Lässtrategier - Två pedagoger - ett klassrum Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling Sammanfattning Med hjälp av symbolerna och att vi under första året agerar "expertläsare" för att illustrera den process alla goda läsare gör när vi läser, blir eleverna medvetna om vad de gör och varför de gör det. Även de elever som redan är "expertläsare" får tydliga verktyg att ta hjälp av när de stöter på texter som är svåra av olika skäl.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten. Att läsförmågan sjunker bland barn och unga i Sverige oroar honom.
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
En läsande klass Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det gäller djupare texter. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. Femtonåriga Blanka Papai ”har allt”, säger hon: konton på kik, Snapchat, Twitter, Facebook, Instagram, Vine, Tumblr … Blanka är en av många elever på Backaskolan som tar sin telefon med sig i sängen och sover med den. – Jag har den under madrassen. – Ja.
Förutspå och skriva på dator i F-klass Under några fredagar har jag fått låna en grupp med 14 förskoleklassbarn i taget. Tidigare har jag berättat om hur vi läste ur Lyckostjärnans inledande kapitel, som vi gemensamt samtalade om och använde oss av olika lässtrategier. Till varje kapitel i Lyckostjärnan finns det en samtalsbild i A3-format, som man kan arbeta med på ett språkutvecklande sätt. Bilderna kan man även kan få tillgång till digitalt och visa på smartboard. Denna gång ville jag även introducera ASL, att skriva sig till läsning via datorn. Vi inledde tillsammans med läsfixaren cowboyen att sammanfatta vad vi läst och samtalat om förra gången utifrån det första kapitlet. Under de senaste veckorna har förskoleklassen arbetat en del med att förutspå vad böcker kommer att handla om. Jag visade min film om spågumman. Sedan lade jag ut alla samtalsbilder på golvet och berättade att de skulle få hitta på vad de andra kapitlen i Lyckostjärnan kommer att handla om. Arbetsordning: 1. 2. 3. 4. 5.
sobloggalfa | Demokrati – självklarhet eller rättighet? Texten till låten hittar du här! Hemma: * Lyssna på låten och följ med i texten samtidigt. * Skriv ner (eller markera) de ord som du tycker är svåra att förstå I skolan: * Vi lyssnar på låten och läser texten tillsammans. * Enskilt (10 min) – skriv ner dina tankar kring begreppet demokrati. * Basgrupp - läs upp era tankar för varandra. I basgruppen diskutera och skriv ner era tankar kring följande frågor (alla antecknar): 1. demokratiårsranson (ranson)lärdprofitstrategilikgiltighetmaktelitockuperakulissscenografi 2. 3. ”Lägg din röst var fjärde höst på minst sämsta parti. 4. * Helklass - Delge era tankar för hela klassen. Under dessa uppgifter övar du på begreppsförmågan, kommunikativa förmågan, analysförmågan och informationshanteringsförmågan
"Utan läsning stannar skolan" Barn behöver läsa minst ett par kilometers text innan det börjar flyta ordentligt. Först då har de tränat så mycket att läsandet blir automatiskt, arbetsminnet får vila och barnet kan koncentrera sig helt på innehållet istället för på läsandet. Den ljudande, tragglande vägen dit kan vara lite motig, men väl där öppnar sig en ny värld.– En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Utan läsning stannar skolan. Dessvärre har svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Innan han blev författare på heltid, bland annat till Lasse- Maja-serien, arbetade han som lärare. Och vad borde politikerna göra?
Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning Barbro Westlund menar att en expertläsare ofta omedvetet växlar mellan olika strategier och väljer strategi beroende på läsningens syfte och texttyp. Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Syftet med undervisning i lässtrategier är att utveckla eleverna till ”Expertläsare”. För att göra det behöver vi ge dem olika strategier – verktyg för att lyckas. Precis som snickaren förstår att han behöver olika verktyg för olika syften använder den gode läsaren olika lässtrategier. Lässtrategier ska vara så förankrade hos eleverna att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. I En Läsande klass har vi använt ett annat begrepp för denna expertläsare, nämligen ”stjärnläsare”. ” Stjärnläsare” blir man alltså inte då man behärskar ett givet antal strategier utan när man låter lässtrategierna samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse.
check Förförståelse – en väg in i texten | Lappkullan I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda. Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse, ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling. Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord: En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Språkberikarlektion! Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Vad kan du redan? VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro Westlund presenterar i sin bok. Informationstjuvar! Lycka till!
”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. – Men forskningen i dag visar att det inte är så enkelt. Barn vill ofta inte heller att den som läser ändrar i texten.