Ledarskap

Tydlig struktur skapar arbetsro. ”Ledarrollen är A och O” – Vi har auskulterat i klasser där undervisningstiden inte utnyttjas.

I ett klassrum tog det tio minuter för eleverna att ta sig in klassrummet, i en annan tog det en kvart för eleverna att hämta sina böcker. Så länge det fortsätter komma rapporter som visar att måluppfyllelsen sjunker i vissa ämnen, att det behövs ökad studiero för elever och att det är det är stökigt i skolan så finns det ett behov av att arbeta med lärares ledarskap, säger läraren Linda Sikström. Tillsammans med kollegan Daniel Prsa har de dragit igång projektet ”Lärare som ledare” som riktar sig till lärare i Malmö Stad.

Det övergripande målet är att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten. – Tanken slog oss för ett år sedan när vi diskuterade våra erfarenheter av att ta emot vfu-studenter. Allteftersom projektet utvecklats har det kommit att omfatta betydligt fler än bara nyutexaminerade lärare. Jesper Juul om respekt, relationer och vikten av olydnad. Att debatten om skolan handlar om fel saker.

Vi fokuserar på struktur och om det ska vara fler undervisningstimmar i matematik eller språk. Men det vi egentligen borde lägga kraft på är att utveckla lärarnas relationella kompetens. – Det bästa vi kan göra är att använda tio år till att skämma bort lärarna. Och det vi ska skämma bort dem med är vidareutbildning. Han räknar upp fyra teman som många lärare har problem med: Det är deras förmåga till meningsfull dialog med enskilda barn, meningsfull dialog med grupper av barn, meningsfull dialog med föräldrar – och ledarskapet. Men, säger han. Vad är en bra lärare: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet. Simon Hellman & David Waltersson, Lärarprogrammet vid Linköpings Universitet Eleverna själva har en mycket insiktsfull syn på vad en bra lärare är och vad som krävs för att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Det visar vår färska studie där tre olika elevkategorier har svarat på vad som utgör en bra lärare. Svaren kan ge viktiga insikter till en skola som dagligen kritiseras allt hårdare. Relationers betydelse för undervisning och lärarkompetens - Malmö högskola. "Signalera att det här är superviktigt" Det var många som ville lyssna på föreläsningen ”Ordning i klassen - när läraren leder”.

Ledarskap i klassrummet tycks vara ett ämne som berör. Classroom Management. Ledarskap i klassrummet med John Steinberg. Framgång i undervisningen. Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning.

En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. Jakten på det demokratiska klassrummet: Bucklands Beach Intermediate School. Tydligt ledarskap ska hjälpa fler att lyckas i skolan – Personalavin. Stök i klassrummen tecken på dåligt ledarskap. Mina nio viktigaste principer för skola och undervisning - Hans Teke. 15 Questions To Help Students Respond To New Ideas. 15 Questions To Help Students Respond To New Ideas by Terry Heick It just might be that in a society where information is abundant, thinking habits are more important than knowledge.

Förhållningssätt

Hårt jobb och fokus på förståelse ger en bättre skola. A Depth Of Knowledge Rubric For Reading, Writing, And Math. Getting To Know Students? Ask The Right Questions. Getting To Know Students Starts With Asking The Right Questions.

Lärarens uppdrag. Sedan antiken har uppgiften sett likadan ut – lärarna har fått samhällets uppdrag att utbilda visa, kloka och vältaliga medborgare.

Men hur går det till? Vad innebär skolans demokratiska uppdrag för läraren idag? – Karaktären på dagens medborgare, och morgondagens ledare, är ett resultat av den utbildning de haft möjlighet att gå igenom. Med fokus på lärare och elevers lärandemiljöer. Analys av samstämmighet mellan svenska styrdokument och den internationella studien TALIS Lärare är den viktigaste resursen inom skolan och det som sker i klassrummet är avgörande för kvaliteten i utbildningen.

Goda relationer förutsättning för ordning och reda. Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten.

Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. Hur hänger Hattie och McKinsey ihop? Skolans utmaningar finns på systemnivå. Det är en komplex miljö med många intressenter – ofta engagerade – som inte alltid drar åt samma håll.

Vill man förändra ett skolsystem så krävs det att man får ihop många spretiga delar till en fungerande helhet. Samtidigt finns skolans utmaningar på detaljnivå. DATORN i UTBILDNINGEN. Text: Gunilla Celén utvecklingsledare, Sävsjö kommun E-post: gunilla.celen@ljunga.savsjo.se JOHN HATTIE I STOCKHOLM: Synligt lärande – en fråga om återkoppling. Läraren är viktigast – Sveriges Skolledarforbund. Han kom, han sågs, han segrade… Åtminstone var nyfikenheten mycket stor när utbildningsvärldens guru nummer 1, John Hattie, besökte Stockholm i november. Han gjöt in mod i lärarna: ni gör ett bra jobb. För tre år sedan publicerade John Hattie, professor i pedagogik i Aukland, Nya Zeeland sin stora metastudie Visible Learning. Han har sammanställt mer än 800 metaanalyser för att komma fram till vad i skolan och undervisningen har störst betydelse för elevers framgång.För ett år sedan kom Sveriges Kommuner och landstings, SKL;s, sammanfattning av Hatties rapport med samma titel Synligt lärande.

Och intresset för Hatties forskning tog fart. LEDARSKAP OCH GRUPPUTVECKLING. Lärarna måste leda. Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor.

Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Låt lärarna vara lärare.