background preloader

Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna

OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det ­gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji. Related:  Svordomar. Ungdomsspråk. "Invandrarsvenska"Språk-, läs- och skrivutveckling

Ofta att jag fattar ungdomarnas ord Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Få kan sucka så utdraget, ljudligt och uttrycksfullt som en 14-åring. Sucken betyder ofta: Du fattar inte! Men det finns olika sätt att inte förstå. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord. Några dagar senare befinner vi oss på ett fjällpensionat i Duved. Jag har inget emot vare sig fart eller speed. Nu var det inte längre ungdomsspråk, och jag började fundera på varför en medelålders person kryddade sin skidlektion med ett engelskt ord. Och möjligen ger det en ledtråd till att begripa samtalet vid middagsbordet. Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord.

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.

Länkskafferiet - Skolämnen Denna sida lär ut konsten att tala inför publik. Uppbyggnaden av ett tal och hur det ska framföras för att fånga åhörarna beskrivs. Lyssna på stora tal av Churchill, Kennedy, Martin Luther King, Olof Palme, Ronald Reagan, Mona Sahlin, Earl Spencer vid Dianas begravning, Bill Clinton, Tony Blair och kung Carl XVI Gustaf. Insticksprogram behövs i webbläsaren för att lyssna. Ungdomars språk i farozonen All vetenskap vilar på språkkunskap. Utan språk ingen matematik, ingen biologi, ingen historievetenskap, ingen medicinsk forskning, ingenting. Men nu håller vi på att såga av grenen vi sitter på: den nya generationen studenter har har problem med svenskan, grava problem. Och det är inte de (fortfarande underrepresenterade) utlandsfödda studenterna som är orsaken. De utlandsfödda som tagit sig till en svensk högskoleutbildning har ofta god studievana och hög motivation, och klarar svenskan bra. Strax före jul skrev jag med hjälp av mina kollegor här på Historiska institutionen i Uppsala en debattartikel om detta. Det är många som hört av sig till mig och berättat om sina egna erfarenheter som lärare och föräldrar. Men allt är inte nattsvart. Nu gäller det bara att våra politiker och byråkrater möter alla dessa goda krafter med samma engagemang.

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Tidigare generationers läsfärdigheter kan inte bara förklaras av ett fungerande skolsystem. 40 timmars arbetsvecka och en hög levnadsstandard gjorde en aktiv fritid möjlig, och hyggliga löner gjorde att en marknad kunde utvecklas så att nära nog alla hushåll fick möjlighet att hålla sig med tidningar och böcker.

Barn av sitt språk: Körlings barn Poeten Tomas Tranströmers diktning blev räddningen för läraren Anne-Marie Körling. Hon förlorade sin mamma vid Estonias förlisning och sorgen gjorde henne ordlös. I sin mors efterlämnade bokskatt hittade Anne-Marie flera böcker med Tranströmers dikter och vid läsningen av dem började språket sakta återvända. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg. Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. För hundra år sedan flyttade folk från landsbygden till storstäder när fattigdom och arbetslöshet spred sig på grund av mekaniseringen av jordbruket. Idag i Sverige befinner vi oss i samma situation som i 1900-talets Stockholm. Liksom lantisarna hämtar ungdomar i invandrartäta områden ord från sina modersmål och använder dom som slangord med hjälp av modern svenska eller amerikanskinspirerade slangord.

"Utan läsning stannar skolan" Barn behöver läsa minst ett par kilometers text innan det börjar flyta ordentligt. Först då har de tränat så mycket att läsandet blir automatiskt, arbetsminnet får vila och barnet kan koncentrera sig helt på innehållet istället för på läsandet. Den ljudande, tragglande vägen dit kan vara lite motig, men väl där öppnar sig en ny värld.– En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Utan läsning stannar skolan. Läsning möjliggör inte bara kunskapsinhämtning och utvecklar förmågan att tänka abstrakt, den påverkar också självbilden. Dessvärre har svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Innan han blev författare på heltid, bland annat till Lasse- Maja-serien, arbetade han som lärare. Och vad borde politikerna göra?

Digitalt En digital skolmiljö Täby Enskilda Gymnasium är en 1-1-skola sedan flera år tillbaka och jag som lärare har ett ansvar att anpassa min undervisning efter de förutsättningar det innebär för eleverna. För mig innebär det att utnyttja de möjligheter som följer med datorn som verktyg, men också att sätta mig in i hur digitaliseringen påverkar elevernas lärande. En annan viktig aspekt av arbetet på en 1-1-skola är förhålla sig till de förutsättningar som kommer med den digitala miljön. Här är några av mina mest lästa inlägg om digitalt arbete: Att läsa och bedöma elevtexter i digitala portföljer System för formativa arbetssätt i Google Drive Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter Strategier för att arbeta med källor på ett strukturerat och gemensamt sätt De flesta av mina blogginlägg handlar på något sätt om hur vi använder datorn, eftersom vi utnyttjar den som redskap varje dag på olika sätt. Åsa Edenfeldt

Related: