Exit Tickets synliggör gruppens lärande Hur vet man att man har lyckats med sin undervisning? Exit tickets är en metod för formativ bedömning som används för att stämma av en grupps lärande. För att få veta hur den används i praktiken och hur den påverkar elevresultatet besökte vi läraren Helena Bergsmark på Eiraskolan på Kungsholmen. En exit ticket är en fråga som eleverna svarar på innan de lämnar lektionen och går ut på rast. Svaret är lärarens kvitto på hur denne nåt fram med sin undervisning. Helena har NO-lektion med klass 4:1 när vi är på besök. – Jag har alltid ett tydligt mål med lektionen som jag skriver på tavlan så alla kan se vad vi ska arbeta med. Helena kopplar sina exit tickets till lektionens mål för att se ifall eleverna förstått innehållet eller om de måste repetera. – När jag använder exit tickets är de oftast anonyma. Helena tycker inte det är ett problem att elever som redan förstått får arbeta med materialet igen. – Vi repeterar på andra sätt, med andra bilder och böcker eller pratar med varandra.
Att starta en lektion på effektivt sätt | Min undervisning Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det. Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Specialpedagogen heter Emelie Britse, och jobbar på Älvkvarnsskolan i Ursvik och är även utvecklingsledare i Solna stad. Tack för det tipset! Jag har gjort en canva till den strukturen och den ser ut enligt nedan. Först ger man en instruerade uppgift – antingen muntligt, i filmform eller i skrift eller annan form för den delen. Sedan har man som lärare en återkoppling på det.
Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. Under terminens gång jobbar vi sedan med målen som eleverna har i sin IUP på olika sätt. /Ullis
Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.
Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP) innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. För att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen har Skolverket tagit fram ett stödmaterial. Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen. Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. I materialet får du exempel på hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan se ut för omdömen och den framåtsyftande planeringen. Utformat utifrån en lagändring Stödmaterialet är utformat utifrån en lagändring som trädde i kraft den 19 november. Köp eller ladda ner stödmaterialet Stödmaterial för den skriftliga individuella utvecklingsplanen OBS!
Ullis skolsida Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt. Ändå är detta ett problem jag brottats med sedan jag började skriva IUP för ett antal år sedan – hur håller man innehållet i en IUP levande? För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman. Förmåga att tolka och analysera.Kommunikativ förmågaFörmåga att identifiera och lösa problemosv… När vi satte igång med matriser var vi ett par kollegor som diskuterade detta med levande IUP ganska mycket.
Att utvärdera sin undervisning och synliggöra förbättringsområden Det är dags att utvärdera undervisningen. I alla fallfärdiga min del skriftligt. Jag gör det fortlöpande under terminen men oftast muntligt. Jag har gjort lite olika från år till år men i år satte ihop dessa dokument för mina ämnen. Utvärdering av terminen i engelska Utvärdering av terminen i svenska Jag hade förberett den nedan i driven men kommer strunta i att använda den, men vill någon låna den så feel free.
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta.
Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna? Vad tycker föräldrarna? Vad tycker jag?
Two stars and one wish ”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.