Elevledda utvecklingssamtal m förmågor och mål. Då var det dags för utvecklingssamtal! Eleverna har fått träna sig på att leda sitt eget samtal. Här under finns dagordningen de följer. Dagordning De har inför samtalet fått fylla i blanketten Inför utvecklingssamtalet. Inför utvecklingssamtal I målboken har de fått fundera över hur det har gått att nå målen. När vi fyller i målboken gör vi det i helklass. Så har de också fått fundera över hur det går med förmågorna. Självbedömning The big five. De har slutligen fått välja något som de är stolta över för att visa för sina föräldrar. Kändes som ett bra upplägg idag när jag gjort mitt första samtal. Det är en av de saker jag tycker är så fantastiskt med mitt jobb. Se min lilla film om min målmedvetna undervisning.
Förmågor Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner. Här är en film om hur jag använder The Big 5. För att det ska vara lite lättare för eleverna att förstå vad de olika förmågorna handlar om, använder vi oss av dessa skyltar.
Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.
Samspelet - Hem och Skola - redskapet för kommunikation på föräldramöten Förbundet Hem och Skola lanserar ett diskussionsunderlag för föräldrar och lärare. ”Samspelet” är ett spel som innehåller olika påståenden om vad som är viktigt i samarbete mellan hemmen och skolan. Samspelet innehåller fyra uppsättningar med påståendekort som man tar ställning till i mindre grupper. - Är påståendet som finns på kortet viktigt, mindre viktigt eller inte alls viktigt för samarbetet mellan hemmet och skolan? Diskussionen kring de påståenden som finns på korten väcker en diskussion som utmynnar i att sålla fram de allra viktigast frågorna för samarbetet mellan hem och skola just i vår klass. ”Ett bra sätt att få igång en diskussion, ”Lockar mer tystlåtna föräldrar att delta i diskussionen” var kommentarer som fälldes i samband med testningen av Samspelet. Samspelet är ett konkret verktyg som förbättrar kommunikationen mellan hem och skola och lyfter fram de förväntningar man har på samarbetet. Här kan du skriva ut Samspelet:
Snättringeskolan I Sverige har samtal mellan lärare, elev och förälder snart funnits i 40 år med start från kvartssamtalets inträde i början av 1970-talet. Även om utvecklingssamtalet, ''den andra generationens samtal'', dominerar sedan Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994) , sprider sig nu sakta en tredje generation, samtal ''med eleven som ordförande'', så kallade elevledda utvecklingssamtal. På Snättringeskolan arbetar eleverna aktivt med sina mål och under en tema-period, innan samtalet, antecknar de i en utvärderingsbok sina styrkor och utvecklingsområden. Under samtalet är eleven mycket aktiv genom att själva vara ordförande i sitt samtal.
Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Det i sig tror jag många gör utan att egentligen veta att det heter så. Ibland skriver jag själv till: Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. formulera sig och kommunicera i tal och skrift,läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochsöka information från olika källor och värdera dessa. Läxa skriver du om du har och vad. Du hittar Lgr11-poesi här!
BFL frågebatteri Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna? Vad tycker föräldrarna? Vad tycker jag?
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning Läraraktiv handledning The Big Five
Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! | Fröken IT YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. För att inte skrämma iväg dig som inte är bekant med varken med flippade klassrum eller den formativa bedömningen/bedömning för lärande, ska jag sammanfatta de fem principerna för formativ bedömning/bedömning för lärande, och ge dig tips på var du kan hitta mer information och förslag på vilka digitala verktyg som de kan integreras med. Vad menas med att…?
Vecka 13 - förberedelser inför utvecklingssamtal Denna vecka har det varit full aktivitet i 1-3:ans klassrum. Det har nämligen förberetts och fixats inför utvecklingssamtalen. För oss är utvecklingssamtalet ett fantastiskt tillfälle för eleverna att få rå om sina föräldrar och visa allt vi gör i skolan. Förberedelserna tar sin början några veckor före själva samtalet då eleverna får göra sin egen fina inbjudan till sina föräldrar med text och bild. Efter att vi gjort alla dessa förberedelser är det dags för finalen - själva utvecklingssamtalet. Eleven leder samtalet fram till det är dags att titta igenom en trivselenkät (som fyllts i på hemmaplan), omdöme och IUP. Elevledda utvecklingssamtal Jag har jobbat med elevledda utvecklingssamtal i åk 1-3 i ca 8 år. Det var något som vi tog ett gemensamt beslut om på min dåvarande skola (tjl därifrån detta läsår). Vi startade första året med åk 3-6 för att sedan övergå att alla elever i åk 1-6 hade sådana samtal. Det var en hit redan första gången vi genomförde det. Innan vi hade samtal fick eleverna skriva utvärderingar i alla ämnen hur de tyckte att det gick för dem i ämnena och vad de behövde utveckla mer. Vi var då också ganska mycket nybörjare på att skriva omdömena i Infomentor och föräldrarna kom definitivt inte in och kunde läsa så vi skrev ut de skriftliga omdömena och klistrade in det under varje ämne. Under åren har checklistorna som vi använt sett ungefär likadana ut. Vilket upplägg vi ska ha framöver när samtalen ska ligga har vi inte gjort riktigt klart med än. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest.
Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Eva Minten – Skolverket berättar om: STEG 3 – En förståelse för metoderna
Utvecklingssamtal