Satsar tidigt
– Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark!
Testa mer för bättre inlärning
Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet inledde med att betona att goda förutsättningar för lärande bygger på att man som lärare har ett språk för att tala om sin egen undervisning, så väl med eleverna som med kollegor, föräldrar och politiker och lärare behöver kunna argumentera för sin undervisning. – Dagens marknadsekonomiska situation gör att man försöker hitta enkla lösningar, men undervisning är komplex. En aspekt handlar om hur man bygger upp innehållet.
Arbetet för likvärdigt stöd fortsätter
Nu är det dyslexivecka igen, och i landet sker ett antal aktiviteter på biblioteken bland annat, där främst Svenska Dyslexiföreningen och Dyslexiförbundet FMLS står för aktiviteterna. Intresseorganisationerna gör stora insatser för att sprida kunskap om funktionsnedsättningen dyslexi. Vi på SPSM har som uppdrag att stötta och fortbilda lärare, och vi ser att våra insatser gör skillnad. Vi arbetar vidare med kartläggning och utredning, både på svenska och andra modersmål. Exempelvis har flera hundra modersmålslärare nu fått fortbildning om dyslexi, och specialpedagoger har fått ett verktyg för att göra en pedagogisk bedömning, som gör det lättare att göra utredningar på ett likvärdigt sätt.
Synliggöra bedömningen av förmågorna.
Ny pedagogisk planering i Taluppfattning och tals användning har idag introducerats i klassen. Jag har den här gången försökt att ta ännu ett steg mot att förtydliga bedömningen av förmågorna. Vi bedömer eleverna i kunskapskrav och centralt innehåll men det görs genom förmågorna. I matrisen och på PP-väggen har jag försökt förtydliga det ännu mer den här gången. Vi började med att introducera området.
Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd
By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Fördomar finns överallt, och mer än en gång har jag fått höra: äh du har ju inte läst boken, du har ju bara lyssnat på den…. Jag brukar upplysa dem om att man kan läsa med både ögon och öron;) Trots detta är det för en del människor inte helt rumsrent att lyssna på ljudböcker, ”det är inte att läsa på riktigt”.
Den lärande hjärnan
När hjärnforskningen förs in i skolan utmanas invanda sätt att ta sig an problem. – Vi vill använda metoder från neurovetenskapen för att mäta hur en elevs utveckling fortskrider eller för att upptäcka inlärningssvårigheter och kunna sätta in insatser i tid, säger Georg Kuhn, professor i neurovetenskap. Han är föreståndare för Amble, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt vid Göteborgs universitet som initi-erats för att forskare inom psykologi, pedagogik och neurovetenskap ska få ut sina rön i skolundervisningen. Syftet är att förbättra yngre elevers kunskaper inom matematik och läsning, men projektet är ännu i sin linda. Vanligtvis görs inte hjärnforskning på unga, friska barn och utmaningarna är många.
Rätt bemötande viktigast för elever i behov av stöd
Prins Carl Philip delade ut Jerringpriset i januari. Vid prisutdelningen stakade han sig på några ord. Det ledde till några tråkiga kommentarer i media, berättade tidningen Metro nyligen. Att det fanns personer som i media fällde dessa tråkiga kommentarer visar att kunskapen är alltför låg om den ganska vanliga men också osynliga funktionsnedsättningen dyslexi.
Formativ bedömning gör lärande synligt
Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre.
"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse"
Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text.
Hjärnan – ett pedagogiskt slagfält
inte skolan om att många repetitioner som sker under lång tid förbättrar inlärningen? Vet man ens om det? — Det finns väldigt mycket basal kunskap om hjärnan och inlärningen som har direkta konsekvenser för hur man bör bedriva undervisning, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. — Jag skulle vilja att skolans inlärning var baserad på vetenskap snarare än på politiska inriktningar, pedagogiska modenycker och gamla käpphästar. Och den vetenskapen måste skapas från olika fält som gemensamt tittar på olika problem. Den kognitiva neurovetenskapen är en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning och började bli ett eget forskningsfält på 1990-talet.
Inlästa läromedel för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter
En podcast är ett enkelt sätt att prenumerera på ljudfiler via nätet. Via ett program eller en app väljer du vad du vill lyssna på. Väljer du att prenumerera på vår podcast får du sedan nya avsnitt i takt med att de släpps. Läs mer om hur man laddar ner podcast Inläsningstjänsts Dyslexiradio till olika enheter nedan. iOS
