Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper. De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj.
I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Texxtyper i skolan enligt Lgr11. Index | Bedömning för lärande. Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis. Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial.
Från lärare till skolor - Om att införa formativ bedömning i större skal... Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis. Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden.
Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Lärmodulcykel Moment B) Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs in Källa: Skolverket.