om källkritik i skolan - Källkritik - konspirationsteorier Nationelencyklopedin förklarar begreppet konspirationsteori så här: "icke styrkt föreställning eller teori som söker förklara en viktig historisk, politisk eller social händelse med en bakomliggande hemlig komplott av ett antal makthavare." Själva begreppet började användas efter Kennedymordet på 1960-talet. Några exempel på konspirationsteorier från modern tid är utsagor om att att det fanns en bomb ombord på Estonia, att prinsessan Dianas död inte var en olycka, att presidenterna Bush och Clinton var fjärrstyrda för att kunna svara på frågor och att månlandningen aldrig har ägt rum. Claes Svahn, författare till en bok om konspirationsteorier, berättade om detta under ett panelsamtal på Källkritikens dag i mars 2017. Han menade att anledningen till att människor söker sig till konspirationsteorier är att vi inte litar på det enkla. Exempel på konspirationsteorier (tips via Skolbiblistan) Artiklar om konspirationsteorier Böcker (tips via Skolbiblistan)
om källkritik i skolan - Källkritik - bilder Så viralgranskar du bilder i fyra enkla steg (Metro 2016-07-18) Testa att källkritiskt granska bilder.Fotografiet behöver uppfinnas på nytt (SvD 2015-12-29) Läs en mycket intressant artikel av Håkan Lindgren om vad den digitala tekniken innebär för fotografiet. Modern teknik gör det möjligt att retuschera hur som helst, visa bilder på saker som faktiskt aldrig hänt.Bilder (Lär mer om medier, Statens medieråd) Det här avsnittet av MIK-rummet diskuterar hur vi påverkas av bilder. Till texten hör reflektionsfrågor, lektionstips och kopplingar till läroplanen.Bli bättre på källkritik (filmomediepedagogik.se) "Ett av de bästa sättet att ta reda på om en historia är falsk är att undersöka bilder som sprids i samband med storyn" skriver filmomediepedagogik.se och ger några praktiska tips på hur du kan göra.Att fuska med bilder (UR-programserie Är det sant?) Exempel på fejkade bilder, fotobluffar mm Boktips bildmanipulering Falska kort ?
Källövningar Här samlar jag olika källövningar som kan användas i historiekurser. Vad kan vi veta om Caesars sexliv? Svenska uppslagsböcker om afrikaner Nazismens tankar Mänskliga rättigheter i historien Kinesisk filosofi Att vara kvinna i det kejserliga Kina Kvinnosyn i Handynastins Kina Kommentera E-postadressen publiceras inte. Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. en historiebok på internet Lektionsförslag: Tio källkritiska övningar - Stockholmskällan Ämnen: HistoriaÅrskurs: 9 och Gymnasiet. Hur förvandlades Järvas lantliga miljö till stora bostadsområden? Vad kan man lära sig om livet för 1100 år sedan genom att studera en gammal grav? Och hur kan en dagbok från 1800-talets Tensta användas som historisk källa? Den här uppgiften går ut på att undersöka och granska bland annat filmer, brev och dagböcker som historiska källor! Till lärarenDet här är huvudsakligen en källkritisk uppgift där eleverna får fundera över hur man kan använda en särskild typ av historiskt material. Kunskapsmål, HistoriaUppgiften ger eleverna förutsättningar att utveckla följande (Gy 11): Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Innehåll Författare
”Många elever tycker Wikipedia är en wow-grej” I Lärarnas Riksförbunds monter på SETT-mässan avlöser föreläsningarna varandra. Först ut på onsdagen var Sara Mörtsell, tidigare gymnasielärare, numera verksam som utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige. Hon föreläser och fortbildar om hur man kan använda Wikipedia som en del i arbetet med internet och källkritik. Wikipedia är ett fritt uppslagsverk där vem som helst kan redigera och lägga till artiklar. Den transparensen och det faktum att det digitala uppslagsverket också har många förhållningsregler för att skapa trovärdighet gör att det kan användas i skolan när man arbetar med källkritik, säger Sara Mörtsell – Alla uppgifter som kan ifrågasättas ska ha en källhänvisning till en trovärdig källa. – Om jag hade haft elever i samhällskunskap till exempel så hade jag funderat på, vad kan mina elever om Wikipedia, känner de till hur Wikipedia funkar. Till exempel kan man göra granskningar av en Wikipediaartikel. – Många elever känner det som en wow-grej.
Ulf Danielsson, Christina Moberg, Christer Sturmark och Åsa Wikforss: ”Skolans och mediernas syn på källkritik är problematisk” Vi drabbas nu dagligen av ett flöde av hårt vinklade historier och påhittade ”nyheter” i sociala medier och så kallade ”alternativa” medier. Och faktaresistensen breder ut sig. USA har med Donald Trump fått en president som inte bryr sig om huruvida det han säger är sant och kallar massmedier för ”det amerikanska folkets fiende”. Vi ser liknande tendenser i Sverige. Nyligen försökte Sverigedemokraterna sprida desinformation om klimatfrågan genom att, kanske, medvetet misstolka en rapport från Kungliga Vetenskapsakademien. Det är lätt att beklaga sig, men det är inte bara populistiska rörelser som drabbats av farsoten. För att hantera situationen krävs två typer av insatser: Vaccinera och korrigera. Dålig faktakontroll är i detta perspektiv direkt skadlig. Den elev som väljer två polariserade och ”subjektiva” källor får betyg A. För ett par veckor sedan förfasade sig Trump över något som skulle ha hänt i Sverige. Men det helt avgörande på längre sikt är vaccinering.
Propaganda Risk för påverkan Idag översköljs vi av information och många vill påverka hur vi tänker och beter oss. Det här skapar stora demokratiska möjligheter, men ställer också krav på oss människor och vår förmåga till kritiskt tänkande. Den här utställningen visar hur ”det goda samhället” lyftes fram i propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen under 1930- och 40-talen. Tanken är att du som förstår propagandans mekanismer också kan tänka kritiskt och se igenom manipulerande budskap. Utställningen öppnar den 16 juni. Se öppettider här (efter 16 juni) Workshop för skolklasser I kalendern nedan kan du som är lärare boka en kostnadsfri workshop i utställningen för klasser i årskurs 7-9 och gymnasiet. Tid och plats
Flexspan: Wikipedia i klassrummet Att arbeta med Wikipedia i klassrummet är ett utmärkt sätt för elever att lära sig källkritik och skapa en förståelse för hur information skapas och tolkas. En intervju på Skolverkets sajt Kolla källan med Sara Mörtsell, utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige, Wikipedia i undervisningen, förklarar hur lärare och elever kan bidra till Wikipedia. Saras roll är att hjälpa lärare inom skola och högskola att se Wikipedia som en bra resurs i undervisningen och hon vill ha flera kontakter med skolor och högskolor framöver. Att skriva en artikel i Wikipedia eller göra tillägg till befintliga sidor är en stor utmaning för både elever och läraren eftersom man måste ange pålitliga källor och ange dem på rätt sätt. - Det är nödvändigt att ange källor till all information i Wikipedia så att uppgifterna kan bekräftas. Oftast skriver man inte nytt men klassen kan lära sig mycket genom att bevaka vissa sidor, undersöka historiken och titta på hur samma ämne behandlas på olika språk.
Wikipedia i undervisningen Sara Mörtsell ser Wikipedia som en lärresurs i skolan. Foto: Stefan Pålsson Utvecklar kritiskt tänkande Sara Mörtsell är utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige och var tidigare verksam som lärare i svenska som andraspråk och som it-pedagog för nyanlända ungdomar. Hon menar att eleverna får en bättre förståelse för hur information kan skapas och förändras genom att använda Wikipedia som en lärresurs. – Det är nödvändigt att ange källor till all information i Wikipedia så att uppgifterna kan bekräftas. Hon anser också att det kan bidra till att stärka elevernas läs- och skrivförmåga och att det kan finnas ett mervärde i att eleverna, genom att bidra med artiklar, får interagera med verkligheten utanför skolan. Gör elevers arbete synligt För att Wikipedia ska fungera som en lärresurs i skolan förutsätter det två saker: att lärare blir medvetna om möjligheten och att de får hjälp att komma igång. Många sätt att bidra Wikimini för de yngre
”Vi måste sluta lyssna på pojken som ropar varg” | Cafe.se Vi har fått ett samhälle där Jimmie Åkesson kan peka på ”den upplevda otryggheten” som om det var problemet, snarare än problemen som sådana, skriver Björn Werner. Ni vet sagan om pojken som ropade varg, bara för att han gillade när folk blev rädda? Vargen kommer, vargen kommer, ropade han. Folk kom springades, uppjagade. Men pojken ljög bara. Efter ett tag tröttnade de på att rusa till hjälp. Jag skrattar när jag tänker på honom. Inte för att han ropade varg, det är en välbeprövad politisk strategi. Det första han hade fått snappa upp är att det inte räcker att ropa. Kanske har antalet våldsbrott ökat ändå, skulle pojken kunna säga. Det är slitigt för pojken, det kan vem som helst förstå. Men pojken måste vara på sin vakt. Det är då pojken verkligen kunde ha lärt sig av nutiden. Pojken i sagan borde då ha slutat ropa varg och istället börjat prata om oron. ”Oron för om vargen ska komma har ökat med många procent de senaste åren”, skulle den moderna versionen av sagan fortsätta.
Wikipedia lär unga om källkritik | Popularhistoria.se Under hösten 2016 inleddes pilotprojektet »Att skriva kulturhistoria på Wikipedia« på Nordiska museet i Stockholm. Här får gymnasieelever lära sig källkritik genom att själva författa en artikel till Wikipedia, en av världens mest besökta webbplatser. – Det är otroligt viktigt att kunna bedöma innehållet på Wikipedia, och bästa sättet att lära sig det är att skriva själv, säger Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet. Massor av arkivmaterial att jobba med I museets arkiv och bibliotek finns 5 500 hyllmeter arkivmaterial och över sex miljoner fotografier som eleverna får använda sig av under de sammanlagt sex träffar som ingår i projektet. – Eleverna läser in sig på litteraturen, söker upp källmaterial och formulerar sedan en artikel med källhänvisningar så att allmänheten kan läsa den. Gymnasieelever studerar Amerikabrev Tove och Linnéa från Nacka gymnasium är två av deltagarna i projektet. – Vi skriver om Amerikabrev. Projektet har väckt Linnéa historieintresse.