background preloader

Att Skriva sig till Läsning – men sen då?

Att Skriva sig till Läsning – men sen då?
Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. - Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. - För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall Matris med tre hållplatser Texter lämpliga för handskrivning Related:  Skrivning

Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Det vore också roligt om du återkopplade till mig om ni använder materialet. Framsida – Hej!

Läsförståelsearbete - ett lektionsexempel För en tid sedan skrev jag ett blogginlägg om hur jag ville arbeta med läsförståelse i min undervisning. Jag hade nämligen läst Barbro Westlunds och Catarina Tjernbergs avhandlingar om läsförståelse och framgångsrik läs - och skrivundervisning. Idag vill jag presentera hur jag praktiskt har arbetat med min nyvunna kunskap. Håll till godo /Hanna Lektionsexempel: Idag ska vi läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Att diskutera före läsning: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Under läsningen: Vi kommer läsa högt och arbeta med lässtrategierna nedan. 1. 2. 3. 4. Besvara frågorna (mellan raderna) Hur tyckte Cicilia Trabant det var att vara ny på sin praktikplats? 5. Texten handlar om ..... Efter läsningen Skrivuppgift: Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand. Instruktion: 1. 2. 3. 4. Skrivmall:

Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. LÄSA och SKRIVA hör ihop Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna.

Ibland blir det lite rörigt… | Fröken Karin Ibland blir det lite rörigt under lektionerna när man arbetar med ASL och vill så mycket. I fredags hade jag en sådan lektion. Torsdagen var en dag fylld med aktiviteter, en utflykt som följdes av tre möten på raden varav det sista var föräldramöte. Allt gick bra och föräldramötet var jättetrevligt men jag var fasligt trött när fredagen kom. I fredags var det dags för skrivpasset som vi förberett på onsdagen. Jag hade som vanligt en halvklass i taget och inledde med att ta fram bilderna som de ritat och vi pratade om vad de skrivit bakom. Då de var färdiga och det var dags att skriva ut texterna så upptäckte vi att papprena till skrivaren var slut och eftersom vi är i ett annex till skolan går det inte att springa bort och hämta nya under lektionen. Nu är det söndag och fredagen ligger långt bak i huvudet för nu har jag siktet inställt på nästa vecka och allt roligt som vi planerat att göra då.

Dags för instruerande text Dags för oss i årskurs 4 att arbeta med instruerande text. Vi använder oss självklart av Cirkelmodellen och vi kommer arbeta med texttypen i svenska och NO under några veckor. Vi börjar med att samtala i grupp och helklass kring följande frågor: Vad är en instruktion? Efter det tittar vi tillsammans på texttypens struktur – hur är en instruktion uppbyggd? Språkligt är det nu ett guldläge att gå igenom imperativ med eleverna. Vi kommer skriva gemensam text i klassen och sedan skriver eleverna en egen instruktion. Feedback och feedforward får eleverna denna gång genom respons, two stars and a wish, av de elever som testat att följa instruktionen. Vi täcker in bla följande centralt innehåll i svenska åk 4-6 med arbetet: *Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. *Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!

Lär sig läsa med datorn På Brickebackens skola i Örebro har de jobbat aktivt med datorer för att lära eleverna läsa. - I princip så har alla knäckt läskoden till jul i ettan. Det har jag aldrig varit med om tidigare, säger läraren i klass 2 A, Kersti Thelin Ringqvist. Förenklat kan man säga att pedagogiken går ut på att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. Istället för att traggla samma bokstav med penna och papper, så läggs tid på att skriva enkla berättelser; att samtala kring texterna, och hur de är uppbyggda. Åke Berglund forskare i informatik har tittat på två klasser i Sollentuna som jobbar på ett liknande sätt. - Datorerna kan inte ersätta lärare, säger han. Inte bara läsningen går framåt visar det sig i både Sollentuna och i Brickebacken, utan även skrivandet. - De skriver gärna och längre texter.

metoden Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: © Veronica Grönte & Argument FörlagTeckning Tomas Karlsson Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. Språkutveckling genom berättelen Sedan början av 90-talet har jag ägnat mig åt att försöka förstå dramaturgins regelverk - dess mysterium. Ny metod? Många deltagare på lärarfortbildningar har genom åren menat att arbetssättet är NYTT och att denna "metod" borde ha ett namn. Berättandets grammatik - för alla Att materielet visat sig fungera bra för både yngre och äldre elever i skolan - och även för att utveckla det fria berättandet i förskolan, har gjort mig väldigt glad. "Dramaturgin är berättandets grammatik och förklarar hur vi kan nå fram med vårt budskap genom en berättelse. Dramaturgins grundläggande regler blir som en karta att orientera efter, där bilden av verkligheten lockar och skärper sinnena och leder oss in på ny otrampad mark. Tack!

Argumenterande text! | Annas Klassrum Idag började vi morgonen med att möta ett nytt ord. Argumentation stod det på tavlan. Vad betyder det? Därefter pratade vi om vad en argumenterande text ska innehålla: rubrik, åsikt, argument och sammanfattning. Vi läste texten om rådjuret som finns i boken: ”Låt språket bära”. Men vad skulle våra texter handla om? De fick en mall att använda sig av när de skulle planera sin text. Idag ritade vi bilder direkt på det utskrivna pappret eller klistrade fast en bild. Fina texter blev det tillslut som lästes upp och hamnade i vårt biblioteket! Detta fick avsluta vårt teknikarbete för denna gången!

Related: