Assessment for Learning in STEM Teaching - National STEM Learning Centre. Vad kännetecknar en skicklig läslärare? Tankar vid slutet av läsåret! Hej!
Ni som följer den här bloggen vet att jag baserar min undervisning i stor utsträckning på Astrid Roes forskning och då framförallt hennes bok Läsdidaktik – Efter den första läsinlärningen. För er som inte känner till Astrid Roe så är hon en norsk forskare som vid institutet för lärarutbildning och skolforskning har arbetat med läsdelen i PISA. Hennes bok handlar bland annat om vad som påverkar lärandet och läsförståelsen och hur läsundervisning med äldre elever kan se ut i praktiken. I bokens tredje del finns ett avsnitt som jag gillar extra mycket, nämligen det som heter ”Vad kännetecknar en god läslärare?” Här har Roe satt samman en lista (se nedan) över vad som kännetecknar en skicklig läslärare.
En god läslärare (Astrid Roe s. 100). Själva listformatet blir ju naturligtvis väldigt kortfattat, men boken fördjupar diskussionen kring de olika punkterna. Vad innebär då den här listan för mig idag? För det första vet jag nu med säkerhet att läsförståelse är något alla kan utveckla. Talutrymme och interaktionsmodeller. Ett dialogiskt och flerstämmigt klassrum eller läraren tillbaka till katedern?
Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men vi behöver ibland reflektera över hur det ser ut i våra klassrum och vad vi tror att barnen kommer att behöva i framtidens samhälle. Hur förbereder vi våra unga att bli goda talare, debattörer, konfliktlösare, ståuppkomiker, pedagoger, psykologer och alla andra områden där förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift är viktig?
Jag tänker att vi behöver ge barnen utrymme och tid att praktiskt öva kommunikation under sina nio år i grundskolan. Interaktionsmodellen EPA Talutrymme Förmågan att uttrycka sig i olika situationer blir allt viktigare. Av tradition är det läraren som oftast står för utflödet i klassrummet, men det är barnets språkliga utflöde som har avgörande betydelse för dess språkutveckling.
I mitt språkutvecklande klassrum råder en flerstämmig miljö, både muntligt och skriftligt. Vad kommer att hända? Interaktionsmodeller. PISA 2015 och ALLA SKA LYCKAS. Vi arbetar med det på kommunens alla skolor just nu, att implementera strategin Alla ska lyckas.
I Svedala betyder Alla ska lyckas att: alla elever ska nå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. ….men är det överhuvudtaget möjligt? Kan alla elever nå godkänt? Vad behövs för att alla elever ska lyckas? För ett drygt år sedan lyssnade jag på Tony McCarrick som är projektsamordnare för utbildningsförvaltningens digitaliseringsarbete i Botkyrka kommun. Koden till bättre lärande. Leave research to the academics, John Hattie tells teachers. Teachers should avoid becoming researchers in their classrooms and leave the job to academics, according to one of education’s most influential professors.
Attempts to make teaching more research-based have taken off in England recently, with the success of the grass-roots researchED organisation and the UK government's funding of the Education Endowment Foundation (EEF). But Professor John Hattie, director of the Melbourne Education Research Institute and one of the world’s most widely quoted education academics, is concerned that the movement should not lead to teachers trying to conduct their own research. “Researching is a particular skill,” he told TES. “Some of us took years to gain that skill. Asking teachers to be researchers? “I want to put the emphasis on teachers as evaluators of their impact. The New Zealand-born academic told TES he thought there was a danger that schools were trying to become too theoretical.
“I don’t have any time for making teachers researchers,” he added.