Jag ringer mina bröder

Hassen Khemiri: Jag ringer mina bröder - Godmorgon, världen! Jag ringer mina bröder och säger: Nej ingen dog. Eller. En dog. Han dog. Han som inte är vår bror. Men visst. Jag ringer mina bröder och säger: Akta er. Jag ringer mina bröder och säger: Glöm det jag sa. Jag ringer mina bröder och säger: Förresten. Jag ringer mina bröder och säger: Okey. Jag ringer mina bröder och viskar: Okey. Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak ikväll. Jag ringer mina bröder och säger: Det tog bråkdelen av en sekund innan jag insåg att det var min spegelbild. Av: Jonas Hassen Khemiri 2010

skriva tips | Språkligt Klarspråk är att skriva på ett tydligt vis som gör att ditt budskap når fram till dina läsare. Det finns många knep att ta till för att skriva klarspråk. En viktig del av klarspråksskrivandet är att formulera tydliga meningar. Så hur gör man för att skriva tydliga meningar? Undvik passiva meningar Med passiva meningar menas meningar där det inte framgår vem som gör vad. Skriv inte:Det fastställdes att utbetalningen var försenad. Skriv istället:Lönekontoret fastställde att utbetalningen var försenad. Genom att skriva ut vem som gör vad så blir meningen tydligare och mer levande. Undvik inskott Det är vanligt att man – i ett tappert försök att få med så pass mycket och nödvändig information som möjligt i en och samma mening – skriver långa meningar med inskott. Inskott kan vara stilistiskt snyggt ibland, i exempelvis skönlitterära texter. Det viktiga först – subjektet och verbet

Synvinkel När vi läser en berättelse kan den alltså vara berättad på olika sätt. Kanske har vi en allvetande berättare, som vet allting sedan innan och bara berättar det för oss. En typisk mening som tyder på en allvetande berättare är: "Han sade nej, vilket han senare skulle ångra". Som du märkte är detta bara berättat objektivt utan någon speciell synvinkel.

Litteraturhistoria - skönlitteratur från då till nu Läsårsreflektion i ämnesgruppen Ämnesgruppens arbete I veckan har vi haft läsårsreflektion i min ämnesgrupp. Det betyder att vi, alla skolans svensklärare, tillsammans under en förmiddag går igenom vår undervisning i de tre svenskkurserna och ser över vad som har fungerat bra och vad vi vill utveckla inför nästa läsår. Det blir alltså både reflektion och framåtblick. Vårt underlag för diskussionen är i första hand vad vi själva har upplevt under året, men också elevernas resultat och deras kursutvärderingar under och efter läsåret. Att öka kvaliteten på undervisningen i ämnet för den enskilda eleven.Att utveckla ämnet utifrån aktuell pedagogisk forskning (att läsa forskningen är främst mitt ansvar i egenskap av både ämnesledare och förstelärare).Att utmana varandra i lärarrollen och därmed utveckla oss själva och skolan. Syftet med läsårsreflektionen Vad ger en sådan här läsårsreflektion oss? Hur lägger jag upp läsårsreflektionen? Jag valde att i förväg skriva in frågorna vi skulle diskutera i det gemensamma dokumentet.