"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. Den nyfikna apan som formulerar frågor och cowboyen som sammanfattar. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. I Sverige siktar man mer på individuell ”läslust”, vilket Barbro Westlund är kritisk till. – Jag förstår att man menar något positivt med det. – Jag var inte beredd på det, säger Barbro Westlund. – Jag ser risker.
”Balladen om en bruten näsa” – Arne Svingen « Bokhora Läsåret 2013 slutade med en riktig höjdare, Bart i ”Balladen om en bruten näsa”. Döpt efter Bart Simpson (bara det!) och på alla sätt en toppenkille. Han är 12, bor med sin mamma, tränar boxning på fritiden fast efter flera månaders träning har han fortfarande inte börjat slå själv, och så är han nästan längst ner i rangordningen i klassen. Det där ”nästan” är ju väldigt viktigt. Om man har läst en massa beröm om en bok blir man ju lätt orolig att den inte ska motsvara det sen. ”Balladen om en bruten näsa” har prisats överallt, men Bart levde tack och lov upp till det. En av de mest spännande sakerna med den är hur man förstår vad som är fel. ”Balladen om en bruten näsa” lyckas göra något nytt av den socialrealistiska idyllfobiberättelsen som sällan känns särskilt fräsch nuförtiden. Kommentera
”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. ”Så stod det inte”, kan de säga.
Vi tjejer vill också se maffiga och coola ut | Debatt Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Julia Essell, 14: Jämställdhet är viktig – även i dataspelsvärlden Halvnakna kvinnor, miljontals spelare. Vill du som kvinna spela ett onlinespel där din karaktär inte behöver gå runt halvnaken? Vill du inte att din pojkvän ska glo på kvinnokroppar varje gång han loggar in på datorn? Jag är en 14-årig tjej som tillbringar all min fritid framför datorn. Frågan är hur vi ska åstadkomma detta när spel på spel släpps utan någon som helst förändring. Vi kämpar för jämställdheten i vad vi kallar det verkliga livet, men en ungdom i dag spelar tillräckligt mycket för att ta åt sig av spelen. Jag som tjej kallas en ”kvinnlig gamer”, som man tydligen benämns när man råkar ha en vagina. ”I dataspelen är det lika illa. ”World of Warcraft” och ”Rift” är mer en utgåva av Victorias secret än datorspel. ”GTA V” har bara män i huvudrollen”, skriver han. Julia Essell
"Läs högt och samtala om texten" Att kunna läsa och förstå det man läser är grundläggande för individens möjlighet att vara delaktig i samhället. Orden är Monica Reichenbergs, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om läsförståelse, bland annat om hur svaga läsares lässtrategier kan utvecklas. – Våra studier visar att alla elever kan lära sig läsa och förstå texter och att det aldrig är för sent att lära sig. Men vi måste ge de här eleverna undervisning i hur man förstår och ge dem texter med hög grad av läsbarhet. För att nå en god läsförståelse räcker det inte att läsa mycket, utan man måste också få strategier för att förstå texten. Förståelsen kan man inte läsa sig till på egen hand. – Jag möter många lärare som berättar att ”nu har vi läsförståelseprojekt, alla i klassen läser tyst en timme” men det räcker inte. En god läsare kan sätta betyg på sin egen läsning och vet när hon förstår och när hon inte förstår. – Många elever kan avkoda bra, men de förstår inte.
noveller Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
kärleksnoveller check "Utan läsning stannar skolan" Barn behöver läsa minst ett par kilometers text innan det börjar flyta ordentligt. Först då har de tränat så mycket att läsandet blir automatiskt, arbetsminnet får vila och barnet kan koncentrera sig helt på innehållet istället för på läsandet. Den ljudande, tragglande vägen dit kan vara lite motig, men väl där öppnar sig en ny värld.– En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Utan läsning stannar skolan. Läsning möjliggör inte bara kunskapsinhämtning och utvecklar förmågan att tänka abstrakt, den påverkar också självbilden. Dessvärre har svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Innan han blev författare på heltid, bland annat till Lasse- Maja-serien, arbetade han som lärare. Och vad borde politikerna göra?
Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.