Om yttrandefrihet och människorättsförsvarare. Tryckfriheten 250 år – en viktig historia. Publicerad: 03 augusti 2016 Tryckfrihet är en grundpelare i berättelsen om den svenska demokratins historia.
Vår tryckfrihetslag från 1766 är världens äldsta! Men den har inte bestått hela tiden och den behöver ständigt försvaras. Om vi tittar oss omkring ute i världen i vår egen tid så ser vi hur tryckfrihet och yttrandefrihet begränsas när makthavare känner sig hotade. Genom att skaffa sig fakta lär man sig försvara demokratin! 1Vad hände egentligen under 1700-talet? A. Länkar: dn.se ”Vi måste ständigt kämpa för att bevara ordet fritt” pressrelease från Kungliga biblioteket ”Tryckfriheten fyller 250 år – Följ framväxten dag för dag på ny webbplats” Det finns fler länkar – sök! B. Dn.se ”Vi måste ständigt kämpa för att bevara ordet fritt” C. 2 Aftonbladet kommer ut Den 6 december 1830 kom Aftonbladet ut för första gången. A. B. C. 3Vad händer i dagens Europa? På flera håll är tryckfrihet och yttrandefrihet hotade idag.
A. Sätt dig in i situationen och diskutera vad som händer! B. C. Yttrandefrihet_varderingsovning.pdf. Rensar ut rasismen ur Pippi Långstrump. Det är tv-serien ”Här kommer Pippi Långstrump”, som sändes i SVT för första gången 1969, som nu kommer i en restaurerad DVD-utgåva där både bild- och ljudkvalitén har förbättrats.
Andra förändringar som gjorts är att scener där skådespelerskan Inger Nilssons Pippi refererar till sin far som ”negerkung” har ändrats så att hon numera bara säger ”kung”. Även en scen där Pippi leker ”kines” genom att sträcka ut huden runt ögonen har klippts om. ”Målgruppen är barn” Det var SVT som själva tog initiativet till förändringarna. Anledningen är att det 45 år gamla materialet kan verka stötande i mötet med en modern publik. – Vi ser att målgruppen är barnpubliken och vi tror att det kan upplevas sårande eller nedsättande för barn som ser och hör det här, säger Paulette Rosas Hott, försäljningschef för program och licensiering på SVT. I december i år ska serien gå i Barnkanalen. . – Om man läser en bok för ett barn är det en annan sak för då kan man som vuxen förklara. Astrid Lindgren hade hållt med.
Yttrandefrihet. Tryck- och yttrandefrihet. Det är lag på att vi ska ha tryckfrihet och yttrandefrihet i Sverige.
Här har yttrandefriheten och särskilt tryckfriheten starkare traditioner och bättre stöd i lagstiftningen än i de flesta länder. Stödet är förankrat i grundlag; i Regeringsformen och i Tryckfrihetsförordningen (TF), som har mer än 200-åriga traditioner, samt i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från början av 1990-talet. Det betyder att tidningar, radio och TV har stor frihet att framföra vilka åsikter de vill samt sända de nyheter de anser intressanta. Grundregeln för svensk yttrandefrihet är att allt får sägas och allt får skrivas. De undantag som finns gäller t ex upplysningar eller påståenden som kan äventyra landets säkerhet eller utsätta enskilda människor för andras missaktning.Förhandscensur av pressen är uttryckligen förbjuden.
Några hörnstenar i lagstiftningen är offentlighetsprincipen, meddelarskyddet, förbudet mot censur, den ansvarige utgivarens unika ställning och den speciella tryckfrihetsprocessen. Artikel 19 - Yttrandefrihet. Yttrandefrihet innebär att människor är fria att tänka och säga vad det de vill utan att riskera bestraffning, samt fria att ta del av information över landsgränser.
Det regleras i artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Yttrandefriheten är viktig ur ett demokratiskt perspektiv eftersom det ger människor möjligheten att uttrycka sin åsikt och på så sätt också påverka samhället. Tryckfrihet och yttrandefrihet Yttrandefrihet hänger samman med tryckfrihet som innebär att alla har en rätt att publicera texter och annat material i tryckta medier utan att staten blandar sig i innehållet. Staten får aldrig läsa artiklar i förväg och bestämma vad som ska publiceras för det är censurering vilket är olagligt. Tidningar, tv och radio utser därför en person som kallas för ansvarig utgivare som får stå till svars för brottliga publiceringar, för trots att det finns yttrandefrihet har den också sina gränser. Yttrandefrihetens gränser. Mangamålet. Enligt svensk lagstiftning är det möjligt att definiera tecknade bilder som föreställer människor eller människoliknande varelser som barnpornografiska, oavsett om de är en skildring av verkliga övergrepp på barn eller är rent fiktiva.
Under rättegången hävdade Lundströms försvar att han hade införskaffat bilderna inom ramen för sitt arbete, vilket kräver kunskap om de många olika områden inom japansk manga som finns. Bland dessa finns så kallad hentai, pornografisk manga, med bland annat undergenren lolikon som skildrar mycket unga flickor, ofta ännu inte könsmogna. Rättsfallet och de olika domarna uppmärksammades i media och initierade en omfattande offentlig debatt om definitionen av barnpornografi och yttrandefrihet. Rättsprocessen[redigera | redigera wikitext] Hösten 2009 låg översättaren och mangakännaren Simon Lundström i en vårdnadstvist om sin dotter.
Tingsrätten[redigera | redigera wikitext] Hovrätten[redigera | redigera wikitext] För åklagaren i målet var utgången väntad. Ditt ord är fritt. Att få uttrycka sina tankar och åsikter är en mänsklig rättighet.
Ditt ord är fritt - om yttrandefrihet är temat där eleverna får fördjupa sina kunskaper om det fria ordet och dess gränser. Materialet består av texter, övningar och fördjupningsuppgifter. Utgångspunkten är den utförliga elevtexten och de olika lektionsförslagen ger eleverna möjlighet att kommunicera sina kunskaper såväl skriftligt och muntligt.
Innehåll: Värderingsövning: Ja eller nej?