background preloader

Braattha-artiklar

Facebook Twitter

Laslista.pdf. "En läsande klass" är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund. Bild: Ulf Frödin Sedan en tid finns materialet En läsande klass kostnadsfritt tillgängligt på nätet för alla landets skolor.

"En läsande klass" är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund

Dessutom har materialet skickats ut som gratismaterial till alla skolor, något som kan tolkas som ett påbud om användande av materialet. Det är en tolkning vi vet förekommer och att lärare runt om i landet av skolledningen tvingas att använda materialet, även mot sin vilja. En läsande klass är tänkt som en studiehandledning kring frågor som rör läsförståelse i årskurs 1–6. Vi menar att det finns flera påtagliga problem förknippade med materialet. För det andra har materialet uppenbara brister när det gäller formalia och vetenskaplig förankring. I slutet av handledningen finns en litteraturlista som innehåller drygt 50 titlar. Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling. Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland.

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling

På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. . - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter.

De jobbar språkutvecklande i klassrum som på nätet. Malin Larsson, lärare på Alviksskolan i Stockholm En del virkar, andra joggar.

De jobbar språkutvecklande i klassrum som på nätet

Malin Larssons "hobby" är att läsa böcker och hitta på roliga och språkutvecklande skolprojekt, säger hon skrattande. Och det har hon lyckats med. ”Vi vill uppmuntra lärare att ta saken i egna händer” Hon är också en av huvudförfattarna till den internationella Talisrapporten, som jämför situation och inställning för lärare i 34 olika västländer.

”Vi vill uppmuntra lärare att ta saken i egna händer”

I årets rapport var Sverige med för första gången, och resultaten var nedslående. Fem procent av de svenska lärarna tyckte att deras yrke var uppskattat av samhället - nästan lägst av alla deltagande länder. Hälften av alla svenska lärare som deltog i studien, svarade att om de hade fått välja yrke på nytt så hade de valt något annat än lärare. – Det visar på något allvarligt, för det påverkar vilka studenter som kommer in yrket.

Studenter vill gå in i respekterade yrken. En lärares motivation och trivsel handlar förstås inte bara om läraren. I en nation av antirasister är endast de öppna nazisterna rasister - Opinion. DEN SVENSKA SJÄLVBILDEN: ANTIRASISM Vi ser oss själva som världens mest antirasistiska folk.

I en nation av antirasister är endast de öppna nazisterna rasister - Opinion

Samtidigt försvarar många svenskar rasistiska stereotyper i populärkulturen. Bakom denna paradox finns en förljugen färgblindhet som utgår ifrån att Sverige lämnat rasismen bakom sig – och därför inte behöver prata om ras. Vår antirasism har blivit en masspsykos, som bland annat tillåtit SD att växa sig så stort, skriver Tobias Hübinette. Det mesta verkar ha hamnat fel i sommar.

Det svenska uttrycket ”en sak i taget” har helt gått den här sommaren förbi.

Det mesta verkar ha hamnat fel i sommar

Ungefär i mars trodde jag inte att världen kunde explodera mer. Att det skulle lugna ner sig snart. Men nu är det juli, och det är snart omöjligt att hålla reda på hur många barn som dör i krig varje vecka. Eller vem som skickar vapen vart i vilket syfte, och vilka som egentligen lägger vantarna på dem. För inte så länge sedan var den ambitiösa tanken faktiskt att det skulle bli mindre krig, och färre vapen i världen. För det skulle amerikanerna behövt ha Moskva med sig.

Sedan ryker Hamas och Israel ihop igen, och där är den senare USA:s största mottagare av militärt bistånd. »Skolan har blivit ett terapeutiskt rum« På Finngatan i Lund ligger Villa Blix, för dagen försjunken i fuktig vår­dimma.

»Skolan har blivit ett terapeutiskt rum«

Namnet, som låter som saxat ur ett Tintin-album, kommer sig av att huset beboddes av familjen Blix, med den numera världsberömde ämbets­mannen och vapeninspektören Hans Blix. Sedan många år har huset dock tillhört kulturvetenskaperna vid Lunds universitet. Men snart är det slut, kartonger står i formation och böcker trängs i travar. Barn, gungor och karuseller. Låt oss börja med några självklarheter det borde vara enkelt att enas om: • Ett barn som inte får tillräckligt stöd i början av livet, kommer att ha en uppförsbacke som sannolikt påverkar individens fortsatta utveckling negativt. • Ett barn med någon form av funktionshinder som inte får adekvat stöd och hjälp att avhjälpa eller behandla redan från början eller i ett tidigt skede, riskerar få fördjupade problem. • Den som inte kan fullgöra grundskolan, kommer inte vidare till gymnasiet och hamnar sannolikt i en sämre position på arbetsmarknaden. • En människa som hamnar utanför i samhället, inte kan försörja sig själv och har svårt att fungera socialt, kommer att fara mycket illa av det.

Barn, gungor och karuseller

Det kommer också att kosta samhället mycket. Enbart rasister bör rösta på Sverigedemokraterna. Alla som röstar på Sverige­demokraterna är inte rasister.

Enbart rasister bör rösta på Sverigedemokraterna

Men alla som röstar på Sverigedemokraterna röstar på ett rasistiskt parti. Det är bara för lågt, för billigt. Det är ovärdigt en människa år 2014, oavsett hur marginaliserad, missnöjd, bitter, arg eller långt från makten man än ­känner sig. En SD-röst sparkar inte uppåt, den sparkar nedåt.