Aktiva eleverna under högläsning
Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Jag ville skapa en mekanism som aktiverade alla elever under högläsningen och kom att tänka på mini-whiteboards. Den första uppgiften introducerade jag innan jag började läsa. Uppgift två bestod i att sätta sig själv i huvudpersonens situation och göra det svåra val som hon ställdes inför. Den tredje uppgiften var en typisk ”mellan raderna”-fråga. Att diskutera 1.
50 olika sätt att redovisa en bok
Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok?
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning
De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Sahlin, Per.
Skola | Litteraturbanken
Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster.
untitled
I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Hitta efterfrågad infoDra enkla slutsatserSammanföra och tolka information och idéer samt reflekteraGranska och värdera innehåll, språk och textuella drag Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Bedömning När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla.
Ljudböcker på Youtube? Ja!
Du vet väl om att du kan hitta ljudböcker för barn och unga på Youtube? Inlästa, animerade eller textade. På svenska finns det mest ljudböcker men på engelska finns det ett otal både ljudböcker men även upplästa böcker som är textade för medföljning. Saknar du böcker? På svenska? Sök på barnbok svenska eller ljudbok så får du upp olika förslag På engelska? Sök på English talking books, Childrens audiobook, Childrens storybook, Childrens animated books för att hitta ett antal förslag Hörförståelse på engelska Vill du göra egna ljudböcker? Vill du samla dina Youtube-klipp för att lättare hitta tillbaka finns en bra tjänst som heter plistapp.com där du kan göra olika listor att dela med dig av Här är en lista jag gjort: Korta.nu gör länkar korta och begripliga Relaterade Låna gratis e-böcker till iPads Vill du låna e-böcker gratis från ditt biblioteket? I "Allmänt"
Texttyper
Texttyper Du möter många texttyper i skolan. Här har vår lärare Annika Sjödahl sorterat in de olika texterna (texttyper eller även kallat för genrer ibland) i olika familjer – berättarfamiljen, sakprosa/fakta familjen och evaluerande familjen. En texttyp kan vara objektiv eller subjektiv. Kommentera Din e-postadress kommer inte att publiceras. Senaste inläggen Textwidget Dessa widgets visas för att du inte har lagt till några egna widgets ännu. Senaste kommentarer Arkiv Kategorier Meta © 2016 Meningar med elever — Drivs på WordPress Tema av Anders Noren — Upp ↑ Rapportera felaktigheter
Givande samtalsövning. | Hanna Fjeld
Idag drog vi igång höstens första ”kurs” i svenska. Den är ett samarbete mellan svenska och SO och kommer mynna ut i en politisk debatt där eleverna får representera olika partier. Jag kommer säkerligen berätta mer om upplägget längre fram, men nu tänkte jag tipsa om en mycket användbar samtalsövning som fick vara en del av läsårets första svensklektion. Idén fick jag ursprungligen från en utbildning som jag gick i regi av Didaktikcentrum (mycket bra!) där vi fick testa på att redovisa vår hemläxa på detta vis. 1. Tiderna kan naturligtvis anpassas efter ämnets svårighetsgrad. I denna relativt enkla övning som tar ca 10 minuter att genomföra får eleverna träna på en hel del: uttrycka åsikter, resonera, motivera, ställa frågor, bygga på andras resonemang, hålla igång samtalet, lyssna aktivt, sammanfatta. Åttorna jag hade idag gillade verkligen övningen och ville göra den fler gånger. Länkar till min Prezi som jag använde under lektionstillfället HÄR. /Hanna
En läsande klass
