Det sokratiska samtalet som en form av bedömning. Jag jobbar på Västerhejde skola som klasslärare i en åk 5.
I mitt uppdrag som förstelärare ska jag inspirera och väcka tankar hos kolleger om olika sätt att bedöma. Vi har haft diskussioner om hur och när en bedömning ska ske och när den ger mest effekt, vilket så klart är olika beroende på syfte. När vi nyligen hade besök av skolinspektionen fick eleverna frågan hur de får visa vad de kan på olika sätt. De svarade på elevers vis: ”Ibland muntligt, oftast prov. Ibland någon diagnos.” Jag vill ge exempel på en bedömningsuppgift där du upptäcker elevernas nivå samtidigt som eleverna tillsammans visar varandra sina kunskaper och utvecklar dem i en gemensam diskussion. Inför samtalet Jag har nyligen avslutat ett arbete med klassen i geografi där vi jobbat med det centrala innehållet Livsmiljöer. Myter och missförstånd kring betyg och bedömning. ”Bör inte ett betygssystem vara lättare att förstå än ett kärnkraftverk?
Undrade en Expressenkrönikor och dömde ut betygssystemet som obegripligt. Och att betygsättning inte är enkelt vittnar Skolvärldens bloggare, läraren Sara Bruun, i blogginlägg om att lärare behöver ett ”betygs- och bedömningslyft” utifrån den osäkerhet – och ibland rena felaktigheter – som hon stött på. Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog som arbetat som undervisningsråd i prov och bedömning hos Skolverket.
Myter och missförstånd kring betyg och bedömning. Myter och missförstånd kring betyg och bedömning. Formativ bedömning ex åk 1-3. Ett F handlar inte om eleven – det beror på läraren. – Jag tycker det är tungt att ge med mig att en elev ska kunna få F, en unge kan inte vara blank efter flera år i skolan – man måste ha vänt på varenda sten innan ett F sätts!
Och för somliga elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar tror jag det var en katastrof att få det här betygssystemet, säger Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han har, tillsammans med kollegan Lennart Rådbrink de senaste åren arbetat med att föreläsa om den nya läroplanen, extra anpassningar och olika reformer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. De menar att lärare generellt missförstått den nya skollagen och läroplanen och inte ser helheten när de ska sätta betyg. – Vi har fått en allt starkare centralstyrning med styrande läroplaner. Man styr mer med direktiv från staten. Skolans drivkrafter: Att bedöma lärande. Bedömning. Inspirerande matematik: Detta krävs för bra, formativ bedömning. Ge barnen rätt sorts beröm - Åsikter - Corren.se - Nyheter Linköping Östergötland.
I småbarnslitteraturens filosofiska standardverk ”Nasse hittar en stol” finns en replik som blivit bevingad i vår familj.
Nasse har aldrig sett en stol och vet inte hur man använder den. Han prövar på alla möjliga olika sätt vilket väcker olika reaktioner hos omgivningen. En tant dyker upp och utbrister ”Kan du sitta så jättefint alldeles själv? Vad jätteduktig du är. Känns det jättebra? Våra barn skrattade gott åt detta. I Sverige berömmer vi ständigt våra barn i tron att det ger dem en stark självkänsla.
Barn som får beröm för sina ansträngningar ”det här Legobygget har du verkligen jobbat länge med, och se så bra det blev” utvecklar en dynamisk syn på lärande där det blir kul med utmaningar. Men vi lever en tid som älskar talanger, se bara på alla talangjakter på tv. Att få talangberöm i stället för ansträngningsberöm är direkt skadligt för barn, menar de amerikanska forskarna.
Kan betyg vara bra för kunskapsutveckling? Betyg får idag mycket kritik från pedagogikforskare.
Kritiken handlar mycket om hur betygen används. En del forskare menar att betyg och poängsättning inte bör användas medan lärandet pågår, utan när tiden för lärandet är slut. Studier har visat på olika negativa effekter av betyg. Det handlar främst om elevens självbild. Att konstant få låga betyg, kan befästa bilden av att vara någon som inte kan. Betyg kan stimulera till lärande Återigen så handlar det om hur betygen används. Formativ bedömning gör lärande synligt. Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning.
Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Vi vet för lite om tidig betygsättning. Det är bra att regeringen vill ha central rättning av nationella prov, men förslaget om tidigare betyg måste utredas ordentligt för att få bästa möjliga effekt.
Jag och Lärarnas Riksförbund har länge efterfrågat central rättning av nationella prov och frågan har blivit allt viktigare efterhand när vi har fått fler nationella prov. Formativ och summativ bedömning i samklang. Formativ och summativ bedömning i samklang Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används.
En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. Det kan ändå finnas goda skäl att hålla isär bedömningarnas syfte. Kan bedömning bidra till att göra läraryrket mer professionellt? Bra om fler i skolan blev bättre på bedömning och betygsättning. Lärare kan behöva fortbildning så att de lär sig att det går att informera elever och sätta kunskapsrelaterade betyg.
Om fler lärare hade lärt sig det för 15 år sen, hade fler elever kunnat mer, skriver skolexpert Per Måhl. I debattartikeln ”Jan Björklund är maktlös i klassrummen” påpekade jag tre saker: * För 20 år sen avskaffades det normrelaterade betygssystemets dolda krav och relativa bedömningar. * Forskning ger stöd för att elever som vet vad de ska åstadkomma på ett prov eller en arbetsuppgift lär sig mer. "Nationella prov kan inte förbättra betygen" I Sverige råder delade meningar om värdet av nationella prov.
Några anser att betygssättningen fungerade bättre förr då betygen anpassades till medelbetyg på nationella prov. Andra anser att betygssättningen inte fungerade bra 1994–2011 men tror att den kommer att fungera bättre med 2011 års anvisningar. Att man har infört fler nationella prov uppfattar de som positivt. Betygssättningen är ett symptom, inte grundproblemet. I morse hittade jag två länkar om betyg i mitt twitterflöde. Den ena artikeln är ny och den andra är gammal. I bägge är det Per Måhl som uttalar sig som sakkunnig på betygssättning och bedömning. Som vanligt har jag svårt att låta det passera obemärkt förbi, utan mina tankar började förstås vrida och vända på det jag läste. 20140821 20130911 Ett utdrag från texten i GP: ”I Skolinspektionens granskning 2011 fick 25 procent av lärarna i historia och kemi kritik och som inspektör har jag intervjuat några av dessa lärares förtvivlade elever.