Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Norsk – skolekassa.no 1. – 4. trinn Barnebøker Barnebøker for Norge tilbyr 40 fortellinger med tekst, bilder og lyd på 15 språk, også bokmål og nynorsk Bildetema Interaktiv ordbok med bilder, tekst og lyd på 34 språk. Bokbussen Lytt og les ulike bøker på bokmål, nynorsk og morsmålet ditt. Bokbussen -NY Flerspråklige verb Lær ord om ting du gjør på skolen. Kunnskap.no Lær norsk ved å se, lytte, lese og gjøre oppgaver. Norsk start Oppgaver på tre nivåer for deg som kan lese. NRK Super Lesekorpset. Nye ord Nye ord har ei nettside. Salaby Norsk 1-2 Øv på bokstaver. Salto Øv på små bokstaver. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger: Ansa og Bansa – en fortelling fra Pakistan. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger: De ubudne gjestene – en fortelling fra Iran. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger:Heksen Dhegdheer – en fortelling fra Somalia. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger:Hatteselgeren – en fortelling fra Sri Lanka. Tema morsmål Eventyret Bukkene bruse. Toktok Toktok leseglede.Les og lytt til barnebøker på flere språk.
Grammatisk måltext Fem prinsipper for god skriveopplæring Hva er sammenhengen mellom skriving og kunnskapsutvikling? La oss svare på dette spørsmålet ved å vise til to eksempel. Først: Ved New Dorp High School på Staten Island i USA hadde de prøvd alt for å bedre elevenes resultater på skolen. De hadde investert i ny undervisningsteknologi, satset på skolefritidsordninger, satset på hardcore kunnskapsformidling, ja til og med skiftet ut de lærerne som de mente ikke fungerte. Rektor gjorde et siste forsøk å finne ut hva som var den egentlige årsaken til de dårlige resultatene, og hun kom på sporet av en mulig årsak: dårlige skriveferdigheter. Som en konsekvens av dette funnet bestemte skolen seg for å satse på skriveopplæring. Gjennom denne satsingen på skriveopplæring ble ikke elevene ved New Dorp High School bare bedre til å skrive, de oppnådde bedre resultater i alle fag. Det er to grunner til at dette eksemplet er noe vi kan dra lærdom av i den nasjonale satsingen på ungdomstrinnet i Norge. Prinsipp 3: Gjør elevene til strategiske skrivere
Partikelverb väcker språkpoliserna Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam har skrivit engagerat och upplysande om partikelverb i populärgrammatiken "Grejen med verb". Kapitlet om partikelverb inleds: "Mina elever på sfi tycker att partikelverb är ett vansinnigt påhitt, omöjligt att förstå sig på." Ja, när allt hänger på partikeln, och på betoningen, kan det som var ett enkelt verb förvandlas till en härva av betydelser. Som hålla: hålla av, hålla efter, hålla igen, hålla ihop, hålla inne, hålla kvar, hålla med, hålla på, hålla samman, hålla till, hålla uppe. Partikelverben har fått extra omsorg i den senaste upplagan av SAOL. I tidigare upplagor förtecknades bara partikelverb i sammansatt form (inbetala). I SAOL 14, som kom förra året, hittar man betala in och också betala av samt betala ut under betala. I språkbruket finns också partikelverb som väcker språklig irritation. Mitt senaste fynd är döda av. Ingrid H Fredriksson är språkvårdare på HD och Sydsvenskan.
10 nettsteder du kan bruke i norsk Her er 10 gode nettsteder du kan bruke i norsk. På nettstedene under finner mange gode ressurser som du kan la deg inspirere av eller ta i bruk i klasserommet med én gang. Lykke til! TidsåndInnholdet i denne nettressursen er samlet av Merete Morken Andersen i forbindelse med boka "Blodet i årene - Amalie Skram og hennes tid" (Spartacus, 2018). Merete Morken Andersen er forfatter og førsteamanuensis i faglitterær skriving ved Universitetet i Sørøs-Norge. Nettstedet er bygget opp som en tidslinjen som inneholder drøyt seks tusen hendelser knyttet til skandinavisk kulturhistorie, og den vokser daglig. Lokalhistorie og sagn er viktige kilder til forståelse av både seg selv og hvor man kommer fra. I det digitale sagnkartet er hvert av sagnene i samlingen plassert på det stedet i Norgeskartet hvor det ble samlet inn. Den digitale plattformen er et samarbeid med Norsk folkeminnesamlings svenske søsterarkiv, Institutet för språk och folkminnen. Foreningen ! Foreningen ! Foreningen !
Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Kanske kunde man använda den texten som målbild: att eleverna skulle förstå vad som där sades? Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? – utgående från en egen text. Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1 Så här sammanfattade en av eleverna på vår klassblogg den första lektionen: ”I tisdags så jobbade vi med Grammatik! Lektion 2 ”Korsordet” jag använde var ett sk ”skärmkorsord”, något man enkelt tillverkar själv via webben. Lektion 3
Gode lenker- Norsk | spireserien Grammatik med språklaboration i Svenska 2 (Uppdaterat 2018-04-05) Första gången jag hade detta moment gjorde jag på ett liknande sätt med presentationer, filmer och övningar om ordklasser, nominalfraser och satslära samt en avslutande språklaboration, där eleverna fick undersöka en egen text med hjälp av sina nyvunna kunskaper. Detta beskrev jag i inlägget Grammatiklaboration - svårt, men upplysande. Där länkar jag också till inläggen av Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin, vilkas upplägg jag har inspirerats av och anpassat vidare. Då fann jag att laborationen var både lärorik för eleverna och en tydlig examinationsuppgift, men att de hade behövt befästa sina begrepp bättre, för att kunna använda dem i sina analyser. Syftet med ett prov är dels att få ett större bedömningsunderlag, dels att höja motivationen att lära in de grammatiska begreppen. Jag har tagit bort en hel del detaljer om ordklasser och satsdelar samt satsschemat. vecka 2 Snabbtest om ordklasser. Bygger jag ut mina nominalfraser?
Netteleven - Norsksidene