Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I den bild som växt fram är två drag påfallande. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. Lyckliga öars idealstater förekommer ymnigt i världslitteraturen, som Platons Atlantis (i ”Timaios” och ”Kritias”, 300-talet f Kr), Tomasso Campanellas ”Solstaten” (1620) och Francis Bacons ”Det nya Atlantis” (1627).
Svenska klassiker som e-bok och epub Ett halvt ark papper Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden.
Selma Lagerlöf - författaren Selma Lagerlöf 1858–1940 Selma Lagerlöf föddes på Mårbacka i Östra Ämtervik den 20 november 1858, och växte upp i ett litterärt hem. Indianboken Oceola av Mayne Reids var Selma Lagerlöfs första stora läsupplevelse. Boken väckte en stark längtan hos den då sjuåriga flickan, att själv kunna skapa något lika fängslande. »Det är den här boken som gör att jag redan vid mina unga år vet, att vad jag helst av allt vill syssla med under mina kommande dagar, det är att skriva romaner». Ur Troll och människor I tjugoårsåldern lämnade hon hemmet för att utbilda sig till lärarinna vid Högre Lärarinneseminariet i Stockholm. Hon slutförde sin utbildning 1885, och samma år fick hon tjänst vid Elementarskolan för flickor i Landskrona. Under åren i Landskrona publicerade Selma Lagerlöf sin debutroman, Gösta Berlings saga, 1891.
Skola Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.
Dystopier att bli glad av! - Uppsala Dystopier anses som svårläst och tung science-fiction litteratur, men det stämmer inte alls. En dystopi kan vara allt från ett urspännande äventyr i en kaotisk värld till en svidande samhällskritik där civilisationen lever under förtryck i vidriga förhållanden. Det är en litterär genre som slår hårt mot orättvisor och som varnar för hur vårt beteende i dag kan påverka vår framtid. Motsatsen till utopi Dystopier är en populär genre, främst inom science-fiction, som funnits väldigt länge. Termen utopi härstammar från Tomas Mores roman Utopia, som kom 1516. I den här tanken finns ett stort problem; för att uppnå ett samhälle där inga problem finns, måste alla individer ge upp sin frihet och egna tankar. Kraftfull samhällskritik Att beskriva en dystopi i en roman, film eller musiktext är ett oerhört kraftfullt sätt att kritisera samhället. Skräckvisioner Dystopiska verk beskriver ofta sin samtid, men lägger den ofta som en skräckvision av framtiden. Tonys dystopifavoriter
Vilhelm Moberg - Sveriges största författare - Raskens Utvandrarna Invandrarna Rid i natt! Litteraturen lika farlig som livet självt | SvD Blir vi bättre människor av att läsa skönlitteratur? Har läsning den praktiska nyttan att den gör oss till mer moraliska, mer empatiska medmänniskor? Med jämna mellanrum tas frågan upp i kultur- och litteraturdebatt. Men frågeställningen är förstås betydligt äldre; redan Platon och Aristoteles diskuterade diktkonstens värde och förädlande inverkan – eller frånvaron därav. Under upplysningen, och i och med att estetiken uppstod som självständigt ämne under 1700-talet, växte tilltron till litteraturens förädlande kraft. Behöver vi verkligen litteraturvetenskap och för vad i så fall? Det finns många svar på vad som kan göra läsandet av skönlitteratur ”nyttigt”: det sägs vara allmänbildande, förfina språkkänslan, ge förbättrad textförståelse och så vidare. Det finns både starka ja- och nej-svar på denna fråga. Vad som ofta tas upp i sammanhanget är att vi framför allt saknar vetenskapliga belägg för att litteratur gör oss mer empatiska. Den gör oss inte nödvändigtvis sämre heller.
Om läsundervisning på gymnasiet och om att introducera en roman | Strategier ... Ett av mina mål för 2015 är att fortsätta verka för god läskompetens hos eleverna, samt synliggöra olika sätt att arbeta med aktiv läsundervisning. Eftersom läskompetens inte är en färdighet som man blir “klar” med vid en viss ålder eller en viss nivå, kan jag som lärare på gymnasiet inte luta mig tillbaka och tänka att eleverna är klara med detta när de kommer från grundskolan, utan jag bör försöka fortsätta med ett systematiskt arbete för att utveckla läsningen så att eleverna är mogna för universitet och yrkesliv när de tar studenten. Här i bloggen skriver jag en del om hur jag arbetar med läsning av faktatext och akademisk text, men i detta inlägg tänkte jag berätta om hur jag tänker kring läsundervisning i skönlitteratur, samt delge hur jag introducerade romanen Kallocain i min ekonomitrea i början av den här terminen. Aktiviteter före läsningen – att få eleverna nyfikna och skapa förförståelse Klassen delades in i par och jag kastade dem rakt in i följande diskussionsövning: Åsa
Med!akoll | Pedagogisk resurs för elever och personal på Dragonskolan Dystopier vittnar om bokens sprängkraft Du läser nu en av de fria artiklar du har kvar denna månad Prova SvD digital helt gratis i 2 månader Beställ på SvD.se/gratis2 Litteraturens omstörtande potential framträder sällan med sådan tydlighet som i den dystopiska romantraditionen. När litteraturen i dag diskuteras tycks striden först och främst stå mellan dem som tillskriver den stora värden, nu hotade av snabba medieteknologiska förändringar, och dem som finner både värdena och hotet betydligt överdrivna. En föga uppmärksammad diskussion som pekar ut litteraturens stora värde lika tydligt som dess farlighet förs i den dystopiska romantraditionen. Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld” (1932) utvecklar Zamjatins tanke om litteraturens betydelse som påverkningsmedel. George Orwells ”1984” har fått större genomslag än någon annan totalitär dystopi. Ingen av de klassiska dystopierna behandlar litteraturens betydelse och framtid så ingående som Ray Bradburys ”Fahrenheit 451” (1953), där man inte nöjer sig med att omarbeta litteraturen.