Ofta att jag fattar ungdomarnas ord
Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Få kan sucka så utdraget, ljudligt och uttrycksfullt som en 14-åring. Sucken betyder ofta: Du fattar inte! Men det finns olika sätt att inte förstå. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord. Några dagar senare befinner vi oss på ett fjällpensionat i Duved. Jag har inget emot vare sig fart eller speed. Nu var det inte längre ungdomsspråk, och jag började fundera på varför en medelålders person kryddade sin skidlektion med ett engelskt ord. Och möjligen ger det en ledtråd till att begripa samtalet vid middagsbordet. Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid
När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.
Ungdomars språk i farozonen
All vetenskap vilar på språkkunskap. Utan språk ingen matematik, ingen biologi, ingen historievetenskap, ingen medicinsk forskning, ingenting. Men nu håller vi på att såga av grenen vi sitter på: den nya generationen studenter har har problem med svenskan, grava problem. Och det är inte de (fortfarande underrepresenterade) utlandsfödda studenterna som är orsaken. De utlandsfödda som tagit sig till en svensk högskoleutbildning har ofta god studievana och hög motivation, och klarar svenskan bra. Strax före jul skrev jag med hjälp av mina kollegor här på Historiska institutionen i Uppsala en debattartikel om detta. Det är många som hört av sig till mig och berättat om sina egna erfarenheter som lärare och föräldrar. Men allt är inte nattsvart. Nu gäller det bara att våra politiker och byråkrater möter alla dessa goda krafter med samma engagemang.
”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället”
Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Tidigare generationers läsfärdigheter kan inte bara förklaras av ett fungerande skolsystem. 40 timmars arbetsvecka och en hög levnadsstandard gjorde en aktiv fritid möjlig, och hyggliga löner gjorde att en marknad kunde utvecklas så att nära nog alla hushåll fick möjlighet att hålla sig med tidningar och böcker.
Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se
Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg. Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. För hundra år sedan flyttade folk från landsbygden till storstäder när fattigdom och arbetslöshet spred sig på grund av mekaniseringen av jordbruket. Idag i Sverige befinner vi oss i samma situation som i 1900-talets Stockholm. Liksom lantisarna hämtar ungdomar i invandrartäta områden ord från sina modersmål och använder dom som slangord med hjälp av modern svenska eller amerikanskinspirerade slangord.
"Utan läsning stannar skolan"
Barn behöver läsa minst ett par kilometers text innan det börjar flyta ordentligt. Först då har de tränat så mycket att läsandet blir automatiskt, arbetsminnet får vila och barnet kan koncentrera sig helt på innehållet istället för på läsandet. Den ljudande, tragglande vägen dit kan vara lite motig, men väl där öppnar sig en ny värld.– En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Utan läsning stannar skolan. Läsning möjliggör inte bara kunskapsinhämtning och utvecklar förmågan att tänka abstrakt, den påverkar också självbilden. Dessvärre har svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Innan han blev författare på heltid, bland annat till Lasse- Maja-serien, arbetade han som lärare. Och vad borde politikerna göra?
Facebook förstör inte ungas språk | Utrikes | SvD
Skriv rätt annars står du dig slätt. Det gäller inte minst bland unga på sociala medier. Det konstaterar danska språkrådet i samband med att ungas språkbruk på Facebook undersökts. - Vi har varit bekymrade för att unga har en mer avslappnad inställning till stavfel men baserat på de här första undersökningarna visar det sig felaktigt. Unga är väldigt medvetna om vad de gör på Facebook, säger Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör på Dansk sprognævn. Språk- och rättstavningsnormer förefaller att flytta med in i breda men stängda rum på sociala medier. Undersökningarna visar att en del unga är oroliga för att stava fel och därför avstår från att göra statusuppdateringar. - Det är tydligt att språkliga fel inte är någon bonus. Just språkets förfall är betydligt överdrivet och oron går i generationer.Rickard Domeij, språkvårdare på Svenska språkrådet. Kan det inte vara problematiskt för den enskilde att straffas för språklig osäkerhet? - Jo, men så är det och så har det alltid varit.
check
”Shoo bree” – så når man inte förortsborna
Min familj flyttade till Sverige på 90-talet, till Malmö, och vi har alltid bott i mindre rika områden. När jag var fyra år började jag känna mig annorlunda. Jag ville ta plats, synas, höras. Jag var frustrerad över att jag pratade perfekt svenska men ändå inte var blond och blåögd och hade ett namn som få kunde uttala. Häromdagen scrollade jag över mina sociala medier. ”Åh nej”, tänker jag. ”Inte något sådant här igen.” Han börjar med: ”Shoo bree, vänstern höjer skatten, jag blir så snee”, och fortsätter sen: ”Det är Din Mamma som får gå till socialen” och ”Man måste jobba för den Para, inte softa bara, man måste plugga och drilla, inte bara chilla”. Som om en ung person i förorten inte kände till nåt annat än att ’chilla’, och att hans eller hennes mamma inte kan ha någon annan inkomstkälla än socialbidrag. Han rundar av med frasen med ”Shoo guss, större än den staten”. Kevin Shakir Tankesmedjan Nyskapet, som vill motverka utanförskap
