”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Märkligt nog har ett uppenbart faktum ännu inte belysts, nämligen att vår digitaliserade medievardag gör att ungas fritid allt mindre präglas av läsning. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut.
Givande samtalsövning. | Hanna Fjeld Idag drog vi igång höstens första ”kurs” i svenska. Den är ett samarbete mellan svenska och SO och kommer mynna ut i en politisk debatt där eleverna får representera olika partier. Jag kommer säkerligen berätta mer om upplägget längre fram, men nu tänkte jag tipsa om en mycket användbar samtalsövning som fick vara en del av läsårets första svensklektion. Idén fick jag ursprungligen från en utbildning som jag gick i regi av Didaktikcentrum (mycket bra!) där vi fick testa på att redovisa vår hemläxa på detta vis. 1. Tiderna kan naturligtvis anpassas efter ämnets svårighetsgrad. I denna relativt enkla övning som tar ca 10 minuter att genomföra får eleverna träna på en hel del: uttrycka åsikter, resonera, motivera, ställa frågor, bygga på andras resonemang, hålla igång samtalet, lyssna aktivt, sammanfatta. Åttorna jag hade idag gillade verkligen övningen och ville göra den fler gånger. Länkar till min Prezi som jag använde under lektionstillfället HÄR. /Hanna
sobloggalfa | Demokrati – självklarhet eller rättighet? Texten till låten hittar du här! Hemma: * Lyssna på låten och följ med i texten samtidigt. * Skriv ner (eller markera) de ord som du tycker är svåra att förstå I skolan: * Vi lyssnar på låten och läser texten tillsammans. * Enskilt (10 min) – skriv ner dina tankar kring begreppet demokrati. * Basgrupp - läs upp era tankar för varandra. I basgruppen diskutera och skriv ner era tankar kring följande frågor (alla antecknar): 1. demokratiårsranson (ranson)lärdprofitstrategilikgiltighetmaktelitockuperakulissscenografi 2. 3. ”Lägg din röst var fjärde höst på minst sämsta parti. 4. * Helklass - Delge era tankar för hela klassen. Under dessa uppgifter övar du på begreppsförmågan, kommunikativa förmågan, analysförmågan och informationshanteringsförmågan
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knuten till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Sahlin, Per.
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Den första lässituationen var: Du måste förstå och minns informationen i en text. Eleverna fick rangordna följande strategier: Jag koncentrerar mig på de delarna av texten som är lätta att förstå.Jag läser snabbt igenom texten två gånger.Sedan jag läst texten, diskuterar jag innehållet med andra människor.Jag stryker under viktiga delar av texten.Jag sammanfattar texten med egna ord.Jag läser texten högt för en annan person. Hur skulle du rangordna strategierna? Den andra uppgiften löd: Du har just läst en lång och ganska svår tvåsidig text om variationer hos vattennivån i en sjö i Afrika. Jag skriver en sammanfattning. Hur skulle du rangordna dessa strategier?
Lässtrategier - Två pedagoger - ett klassrum Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling Sammanfattning Med hjälp av symbolerna och att vi under första året agerar "expertläsare" för att illustrera den process alla goda läsare gör när vi läser, blir eleverna medvetna om vad de gör och varför de gör det. Även de elever som redan är "expertläsare" får tydliga verktyg att ta hjälp av när de stöter på texter som är svåra av olika skäl.
sv 2 - tema: utvandrarna En läsande klass sv1 - utredande uppsats, web junkie Förförståelse – en väg in i texten | Lappkullan I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda. Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse, ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling. Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord: En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Språkberikarlektion! Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Vad kan du redan? VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro Westlund presenterar i sin bok. Informationstjuvar! Lycka till!
Klassläsning av romaner - några ingångar Texttyper | Min undervisning Här nedan kommer min vägg för de olika texttyperna med exempel på varje typ av text. Jag gjorde dessa till detta blogginlägg Svenskläraren tolka begreppen genrer respektive texttyper om du vill läsa mer. Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Biografier & memoarer Essäer