22 Easy Formative Assessment Techniques for Measuring Student Learning I came across Terry Heick’s blog – 10 Assessments You Can Perform In 90 Seconds – at TeachThought from earlier this year and really enjoyed the formative assessment strategies that he outlined. Using formative assessment techniques in class – or “simple assessments” as Terry calls them – are easy to administer and provide the instant feedback teachers need to identify which students need more help, and then adjust their instruction and lesson plans to help them. Visit Terry’s blog above to get more detail on the following ten formative assessment techniques: 1. New Clothes 2. Do’s and Don’ts 3. Combining Terry’s ten with the ten we’ve blogged about can give teachers 20 great formative assessment strategies for measuring student learning. 11. Here are a couple more assessments you can use to elicit evidence of student learning. 21. 22. All of these 22 formative assessment techniques are simple to administer and free or inexpensive to use. Do you have a favorite?
BFL i undervisning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Tillbaka upp
Nyanser bot mot fanatism (To whom it may concern.) Det går inte att göra ett mumintroll av en smurf, hävdar min goda vän när jag undervisar på en kurs där elevunderlaget är klent och jag förtvivlar. Smurfar bor i Belgien, dricker hallonsaft och bygger en bro som aldrig blir klar. De ser identiska ut. Fortsätt smurfa så blir det smurfigare i smurfsaften, säger Smurfen. Mumindalen är en helt annan värld. Man blir aldrig riktigt fri om man beundrar någon för mycket, säger Snusmumriken. Mumindalen kan också, med fördel, läsas som ett intrapsykiskt landskap. Om man läser om mumintrollen får man en annan blick på världen än om man läser om smurfar. En bra bok är en bok som man läser snabbt, säger före detta justitieministern Tomas Bodström på bokmässan 2008. Missförstå mig rätt, jag går också gärna till Sibylla, där jag vet precis vad jag får när jag beställer Pucko och potatismos. På den tiden gick det att göra ett mumintroll av en smurf i Sverige. Under hela högstadiet försökte mina lärare göra folk av oss.
Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Eva Minten – Skolverket berättar om: STEG 3 – En förståelse för metoderna
Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Vissa kommuner har av någon märklig anledning spärrat dessa tillägg så att de inte går att använda. Om du inte har tillgång till digitala verktyg på din skola och eleverna måste skriva för hand kan du använda din telefon eller om du har Ipad. Lycka till! / Sara
Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Den absolut bästa länksamlingen är gjor av IT-mamman, men även den på IKT-skafferiet är väldigt bra. Sen finns detta tydliga ark för att hitta verktygen som passar för att ställa frågor och få snabb återkoppling på lärandet. Kanske det hjälper dig att hitta rätt app eller sida direkt utan att behöva testa först. Nedan har jag kategoriserat mina länktips efter rubrikerna muntligt (gäller både tala och samtala), skriftligt, lyssna, och läsa, men även grammatik och ordinlärning då det är centralt i språkinlärningen, samt övrigt: Muntligt Här finns ett inlägg om att göra egna podcasts. Skriftligt Lyssna Läsa Läsning kan du också arbeta med online. Grammatik och ord Övrigt
.facebook_-696139731 Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna. Sedan samlades vi och gick igenom deras post-it-lappar och jag skrev upp ord och begrepp på smartboarden.
Formativ feedback – JL Skolutveckling Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. Exempel för att totala antalet bedömningar för läraren ska bli 100 stycken: Jag skulle vilja lägga till att med 25 elever kan man göra 4 bedömningar per elev. Källor:
Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. – Det är de här förmågorna som ska utvecklas under lektionstiden och sedan bedömas. Vill man att elevernas kunskapsutveckling ska bli så bra som möjligt så är det the big five man ska satsa på, säger Göran Svanelid. SO-läraren Ida Sohlberg blev såld när hon mötte konceptet. – Vi har gått igenom konceptet på föräldramöten, har med det i blanketten som elever och föräldrar skriver inför utvecklingssamtalet och när vi skriver IUP följer de fem förmågorna med som en röd tråd i alla ämnen. Ida Sohlberg inleder varje lektion med att redovisa vilka förmågor de ska arbeta med.
Så skola vi tillsammans Omkring 800 barn deltog i den första sagostunden i Malmö och ganska snart etablerades rörelsen även i bland annat Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Litteraturvetaren Jimmy Vulovic skriver om den skånska arbetarrörelsens kamp för allas rätt till bildning i skenet av vår tid där enskild valfrihet går före kollektiva resultat. Mitt tydligaste minne från en rättssal är en man som försökte bevisa sin oskuld i ett misshandelsfall. Orden på bruten svenska var kantiga när han optimistiskt inledde sitt försvar. Han försökte verkligen, i alla fall till en början, men det var svårt att ta hans ord till sig. Rättvisan vred otåligt på sig, sneglade till och med på klockan. Till slut förstod mannen det lönlösa i försöken att nå fram med sin berättelse. Jag hävdar inte den där mannens oskuld. Bilden av honom, ljudet av brutna ord och sedan tystnaden, har följt mig in i flera forskningsprojekt om den viktiga kamp för bildning och utbildning som arbetarrörelsen en gång utkämpade. En annan tid.
BFL frågebatteri Yahya Hassan vidgar poesins rum Den danska poeten Yahya Hassans första diktsamling tar sin utgångspunkt i rap, men vägrar underkasta sig hiphoppens förväntade roller och strukturer. DN:s Anna Hallberg läser ett oväntat komplext diktverk. Diktsamlingen ”YAHYA HASSAN” är bättre än vad jag hade föreställt mig. Den är mer omfångsrik, genomarbetad och varierad. Boken rymmer sjuttiosex dikter, varav den sista, ”Långdikt”, sträcker sig över trettiofem sidor. Allt som allt rör det sig om 170 sidor dikt. Ni vet att artonårige Yahya Hassan, som brukar presenteras som ”statslös palestinier med danskt pass”, blivit mordhotad för sin debutdiktsamling. Titeln. Jo. Tänk en diktsamling av Frostenson som skulle heta ”KATARINA FROSTENSON”. Jag föreställer mig boktiteln ”ANNA HALLBERG” över ett svart omslag. Vem äger identitetens namn? Det är ovanligt att diktsamlingar har samma titel som sitt författarnamn, men när det gäller hiphopartister och deras skivor är sammanslagningen vanligare. 1. 2. 3. 4. 5. Typografin. Upplägget. Eller?
Poeten som satte Danmark i brand Det är inte en lögn, även om man ute i den stora världen kan ha svårt att förstå det: en diktsamling av en 18-åring har fått danskarna att på allvar förstå vad som står på spel om inte ghettoverkligheten tas på allvar. Süddeutsche Zeitung, Tysklands största kvalitetstidning, skrev nyligen om Yahya Hassans överväldigande succé i Danmark. Tidningens kulturredaktör, Thomas Steinfeld, rosade Hassans dikter, men var begripligt nog förundrad över att en enda ung poet har lyckats mjuka upp låsta positioner i debatten om invandrare och islam i Danmark. Man kan inte klandra Steinfeld för att han undrar, för man måste verkligen känna till den danska integrationspolitikens djupa nederlag för att förstå varför en diktsamling plötsligt kan åstadkomma så mycket. Faktum är att Danmarks i dag mest lästa poet, ja författare över huvud taget, har skapat ett konstverk av en kvalitet som når bortom honom själv i kraft av det sätt på vilket han konstnärligt förlöser sitt våldsamma ämne.