Erik Helmerson: Behövs ordet ”kränksanering”? Att läsa den rykande aktuella boken ”Nyord i svenskan” av Birgitta Agazzi (Morfem förlag) är att göra en tidsresa med bokstäver.
Boken behandlar i huvudsak nytillskott sedan förra upplagan, år 2000, och eftersom ord beskriver sin omgivning blir boken en skildring av Sverige. På en del sätt speglar de ett land på nedgång. Kippavandringar behövdes till exempel knappast för 15 år sedan, IS-krigare var okända fenomen och ingen skulle komma på tanken att använda en selfiepinne. Annat har blivit bättre. Många ord visar på en ökad synlighet hos företeelser som tidigare sopats under mattan. Och så finns vissa ord som beskriver företeelser som kanske alltid funnits där, i världen eller själen, men hittills inte fått sitt rätta namn.
Minst lika tidstypiska som själva orden är reaktionerna på dem. Ett kapitel i bokens inledning handlar just om ”Olämpliga och känsliga ord”. Det finns i alla fall ett gammalt, belagt i svenskan sedan 1600-talet: Censur. Nyordslistor. Listorna publiceras en gång om året i tidskriften Språktidningen, och här på vår egen webbplats.
Om orden i våra listor Orden i Språkrådets nyordslistor är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året. De flesta nyord i listorna är goda tillskott till svenskan, men det kan förstås finnas enstaka ord som upplevs som nedsättande, krångliga, onödiga, mycket vardagliga etc. När det är på sin plats, påpekar vi sådant. Nyordslista för 2016 Nyordslista 2016 (pdf, 180.1 kB) Tidigare års nyordslistor Här kan du läsa tidigare års nyordslistor i pdf-format. 2015 (pdf, 67.7 kB)2014 (pdf, 82.7 kB)2013 (pdf, 699.1 kB)2012 (pdf, 582.6 kB)2011 (pdf, 126.3 kB)2010 (pdf, 138.2 kB)2009 (pdf, 20.3 kB)2008 (pdf, 16.8 kB)2007 (pdf, 26.9 kB)2006 (pdf, 97.2 kB)2005 (pdf, 111.1 kB)2004 (pdf, 159.2 kB)2003 (pdf, 58.5 kB)2002 (pdf, 50 kB)2001 (pdf, 126.9 kB)2000 (pdf, 25.2 kB) Slumrande slang kan spira på nytt. Ingenting åldras så fort som mode, och hit hör förstås också språkets moden.
Allra mest utsatt för språkbrukarnas ombytlighet är slangen. Det som är inne i dag kan vara löjeväckande redan i morgon, och fel ord vid fel tillfälle kan bli ödesdigert. Stig Claesson, Slas, skildrar i en novell den tragedi som följer när den kärleksrusige Capillo (efter ett hårvatten med samma namn) någon gång på 1950-talet med ett ordval från seklets början utbrister om sin tillbedda Hjorthagsflicka: "Berit är den chuckraste tjinona jag nånsin jurat in. " Berits bror och resten av hans gäng jagar den arme älskaren tillbaka till Kungsholmen, där han hör hemma.
Varken sjucker (chucker), tjinona eller jura hörs i dag annat än skämtsamt, som någon sorts citat. Sök. Youtube. Språkkonsulterna - Språkbrevet nr 5, 2005. Språkbrevet nr 5, 2005 Tycker du att ungdomar talar otydligt, har ett tarvligt ordförråd och säger typ och ba hela tiden?
Det stämmer säkert, men deras språk är inte sämre än andra generationers ungdomsspråk. Själv växte jag upp på 70-talet och då ondgjorde sig vuxna gärna över att vi ungdomar sa liksom och va i var och varannan mening. Den äldre generationen har i alla tider förfasat sig över hur illa ungdomar artikulerar, att de använder slang och fyller ut med onödiga småord. På 30-talet kunde man till exempel läsa följande i en uppbragt insändare i Dagens Nyheter: "Allt större blir benägenheten att stöta fram ett par nyckelord istället för att ge ett avrundat svar, att vid en påbörjad sats stanna ett par ord före slutet, att låta svaret avslutas med ett otydligt mummel. […] Den mentala inställning som vållar ett sådant slarv är mycket betänkligare än okunnigheten.
" Att 15-åringar inte kan formulera sig lika elegant och nyanserat som 30-åringar är egentligen inte så konstigt. Nyord som berättar om omoderna ting. ”den håller uppe livets ånga”, sjunger Papageno och Papagena i Trollflöjten om kärlekens kraft.
Om ånga som symbol för energi – även sedan ånglok och ångvältar ersatts av el- och oljedrivna maskiner – handlade min förra språkspalt. Där utlovade jag också en fortsättning med motsatsen, ånga som sinnebild för något antikverat, som ångradio, ett ord som skapades i slutet på 1950-talet när televisionen dök upp som konkurrent. ”Gammal hederlig ångradio” var ett njutningsmedel för dem som nöjde sig. I dag avser man med ångradio i första hand analog radio som man lyssnar på vid den tidpunkt när den sänds, i motsats till digitala former som poddradio och webbradio. Världens språk: Slang. Minns du de gamla nyorden? – Språkbrevet nr 2, 2012.