Ibn Fadlans möte med vikingarna
Utdrag ur Stig Wikanders bok Araber, Vikingar, Väringar Från nageln intill halsen är de tatuerade... Jag såg rus, som hade kommit dit i sina affärer och slagit sig ned vid floden Atil (Volga). Jag har aldrig sett så fulländade kroppar, de var som palmträd, blonda och rödlätta. Var och en har med sig en yxa, ett svärd och en kniv, och dessa redskap lämnar de aldrig ifrån sig. Alla deras kvinnor har över bröstet en dosa fastgjord, som är av järn, silver, koppar eller guld, efter mannens förmögenhet och inkomst. De är Allahs smutsigaste varelser De är Allahs smutsigaste varelser: de tvättar sig inte efter baj eller kiss, inte heller efter samlag, och tvättar inte händerna efter maten. De kommer från sitt land och förankrar skeppen vid Atils stränder. Varje dag tvättar de ansikte och huvud i det smutsigaste och snuskigast tänkbara vatten. det går till så, att varje morgon kommer en slavinna med ett handfat vatten. Inte så sällan avlider någon av dem med bägaren i handen
Kunskapsbanken, Vikingar
Vikingar Vår målsättning och syftet med Kunskapsbanken är att tillhandahålla bra, användarvänligt studiematerial på årets tema, vikingar, för användning i skolår F-9. att med hjälp av webbsajten Unga Fakta kunna överföra kunskapen och delar av materialet till konkreta klassrumsprojekt i grupp eller enskilt. att med hjälp av text, bild och utskriftsvänliga förslag på klassrumsprojekt, skapa en kreativ skolmiljö med ett upplevelsebaserat lärande som både är lärorikt, utvecklande och roligt. Sajten om vikingar kan användas på många olika sätt. Handledningarna under respektive knapp är endast förslag på hur man kan lägga upp undervisningen. Vill man inte använda hela materialet går det självklart bra att endast nyttja delar av detsamma, t ex för vissa moment eller för ett fördjupningsarbete, eller kanske bara använda pysselsidorna som ett komplement till den traditionella undervisningen i klassrummet. Mycket nöje, önskar vi på Unga Faktas redaktion.
Betty M C Pettersson - Svenskt Biografiskt Lexikon
Född:1838-09-14 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands länDöd:1885-02-07 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län Gymnasielärare, Första kvinnliga student Band 29 (1995-1997), sida 245 Meriter Pettersson, Betty Maria Carolina, f 14 sept 1838 i Visby, d 7 febr 1885 i Sthlm, Hedv El. Biografi Betty P växte upp i Visby. 1870 fick kvinnor rätt att avlägga studentexamen. Kvinnor fick tillträde till studier vid universitet, med undantag för den teologiska fakulteten, först 1873. P sökte sig till Sthlm och ansökte om provar. Hösten 1877 förordnades P som extra lärare vid sitt provårsläroverk. P drabbades av lungtuberkulos och avled 1885.1 tal på begravningen betonades särskilt hennes "plikttrohet, nit och ihärdighet i sitt kall". P var under sin levnad föga uppmärksammad, trots att hon i flera avseenden var pionjär: hon var Sveriges första kvinnliga student, den första kvinna som avlade en akademisk examen och den första kvinnliga läroverksläraren. Författare Britta Lövgren Källor och litteratur
Vikingar - Historiska
Lärarhandledning för ett museibesök eller ett virtuellt besök på museets webbplats: Hur såg en viking ut? Var vikingar bara män? Hur skapades bilden av vikingen och var möter vi vikingen i modern tid? Förslag till hur grupper kan arbeta i utställningen med museets pedagoger eller på egen hand.Beskrivning av utställningen.Karta över utställningen.Presentation av utställningens olika delar med frågor av olika svårighetsgrad. (Läraren måste välja de områden som lämpar sig för gruppen samt plocka ut frågor som är relevanta.) Ladda ner lärarhandledningen som PDF Du behöver Acrobat Reader för att öppna PDF-dokumenten »
Gotlands Museum
Om avrättningar och brott på Gotland. På klippkanten vid havet 800 meter nordost om Visby stadsmur står den enda bevarade medeltida galgen i norra Europa. Tre murade stenpelare av fint huggen kalksten har infogats i en rund stenmur. På kraftiga bjälkar mellan stenpelarna hängdes de till döden dömda. Sommaren 2008 gjordes en arkeologisk undersökning av området under galgen och lämningar efter ett antal avrättade kom i dagen. I utställningen Döden på Galgbacken presenteras de nya fynden. Visas hela året på Fornsalen
Hur de sju veckodagarna fick sina namn
För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. *För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.
Karta (Gustaf Vasa ett 400-års-minne)
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karta öfver Gustaf Vasas vandringar i Dalarna << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs. ±Larta oiver U-UöTA-b’ Vadüd v ttiiurmg-ar i .ucuarne. År 1520, den 2 5 Nov. anträdde Gustaf färden från Räfsnäs öfver Selaön och Kolsunds färja. Sista dagarne i Nov. anlände han till Rankhyttan. I början af Dec.: Till Ornäs, till Svärdsjö (dröjde där 8 dagar), till Isala och Marnas. Var vid jultiden i Mora och Utmeland. Vid årets slut: Färden till Lima och Sälen vid norska gränsen. Febr. och Mars: Första och andra tåget till Falun. April: Mötet med Helsingarne vid Norrala Kungsgård, därifrån till Gefle och Husby. Slutet af April samt början af Maj: Tåget från Hedemora till Romfartuna.
Källkritisk granskning av Gustav Vasas äventyr i Dalarna
Litteratur:Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, Del 3, Norstedt, 1900Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden, Del 2, Norstedt, 1913Lars O Lagerqvist, Gustav Eriksson (Vasa) i Dalarna 1520-1521. Minnen, myter och monument, CarlssonVincent förlag, 1993Stefan Bohman, Historia, museer och nationalism, Carlsson, 1996Peder Swart, Konung Gustaf I:s krönika, utg. Av Nils Edén, Stockholm: Ljus, 1912Peder Svart, Gustav Vasas krönika, utg. Av Gunnar T. Text: Torbjörn Nilsson, forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet
