Hjälten och Jag. Hon klev av tåget.
Hennes huvud var prydd med en gul hatt som matchade hennes vackra cirkelskurna kjol. Förklädet var knytet runt hennes onaturliga smala midja. Hon ställde ner sin portfölj och förde sin hand som var iförd i en siden handske mot hennes panna. Sarah skuggade sina ögon och tittade runt den fulla perrongen. Tåget rullade iväg och fick hennes kjol att svaja graciöst. Jag öppnade grinden och lät Sarah gå före mig. ”Vi trodde aldrig att det skulle bli såhär.” Kvällen försvann bara. En blogg om skolan. Sara Bruuns klassrum. ”Varför tänder alla tjejer på bögsex?” – om att vända lite på steken i svenskundervisningen. Mina åttor läser just nu två gemensamma skönlitterära böcker: Jonas Gardells ”En komikers uppväxt” i den ena klassen (denna helt fantastiska bok!!!)
Och ”Förföljaren” av Magnus Nordin i den andra. Utan att skämmas erkänner jag villigt att Gardells bok i min värld vinner över klichédeckaren, men det känns schysst med två helt olika typer av böcker – de flesta eleverna gillar någon av dem. Som vanligt i en klassisk ungdomsroman, vilket ”Förföljaren” trots sina deckardrag ändå är, så avlöser klyschorna varandra. De duktiga flickorna blir kidnappade och mördade av de farliga pojkarna, och det är den ultrareko svärmorsdrömmen som blir hjälte på slutet. Dessutom innehåller boken ett avsnitt då pojkvännen (och rockmusikern) ska ligga med sin tjej, och eftersom det är hennes första gång är hon förstås lite nervös – något som löser sig då han (efter att ansvarsfullt ha ordnat fram en kondom) är så försiktig så, och hela hennes sexualdebut blir hur mysig som helst. Och alltså puh! Reflections by a teacher and textbook writer turned editor concerning teaching English to the curious mind. Mitt lärarliv. Petter, Fröding och hur man mutar tonåringar med tårta – presentationen från #SETT2015.
MåliMun. Att sätta igång en aktivitet och minimera risk för restuppgifter. Jag fortsätter på temat restuppgifter och vill denna gång berätta och beskriva konkret hur en alldeles vanlig aktivitet i klassrummet kan göras om med små medel.
När vi ska måla ett staket är grundarbetet viktigt för att det ska hållbart och likadant är det med lärande aktiviteter. De behöver grundas för att bli hållbara. I detta inlägg använder jag filmvisning som exempel men det kan översättas till alla aktiviteter som ska sättas igång i klassrummet. Många är vi pedagoger som visar filmer för att kunna diskutera dem och använda dem. Alldeles för ofta trycker vi på playknappen och låter filmen ha sin gilla gång. Så här gjorde jag under en lektion i naturkunskap med min kollega som håller på med ett arbetsområde som sätter igång de flestas tankar: hur funkar hjärnan egentligen? För att få igång hjärnan måste någon form av nyfikenhet skapas. Varför ska vi titta på filmer om hur tonårshjärnan fungerar?
Vad tänker du på när du ser rubriken: tonårshjärnan och sedan Grymt fett? Filmvisning. Utvecklingsprojekt. I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan.
Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse. Jag har gjort flera inlägg på bloggen om hur jag arbetar med mitt utvecklingsprojekt i kollegiet men för att dessa skall bli lättare att hitta länkar jag till de olika inläggen här. Utvecklingsprojekt Pedagogiskt forum, träff 1 Pedagogiskt forum, träff 2 Pedagogiskt forum, träff 3 Pedagogiskt forum, träff 4 Pedagogiskt forum, träff 5 Pedagogiskt forum, träff 6 Pedagogiskt forum, träff 7 Mall för kollegiala observationer. Vad gör vi med elevernas alla restuppgifter? Jag får frågan gång på gång och de som frågar är engagerade pedagoger som är oroliga för hur deras elever ska orka med att följa den undervisning som är nu samtidigt som de ska ta igen restuppgifter från tidigare arbetsområden.
Ibland ska elever ta igen hela kurser samtidigt som de ska ta sig igenom den kurs som pågår nu. Det finns förstås olika anledningar till att eleven har hamnat i resthögsituationen men en gemensam nämnare är omotivation eller brist på ork. Omotivation eller brist på ork är inte en bra utgångspunkt för att göra om samma sak igen men nu dubbelt upp. Så vad ska vi göra för att stötta elever som har hamnat här? Om man som lärare eller skola hamnar i en situation då många elever bygger berg av restuppgifter är det en tydlig indikation på att den formativa bedömningen inte fungerar. På skolnivå: vilken kunskapssyn dominerar på skolan? För att åtgärda när resthögen redan har vuxit, behövs också insatser på flera nivåer: Eleven behöver få alla uppgifter visualiserade.
English 9d - spraktrollet. Esthers digitala klassrum. Fröken Ekmans klassrum - Home/Blogg.