Kemilektioner för grundskolan - Tolv månadsteman- IKEM Från och med hösten 2011 gäller nya kursplaner för grundskolan. Jämfört med tidigare är det nu tydligare vad barn ska lära sig när det gäller kemi och annan naturvetenskap. Barnen ska tillägna sig ett naturvetenskapliga arbetssätt. De ska kunna göra praktiska undersökningar, designa experiment som är rättvisa, ställa hypoteser et cetera. Kemilektionerna för grundskolan togs fram med anledning av att det år 2011 var Kemins år och är inspirerade av de teman som användes under kemiåret, teman som ville göra det tydligt att kemin finns överallt och att det inom de mest skilda samhällsfunktioner behövs kemisk kunskap. Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Lektionerna är sammanställda av Bodil Nilsson, som har mycket kunskap om hur man intresserar barn för naturvetenskap och lång erfarenhet av att undervisa om didaktik och naturvetenskap på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm).
Vattenmannen & Speed Experimentskafferiet Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. Vilken språknivå ligger mina elever på? För många år sedan kunde jag låta mina elever göra en ordlista med nya begrepp, slå upp vad dessa betydde och skriva en förklaring till dem i sina skrivböcker. Berätta om bilden.Berätta om bilderna.
World Sunlight Map Watch the sun rise and set all over the world on this real-time, computer-generated illustration of the earth's patterns of sunlight and darkness. The clouds are updated daily with current weather satellite imagery. The Mercator projection used here is one way of looking at the spherical earth as a flat map. Used since the 16th century for navigation, straight lines on this map can be used accurately as compass bearings but the size and shape of continents are distorted. Compare this with Peters, Mollweide or equirectangular projection maps. Also available is a semi-realistic view of dawn and dusk from far above the Earth, a look at the moon, and information about how this works.
Fråga en forskare - Teknik - Linköpings universitet Har du en fråga om teknik? Fråga en forskare!Här nedan hittar du frågor som andra ställt, och svaren de fått. Mejla din fråga till fragaenforskare@liu.se LiU-robotar tränar inför fotbolls-VM för robotar, Robocup. Jag har en stegräknare som bygger på en induktiv sensor och skulle vilja veta hur den fungerar. Stegräknare använder sig av accelerometrar. Varför har diesel, bensin och etanol olika bränsleförbrukningar trots att de vid olika testtillfällen drivit identiska bilar? Under förutsättning att körsätt, luftmotstånd, vikt etc är identiskt så beror bränsleförbrukningen främst på två faktorer: 1: Drivsystemets verkningsgrad, dvs hur många procent av energin i bränslet som tillgodogörs som mekanisk energi vid hjulen. 2: Energitätheten hos bränslet, mätt per volymsenhet (t.ex. Dieselbilars låga förbrukning beror alltså mest på den bättre verkningsgraden hos motorn, medan skillnaden mellan etanol och bensin främst beror på skillnaden i energitäthet hos bränslet.
Tips på övning | Finn upp Vilka innovationer är du mest tacksam över? Finns de med i listan nedan? Vad saknas? Låt dig inspireras av Tekniska museet lista över de 100 viktigaste innovationerna genom tiderna, framröstade av svenska folket. Topp 100 innovationer enligt Tekniska museets undersökning. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99. 100. Har du en lösning på ett problem i din vardag som du kan lösa genom en uppfinning? Kom ihåg - även den enklaste idén kan premieras.
Allemansrätten I Svenskt Friluftslivs uppdrag ligger att vi ska värna och vårda allemansrätten. I två omgångar har vi producerat sju filmer om allemansrätten sedan 2018. År 2018 gjorde vi fyra filmer och nu år 2020 har vi producerat tre filmer om allemansrätten. 2020-års filmer om allemansrätten berör; lägga till vid annans brygganedskräpning i naturfridlysta och giftiga svampar och bär Filmerna har finansierats av Naturvårdsverket. 2018-års filmer om allemansrätten berörde; • cykling och jordbruksmark • tältning nära boningshus • var man inte ska elda • terrängkörningsfordon och natur När vi startade upp filmerna 2018 var det den första filmkampanjen i sitt slag av Svenskt Friluftsliv där filmmediet på ett lättsamt sätt upplyste om allemansrättens ”rättigheter och skyldigheter.” Film ett – Cykling och jordbruksmark Film två – Tältning när boningshus Film tre – Var man inte ska elda Film fyra – Terrängkörningsfordon och natur Det innebär att allemansrätten är en frihet under ansvar. Är allemansrätten unik?
Mitt Vatten Det färdigrenade vattnet pumpas tillbaka ut i sjöar och hav. Nu är det fritt från skräp och smuts. Men resan tar inte slut här, förr eller senare blir det dricksvatten igen. Det är precis därför det kallas det eviga kretsloppet! 1. Vi har vatten i sjöar och vatten i haven, vatten i molnen och vatten i kranen. 2. I Sverige renar vi både ytvatten och grundvatten till dricksvatten. 3. Någonstans i din kommun sitter en stor pump och ett rör. Vattnet tas till en sedimenteringsbassäng.Här tar man bort sand, lera och smuts som sjunker till botten och skrapas ihop. För att inte bakterier ska trivas lyser man på vattnet med ultraviolett ljus och/eller tillsätter ett ämne som heter klor. 6. Innan det färdiga dricksvattnet når din kran så stannar det till i vattentornet. Vattentornen hjälper också till att skapa tryck i ledningarna. 8. Nu når det färdiga dricksvattnet din kran. 9. 10. Nu transporteras det nerspolade smutsiga vattnet till avloppsrensningsverket.
Sagolika såpbubblor – Hedenljung Det är kallt just nu i nästan hela landet och trenden att prova blåsa såpbubblor är riktigt het just nu. Men många frågar sig: Hur gör jag då? Hur får jag bubblorna att hålla medan de fryser och att landa hela? Jag ska försöka ge er lite hjälp på traven. 7,5 dl vatten 2,25 dl diskmedel 0,75 dl sirap Rör ihop allt och låt stå i fyra timmar. Jag vet att det finns de som tagit vanlig köpesåpbubbleblanding och blandat i lite glycerin och fått det att fungera. När det gäller själva verktygen så går det att göra själv med ståltråd. Det mindre verktyget använder jag för att göra bubblor som klarar en landning i snön eller på en gren. Det är inte svårare än så.
KS2 Science Finding out how you move and grow. Can you label the human skeleton? When you've finished move onto the animal skeletons. Do you know which groups living things belong to? Look at the plants and animals as they go past. Magnets have north poles and south poles. What does a year look like in space? © v2vtraining.co.uk The application consists of two sorting activities and one writing frame to support work towards the end of the unit. Solid, liquid and gas are called the three states of matter. Materials have different properties that make them useful for different jobs. Pupils can research information about teeth types, tooth structure and tooth decay. Use an information panel where pupils can research details about food groups and a balanced plate approach to a healthy diet.Balanced Plate lesson outline An information panel to explains the terms used in, and concepts behind, food chains. There are two labelling activities and one sorting task to support work towards the end of the unit.
Att träna eleverna i att genomföra systematiska undersökningar | Förstelärare i Svedala I det samhälle våra elever kommer möta vet vi att ny kunskap hela tiden skapas och att de kan få reda på saker de inte vet enkelt. Däremot behöver vi elever som i framtiden kan bedriva f orskning av hög kvalité och då behövs förmågan att genomföra systematiska undersökningar. I läroplanens kunskapskrav i NO-ämnena ingår många olika delmoment som eleverna ska utveckla och bedömas i när det gäller systematiska undersökningar. “Genomföra undersökningar” och “Dokumentation” är två av dessa, vilka jag upplever att eleverna redan från skolår 1 får möta och träna på. Däremot “Ställa egna frågor som går att undersöka” och “Planera egna undersökningar” är några av de förmågor som jag upplever att många elever får träna betydligt mindre på i sin NO-undervisning. Förmågan att ställa frågor handlar om att träna eleverna i kunna ställa just sådana frågor som det går att undersöka på ett systematiskt sätt. Ett bra sätt att få elever att ställa frågor är att utgå från bilder. Att diskutera:
NO Då har vi checkat av hur klassen ligger till mot ett av målen i vår PP – Kropp och hälsa. Vi har tränat läst i böcker, tittat på film, pratat, pysslat och plockat med kroppsdelarna på dockan med fokus att alla ska klara det översta målet på vår PP-vägg. Det handlar om att kunna kroppsdelar och organ i kroppen. Vi har haft störst fokus på hjärna hjärta och lungor. Eleverna ska veta var de sitter och vilken funktion de har. Jag har gjort en stöttningsbild så man kan träna själv i klassrummet om man vill. Men nu har vi alltså tränat och jobbat mot det målet och det var dags för en avcheckning av hur vi ligger till. Eleverna fick ett papper med stöd frågor för att visa vad de kan kring målet. Molnet som även finns i våra målböcker finns också med på det här pappret. Vi pratar om vilka förmågor som vi har jobbat med under lektionen. Nu har jag ett underlag för min bedömning. Nu siktar vi mot nästa mål… De fem sinnena.
Länktips för appar och program (Utforska vidare, Appar och program) – Kodboken Vill du spara sidan som PDF görs detta från utskriftsdialogen som du får fram när du klickar på länken ovan. Se instruktioner nedan för var man klickar i respektive operativsystem: Windows & Chrome OS I webbläsaren Chrome kan du spara ner webbsidor som PDF. I utskriftsidalogen väljer du en annan skrivare och sedan kan du välja att spara som PDF: Macintosh På macen kan man spara webbsidor från Chrome (se instruktioner ovan) eller i Safari. Här hittar du appar och program för att komma igång med programmering och skapa saker digitalt med kod. Koda med block Code.org: Introducerande spelliknande övningar med blockprogrammering, på teman som Minecraft, Frost och Star Wars. Koda med text