Gastarna på Gården / Oknytt Brunnsgubben Det här är en tomteliknande figur som vaktar brunnen på gården. Han ser till så barn inte faller i och utdelar örfilar till alltför nyfikna ungar. Brunnsgubben håller vattnet rent och ser till att det alltid ligger på en jämn nivå. Men om godsägaren är slarvig och själv förorenar vattnet kan brunnsgubben ställa till med rejäla översvämmningar. Bysen En tomteliknande gubbe från Gotland. Drakar Den svenska draken finns huvudsakligen i två sorter. Gloson Den s k galoppson, gluppson eller gloson; var en enorm sugga av ytterst motbjudande karaktär. Gruvfrun Också kallad bergfrun eller gruvrået. Havsmannen Ett manligt naturväsen som lever kring de svenska kusterna. Jättar Jättar har funnits i alla länder i alla tider. Källarglutten Ett svenskt manligt dvärgaktigt väsen som bor i källare inne i städernas hyreshus. Lindormar Den svenska lindormen har man hört talas om ända sedan vikingatiden. Lyktgubben Mylingar Näcken Ett skandinaviskt manligt naturväsen som lever i vattendrag. Sjörå Sjötroll
Sagotorget-Startsidan Om du inte tidigare har berättat sagor eller andra berättelser för barn är första steget att börja bygga upp din repertoar. Då gäller det att dels välja sagor som passar för dem du skall berätta för och dels att du skall lära in de sagorna. Välja saga - ur barnens perspektiv När du väljer saga måste du fundera på vem det är du skall berätta den för. Här är några saker att tänka på: Hur gamla är barnen du skall berätta för? Välja saga - ur ditt perspektiv Du kan inte välja saga enbart efter vad som passar barnen. Välj gärna en saga som du känner igen sedan tidigare.
EN LÄSANDE KLASS Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth
Att skriva ett bra svar. | Tankar om svenska Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läs igenom frågan noggrant så att du verkligen svarar på rätt sak.Ta det lugnt så att du hinner tänka till. De är kloka mina 7:or! Nu ska jag lägga någon lektion till på att läsa och svara på frågor innan vi avslutar den delen av läsandet, sen går vi vidare mot en skrivuppgift. /Hanna
50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:
Korta berättelser Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska. Vad eller vem? Istället för att i planeringsskedet fundera över VAD berättelsen ska handla om, som är det traditionella tillvägagångssättet och kanske det mest korrekta, fokuserar Makete-metoden istället på VEM berättelsen ska handla om. På detta sätt går det lätt att komma igång att berätta och skriva eftersom författaren känner till huvudkaraktärens längtan och mål redan från början. Att börja med att berätta muntligt - att dramatisera berättelsen - är ett bra sätt att få in berättarstrukturen i kroppen. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Pennvässaren: sid 32 - Gör över gata: eleverna dramatiserar / övn 11 sid 33 - Gör över gata: eleverna skriver / övn 12 sid 36 - Spelplan 1 med bildkort / övn 13