Moodle: Log in to the site. Skrivmallar som stöd i undervisningen. I höstas fick jag nys om Hanna Stehagens skrivmallar som hon använt tillsammans med en kollega i historieundervisningen under 2013. Jag läste hennes blogginlägg (du når det HÄR) och kände att det var något som jag ville testa. Då jag i två grupper skulle ge mig i kast med revolutionerna passade inlägget och mallarna som handen i handsken, klockrent med andra ord. Jag utgick från Stehagens mallar men formulerade om några småsaker. Jag gick igenom dem med mina elever och förklarade varför man kan använda mallar. Jag sa att det var frivilligt och att de som ville fick använda sig utav dem. Vilka var då mina tankar bakom att använda skrivmallar? Vad gav då användandet av skrivmallar inom historieundervisningen? Att den andra gruppen upplevde mallarna som krångliga får jag som lärare ta på mig ansvaret för.
Härigenom får eleven stöd från två håll. Mitt nästa steg blir att ta in skrivmallarna i min svenskundervisning. Hur detta arbeta går får jag återkomma till. Hanna lär. Närläsning av faktatext. Vi har fortsatt arbetet med insekter. Sist i skogen så hittade vi en faslig massa myror med 3 benpar som var fokus för våra ögon den gången. När vi jobbade vidare i klassrummet så tänkte jag att vi skulle kika närmare på myran. Jag valde en lättläst text om myran och vi jobbade gemensamt med texten med närläsning a´la i Anna Kayas film om cirkelmodellen som ni ser här under. Just den närläsning som jag syftar på startar 16 minuter in i filmen.
Vi jobbade som sagt med texten om myran. Titta på Annas film! Vi pratade om vad en faktatext är, tittade på bilderna och funderade kring dem. Vi hjälptes som sagt åt att läsa och jag sa t.ex. på nästa rad kan vi läsa hur många myror som kan bo i en myrstack. Våra första faktatexter… Arbetet fortsätter… Skapande skola för nyanlända elever | Kulan. Författaren och läraren Annelie Drewsen reflekterar över vad som krävs för ett lyckat Skapande skola projekt med nyanlända elever. Annelie utgår från sina erfarenheter av författarbesök. Nyanlända elever i skolan har samma rättigheter som alla andra elever. De har också specifika behov som skolan ibland behöver ta särskild hänsyn till i undervisningen och i hela sin organisation. Det är glädjande att skolledare, huvudmän och politiker alltmer inser detta. Samtidigt är det inte ovanligt att de nyanlända eleverna enkelt glöms bort i olika sammanhang.
Det bästa är förstås om skolan inkluderar de nyanlända eleverna från början och ser till att de får den stöttning som behövs för att delta i och ta del av kulturella uttryck. Det borde vara självklart att de nyanlända elever får gå på teater, ta emot författarbesök, möta professionella musiker och uttrycka sig i dans i samma utsträckning som andra elever. Sex förutsättningar för ett lyckat författarsamarbete 1. 2. 3. 4. 5. 6. Samhällskunskap för nyanlända – hur gör man? Ny termin och nya grupper. Jag har fått chansen att undervisa en grupp elever i samhällskunskap varav de flesta är nyanlända ungdomar. Nu är det dags att använda all den kunskap som finns inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Genom att arbeta medvetet med språk och kunskap parallellt kommer elevernas ämnesspråk att utvecklas och därmed får eleverna ett mer formellt språk och abstrakt tänkande. Begrepp som är abstrakta hjälper oss att resonera, reflektera och analysera vilket är förmågor som jag ska bedöma i slutet av kursen.
I Skolverkets publikation ” Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen” betonas vikten av att arbeta språkutvecklande eftersom det gynnar alla elever men är ett krav för att andraspråkselever ska uppnå den utveckling de har möjlighet till. Förutom ämnesinnehållet ska den undervisningen innehålla följande: · läsning och skrivning, · muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar, · tankemässigt krävande uppgifter, Nytt digitalt språkstöd för nyanlända - Länsstyrelsen i Västra Götalands län.