Bråk från grunden. Återgivande / återberättande text. 6 fältare Forntiden.docx. 4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande.
Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. För att jobba vidare från 4-rutan utvecklade jag en 8-ruta. Där meningen var att eleverna skulle beskriva mer i sina berättelser. Känslor, huvudpersonens mål, miljön och själva huvudpersonen m.m. Genreplanscher. Alla genrer på samma gång. Tre år går fort.
Det börjar bli dags att släppa mina kära elever vidare på nya äventyr. Dags att avsluta påbörjade arbeten och då även vårt arbete kring att skriva i olika genrer. Vi har under en period jobbat med livscykler och haft både fjärilar och grodyngel i klassrummet. Argumenterande genre. Eftersom jag tidigare visat att jag gjort planscher då vi jobbat och jobbar med olika typer av texter, så har vi här om den argumenterande genren.
Det är viktigt att lära sig att känna igen en argumenterande text, och att förstås veta hur man ska skriva en egen sådan text. Hur känner man då igen en argumenterande text? SYFTET är att argumentera för en åsikt och att övertyga om något man tycker. STRUKTUR: I inledningen presenteras en åsikt, något man tycker och sedan skriver man flera argument som talar om varför man tycker så. Som avslutning upprepas åsikten. SPRÅKLIGA DRAG: Texten skrivs i presens, och man använder ett språk som övertygar och lockar läsaren att tycka likadant. Linds elev- och lärlyft. Linds elev- och lärlyft. Vi har repeterat den instruerande genren, genom att göra en ny plansch enligt genrepedagogiken, som visar struktur, syfte och språkliga drag.
När 6A var 4A lärde sig klassen om instruerande texter tillsammans med en lärarstudent, och då jobbade vi efter följande arbetsgång: Instruerande text En instruerande text innehåller en serie steg för hur man ska göra eller uppnå något. Det kan gälla en arbetsuppgift, ett recept, spelregler till ett dataspel eller ett experiment. Syfte är att lära ut något på ett sätt som gör att läsaren kan följa instruktionen och lyckas nå slutresultatet. Linds elev- och lärlyft. Här är vår genrevägg med genreplanscherna.
Hittills har vi jobbat med den återgivande genren och den narrativa genren som tillhör berättarfamiljen. Ur faktafamiljen har vi hunnit med den beskrivande, argumenterande och instruerande genren. I det fortlöpande arbetet med texter i de olika ämnena, kan vi kika på planscherna som beskriver vad som är syftet med texten som ska skrivas, vilken struktur den är uppbyggd av och vilka språkliga drag som är typiska. Att känna igen olika texttyper då man läser utvecklar dessutom läsförståelsen. Cirkelmodellen och den instruerande genren. Vad är cirkelmodellen och hur kan man använda den i skolarbetet?
Då vi lär oss om olika typer av genrer, texttyper, är det bra att använda sig av cirkelmodellen, som är en arbetsmodell som handlar om hur man lär sig. Den tydliggör hur man kan jobba i olika faser. Den ser ut så här: Den här har jag gjort och den hänger på väggen i klassrummet. Genrepedagogik- den narrativa genren. Vi har jobbat med den narrativa genren, eller den kan också kallas den berättande texttypen.
Vi använde planschen där jag sammanfattat det man behöver veta och förstå om den narrativa genren. Eftersom den alltid finns tillgänglig på väggen i klassrummet tittar vi ofta på den då vi läser skönlitteratur och skriver berättelser, dagboksanteckningar, sagor, fabler, och samtalar om syftet med dessa texter, strukturen, alltså hur texten är uppbyggd och om typiska språkliga drag. Vi lärde oss att känna igen en berättande text, genom att förstå vilket syfte texten har. Syftet är att kunna roa och även förmedla kunskap, Då man ska skriva en berättelse innebär det att det är viktigt att planera en berättelse innan man börjar skriva, det kan vara att ta reda på fakta om det man ska skriva om. Vi lär oss om hur en berättande text är uppbyggd, alltså språkets struktur.
Narrativ genre. NO. Då har vi checkat av hur klassen ligger till mot ett av målen i vår PP – Kropp och hälsa.
Vi har tränat läst i böcker, tittat på film, pratat, pysslat och plockat med kroppsdelarna på dockan med fokus att alla ska klara det översta målet på vår PP-vägg. Det handlar om att kunna kroppsdelar och organ i kroppen. Vi har haft störst fokus på hjärna hjärta och lungor. Eleverna ska veta var de sitter och vilken funktion de har. Kan man fler fakta så är det ju så klart ännu bättre. Faktatexter. Vi jobbar kring de konkretiserade målen: Veta vad en tidslinje är.Ge exempel på hur olika människor levde i Hultsfred förr i tiden.
Vi har tidigare pärlat var sin tidslinje med olika färger för de olika årstionderna. I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur. Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever – med faktatexter om djur.
Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. Det övergripande syftet i förberedelseklassen är: formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Innehåll: ZickZackPedagogPlanering ak5. Skrivguiden. Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Spraketifokus - Det stöttande klassrummet. Lgr11-poesi. Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning. Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga.
Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Det i sig tror jag många gör utan att egentligen veta att det heter så. Ibland skriver jag själv till: Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan. Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö.
Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Efter att ha deltagit i en forskningscirkel på FoU Malmö-Utveckling är hon nu verksam som matteutvecklare i skolområdet. Anette och Jenny har haft sin 2:a sedan förskoleklass. Handalfabetet och Bornholmsmodellen Anette och Jenny inledde arbetet med barnens språkliga medvetenhet med hjälp av Bornholmsmodellen. Jenny som har erfarenhet från att ha arbetat i särskola fick en ingivelse om att prova handalfabetet när de introducerade bokstäverna.
Datorn som skrivverktyg Andra terminen i åk 1 fick klassen tillgång till bärbara datorer. Genrepedagogik. Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper. De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Bilaga 5.