Åk 4-6 | Läslyftet Samla inspiration om serier Att arbeta med serier Skapande aktiviteter – visa hur texter tolkas i kreativa former Monstret – skapa en filmtrailer (ta kort från Monstret, bilder från nätet, stillbilder). Automatiskt elevinflytande! Fula ankungen – ingångar ”Hur många lingon finns det i världen”, All that we share och Africa for Norway. Tonsätta dikter som eleverna själva skrivit. Kejsarens nya kläder – ingång Laleh ”Bara vara mig själv”. Brott och straff – göra en seriestrip om åtta bilder av ett kapitel. Skapa en nytt omslag till en bok, novell eller saga. Träffa en karaktär ur boken – en bild med titel och pratbubblor. Förslag: Skapa en filmtrailer av bilder och texter i presentationsprogram (KeyNote eller Google Presentation) Planera för att nå avancerad läsförståelse – till tis v 16 Välj en aktuell text (helst skönlitterär) eller en text som du vill skapa undervisning om/kring (t ex Astrid Lindgren eller en saga) och planera utifrån de fem inringade aspekterna. Planera till v 13 Boktipset! 6.
hjartatskogshaga hos @frksarapersson | Nyanlända elever och andra som vill utveckla sitt språk och lärande. Differentierad undervisning istället för individanpassningar – några exempel för kollegiala reflektioner | specialpedagogen Vi har ett gruppuppdrag i skolan men allt tal om individanpassningar gör att man kan förledas att tro att bara vi individualiserar mer så klarar vi fler elever. Denna tanke tolkas, upplever jag, som att vi ska individanpassa för varje elev eller så fort en elev verkar ha svårt att lära sig något eller bete sig som man bör i skolsammanhang. Eller varför inte när föräldrar eller tex BUP kräver det? Eftersom studier visar att alla elever någon gång under sin skoltid kommer att hamna i skolsvårigheter kan individanpassningar krävas rätt ofta, kanske varje dag och i varje klass. Ibland gör man anpassningar för att eleven ska kunna göra det som läraren tänker att klassen ska göra, ibland gör man anpassningar som innebär att eleven gör något helt annat än det klassen gör. Vad säger forskningen om individualisering? Vilka effekter ger individualiserad undervisning? utdrag från Visible Learnings interaktiva effektlista Se blogginlägget om det relationella och det kategoriska perspektivet Läs mer:
Anna Kaya | Lärare, språkutvecklare, skolutvecklare. I stort och smått. Lernstübchen: mein Arbeitsplan für die erste Klasse er lag als Orientierung oft auf meinem Schreibtisch, war aber nur eine Richtschnur und wurde nicht akribisch eingehalten... auf Wunsch stelle ich ihn hier zur Ansicht noch einmal zur Verfügung LG Gille hier die Ansicht Förstelärare i Svedala | Undervisning och lärande Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? I januari hade jag varit föräldraledig i ett år och även om jag fått signaler om att klassen jag skulle ha inte fungerade riktigt som man kunde önska, hade jag nog inte tagit dessa signaler på tillräckligt stort allvar. Fortsätt läsa En resa mot trivsel och lärande I slutet av förra terminen provade jag en för mig ny strategi i en av mina klasser när vi skulle ta oss an en litteraturhistorisk epok. Fortsätt läsa Vad kan Sapfo lära oss om kärlek? Hur får man en undervisning som utmanar alla elever? Det som är god undervisning för elever i allmänhet är också bra för högpresterande elever. En kväll, i det som nu är framtiden, satt jag med en kopp kaffe framför tvn. Vår gemensamma nämnare var Google Drive.
SKRIVPROCESSEN – Poster by Annika Sjödahl Sofia Malmberg Undersökning efter undersökning visar att ungdomars läsförståelse i många hänseenden brister. Och läsningen minskar över lag hos Sveriges befolkning. Vad beror det på? Tempot är högt i en modern familj, likaså i skolan. Det är lätt hänt att högläsningen, den som sägs lägga grunden till barnens framtida läsning, får stryka på foten. I skolan är situationen densamma. De har fullt sjå att kryssa mellan teoretiska lektioner, gymnastikpåsar, lunchköer, slöjd och laborationer. Vi vet att många av våra elever saknar skolbibliotek värda namnet och än fler saknar fackutbildade skolbibliotekarier som ges förutsättningar att arbeta aktivt med barns läsande. Tiden för en engagerad skolbibliotekarie att på arbetstid läsa skönlitteratur är i allmänhet obefintlig, jag prioriterar att hjälpa elever att reflektera kring källkritik, söka information, diskutera läsupplevelser och att hitta rätt bok. Ja, det är en utmaning!
Ledning och stimulans – Specmaja Ledning och stimulans 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Alla barn och elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och vara delaktiga i sitt lärande. Skolor som arbetar med att forma tillgängliga lärmiljöer behöver inte arbeta så mycket med extra anpassningar eftersom den pedagogiska, sociala och fysiska miljön redan utformats efter flera elevers olika behov och förutsättningar. Några frågor som pedagogisk personal, elevhälsan och rektorn kan reflektera kring: Vad innebär ledning och stimulans i det pedagogiska arbetet?
Fem steg till formativ bedömning i klassrummet Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen. Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse. Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering. För mig är nyckelstrategierna ett sätt att påminna mig om att formativ bedömning börjar i bemötandet av eleverna när de kommer nya och slutar med betygsättningen. Jag har utkristalliserat fem steg som jag tycker är bra att fundera över för att få till en helhetssyn kring formativ bedömning. 1. 2. 3. 4.
Digitala verktyg Jag gillar att känna bokens sidor, höra tidningens prassel och rita symboler vid sidan av texten jag läser. Jag gillar också digitala verktyg som ger mig och eleverna helt andra ingångar till att läsa, samtala och skriva. Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för planering, flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Utan inbördes ordning. Skapa ett konto på Youtube (eller använd befintligt Googlekonto) och spara favoritklipp i spellistor som senare kan delas med kollegor och elever. Klipp från Youtube kan startas vid önskat läge. Ta en bild av tavlan efter en klockren genomgång. Använd elevernas texter eller dina egna exempel i undervisningen. En del läs- och skrivprojekt tenderar att bli ganska omfattande. Använd ”Tillägg” i webbläsaren. Alternera skriftliga uppgifter med muntliga. Eleverna behöver stöd i sitt tänkande och skrivande.
Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) | Skrivlyft Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter? Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Skolans språk är ett annat än vardagsspråket. Vad kan Cirkelmodellen bidra med ? Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Skrivarbeten som känns meningsfulla Här har vi berört arbete med beskrivande faktatexter om djur (se del 1 och 2). Då kan Cirkelmodellen erbjuda en tydlig och överblickbar arbetsgång för både elever och lärare. Hur blir skrivandet viktigt ? Det kan behövas en publik.
ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva?