Pyssel Cevapcice 500g Blandfärs 1 stor gul lök 2 vitlöksklyftor 1 knippa persilja 2 msk Vegeta 1 ägg 1/2 dl ströbröd 1/2 dl mjölk Lite svartpeppar efter behag 1. 2. 3. 4. 5. 6. Ajvar 1 Gul lök 2 Vitlöksklyftor 3 msk rapsolja 5 röda paprikor 2 (små) aubergine eller 1 stor 3 tsk rödvinsvinäger 1 tsk salt 1 tsk svartpeppar 1. 2. 3. 4. 5. 6. Tzatsiki 1/2 liter naturell yoghurt 1 slanggurka 2-8 vitlöksklyftor 1 1/2 tsk olivolja 1 1/2 tsk pressad citronsaft salt och malen vitpeppar kaffefilter 1. 2. 3.
Svenska Dikter Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. När vi kommer fram till fjärde fasen är barnen redo att skriva enskilt eller fortsätta parskrivandet ett tag till, men med mindre stöttning från mig. Att diskutera: 1.
Jakten på språket Om svenska och minoritetsspråket finska. Många värmlänningar har finskt påbrå, eftersom finsktalande människor slog sig ned i Värmland under 1500-och 1600-talet för att arbeta inom jordbruket. Vi besöker värmländska Torsby och tar reda på varför finska blev ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Kung Gustav III grundade Svenska Akademien år 1786 med målsättningen att svenska skulle bli ett kulturbärande språk, precis som tyska och franska. Varför har vi idag, 230 år senare, fått en lag som ska skydda det svenska språket från att utrotas? Dessutom tar vi reda på varför det blev just våra fem minoritetsspråk som valdes till att bli officiella år 2000. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Folksagor - Skolbok Vi talar ibland om ”folksagor” som om det vore en speciell sorts sagor, vilket de egentligen inte är. Man kan dock urskilja några saker som är typiska för en svensk folksaga: En folksaga är sällan särskilt lång. Den skall vara så lång som man kan uppehålla barns intresse runt en eld eller innan de går och lägger sig. Den skall ta maximalt en timme att berätta högt, men vanligtvis tar det bara runt en kvart. Här nedan följer några av de varelser och väsen som man kan stöta på i våra sagor: Näcken Även kallad strömkarlen. Bäckahästen Bäckahästen ser ut som en häst eller som en stor svart tjur. Jättar Jättar finns omtalade i de gamla nordiska vikingasagorna, men då kallades de ”tursar”. Troll Trollen är fula och dumma, om än väldigt starka. Drakar De drakar som finns i vår folktro är inte de eldsprutande monster man ser på film, utan våra drakar sprutade etter. Lindorm En mindre variant av drakar är lindormar. Älvor Älvorna är varelser som är mest kända för att sprida sjukdomar. Skogsrå Dvärg Tomte
4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande. Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. För att jobba vidare från 4-rutan utvecklade jag en 8-ruta. Vi har en tid nu jobbat parallellt med båda mallarna: Nu tycker jag att de allra flesta tänker mycket mer på att beskriva mer i sina berättelser så nu var det dags att ta nästa steg… 6-rutan tycker eleverna att vi ska kalla den men jag lutar mer åt ”Flerproblems-mallen”. För nu är utmaningen att få in fler problem i sin berättelse så att den blir fylligare och mer händelserik, kanske mer spännande? Vi startade arbetet med att läsa en bok med där det finns massor med problem efter varandra: Vi pratade om alla problem och funderad på vad som var inledningen i boken, hur allt löste sig och hur det slutade. Jag gjorde en modelltext tillsammans med eleverna så att de fick förståelse för vad jag förväntade mig ungefär.
Lättläst - Lärarrummet för lättläst Här finns information och inspiration till lärare och andra som möter elever med behov av lättlästa och tillgängliga texter. Hitta allt från korta tips till uppslag för en hel serie av lektioner. Nya lektioner i april De flesta av de nya böckerna från LL-förlaget har nu fått lektioner. Novellsamlingen med skräckberättelser, Skogens blod. De två lättlästa böckerna Bästa brorsorna och En krossad vas, faktaboken om kvinnokampens historia Rösträtt för kvinnor och Hjalmar Söderbergs klassiska berättelse Den allvarsamma leken. Kom ihåg lektionerna till böckerna som kom i januari. Bedragaren Fallet Anna Frid Anna på Brännö Drömtraktorn 2 Tillbaka till ett krig En man som heter Ove. Lyssna gärna på Wendespodden! I Wendespodden pratar Jenny Edvardsson och hennes kollega om litteratur och läsning. Lättlästa böcker - en väg till det svenska språket Johanna Immonen är svenskalärare på Språkintroduktionsprogrammet på S:t Botvids gymnasium i Hallunda. Jag ville göra Axel till en viktig person.
Argumenterande texter Rymden fortsätter På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter. I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna. När vi samlat fakta om dem så skrev vi stödord kring de 4 årstiderna med fokus på målen, tillsammans. Utifrån sina kunskaper kring årtiderna fick de sedan skriva på en lapp vilken årstid just jag tycker är den bästa. De fick hjälp av en mall eftersom de bara är andra gången som vi skriver den här texttypen: Målet är såklart att inte behöva använda mallen precis som det står i matrisen, se sista raden på bilden: Sedan fick de skriva sina texter på ett papper där de också skulle måla en bildtext till. Härliga texter blev resultatet!!
Lässtrategier | Josef Sahlin Är du sugen på att använda figurerna för lässtrategier som flera av klasserna använder i Årstaskolan? Här nedan finns pdf:er som du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet. Även andra format finns. Barbro Westlund om RT (Reciprocal Teaching): ”Modellen bygger på Browns och Palinscars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. -att försutspå/ställa hypoteser -att ställa frågor -att reda ut oklarheter -att sammanfatta” (Westlund Att undervisa i läsförståelse, Natur & Kultur, 2012, Stockholm) Kolla också in materialet på En läsande klass. Använd fritt under förutsättningarna CC-BY-NC-ND Bokmärke x4 PDF för utskrift att laminera Futura i PDF (för utskrift), JPG och PNG Curioso i PDF (för utskrift), JPG och PNG Explora i PDF (för utskrift), JPG och PNG Lazo i PDF (för utskrift), JPG och PNG
Framsteg Denna första del i materialet tar fasta på elevernas förmåga att analysera ord i språkljud och omkoda dessa ljud till korresponderande bokstav. För att elevens produktion skall tolkas som korrekt förutsätts dessutom att de i orden inkluderade bokstäverna placeras i rätt ordning. I testet ingår enstaviga, tvåstaviga och tre/flerstaviga ord samt ord med en konsonantkombination i början. Med den växande ordlängden och konsonantförbindelsen blir orden stegvis svårare och provet kan på så sätt ge viktig information om det skede där eleven befinner sig i sin tidiga skrivutveckling. Speciellt med tanke på de tvåspråkiga eleverna anser vi det också vara viktigt att det i provet ingår högfrekventa ord som barnen i denna ålder sannolikt känner till och som de har kommit i kontakt med på svenska. Lärarblankett (pdf) Elevblankett (pdf) Sammanställningsblankett (Excel) Instruktioner till sammanställningsblanketten Jämförelsematerialet Språkbadselevernas resultat Träningstips
Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som modellerar lässtrategier och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera olika sätt. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år.
Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.