Hur att förbereda en text i undervisningenön Jag ska visa hur jag förbereder mina textpresentationer, alltså även de jag gör i högläst form. Jag bekantar mig alltid noggrant för att förstå hur jag ska undervisa om texten. Jag gör det i undervisningar kring högläsningtexter som jag läser för elevernautvalda texter för eleverna att läsaför att analysera texterna och dess svårigheter innan jag ger dem till elevernaför att bedöma lärarinsatser – dvs – vad jag måste göra och undersöka av texten för att eleverna ska förstå den och utmanas i dendå jag köper in böcker till mina klasser… jag går igenom faktatexter, matematiktexter på motsvarande sätt.Jag tar en liten del av texten. Den text jag nu presenterar har jag gjort i undervisning med elever men också i undervisning av lärare. Låt oss titta på vad jag gör: Detta är inledningen till boken Pusspojken av Ulf Stark, 2010. Vad säger oss namnet Bo- Sture? IDE och tanke kring elevaktiviteter utöver detta samtal om den här texten är ovan: ELEVARBETEN med fokus på Ulf Starks författarskap:
Reading 'can help reduce stress' Subjects only needed to read, silently, for six minutes to slow down the heart rate and ease tension in the muscles, he found. In fact it got subjects to stress levels lower than before they started. Listening to music reduced the levels by 61 per cent, have a cup of tea of coffee lowered them by 54 per cent and taking a walk by 42 per cent. Playing video games brought them down by 21 per cent from their highest level but still left the volunteers with heart rates above their starting point. Dr Lewis, who conducted the test, said: "Losing yourself in a book is the ultimate relaxation. "This is particularly poignant in uncertain economic times when we are all craving a certain amount of escapism. "It really doesn't matter what book you read, by losing yourself in a thoroughly engrossing book you can escape from the worries and stresses of the everyday world and spend a while exploring the domain of the author's imagination.
Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn.
På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen? Det varierar i vilken utsträckning läromedel styr undervisningen. I vissa ämnen är läromedlet, oftast en lärobok, ryggraden som löper genom hela undervisningen, medan man i andra ämnen använder läromedlen som referenser att hämta fakta ur. Forskningen visar att få lärare väljer att arbeta helt utan läroböcker. Detta visar studier från såväl Sverige som Norge. En stor andel av lärarna planerar undervisningen efter läroboken. Generellt har läromedel visat sig vara mer styrande i naturorienterade ämnen och matematik och mindre i samhällsorienterade ämnen. Läroboksstyrd undervisning i historia och matematik Historia är ett ämne där läroboken under 1900-talet har haft en dominerande ställning, där läraren i mycket hög utsträckning använt läroboken för planeringen av sin undervisning. I matematikundervisningen har läroboken visat sig styra i hög utsträckning. Färdiga uppgifter kan både ge stöd och problem Många forskare är överens om att det finns väldigt mycket bra läroböcker.
Lässpelet : LärandeLek Kan man verkligen läsa hundra gånger? Hur lång tid tar det? Om man räknar allt man läser och även räknar de sagor man lyssnar på, så går det! Det här är en utmaning som lockar ditt barn att läsa, läsa och fortsätta att läsa. Genom att sätta ett kryss på spelplanen varje gång hon läser märker ditt barn snabbt hur mycket och ofta hon faktiskt läser. Lässpelet är inspirerat av den senaste forskningen inom läsutveckling och därför möter ni våra Bokkamrater för första gången här. Syfte med leken Syftet med lässpelet är att hjälpa ditt barn över läströskeln och bli en ”lustläsare” som läser självmant och av egen lust. Läs mer om ditt barns läsutveckling här. Hur leken går till Spelplanen innehåller tre olika händelsesteg. Visa ditt barn lässpelet och samtala om vad som ska ske på de olika stegen och när hon har vunnit. När ditt barn har läst 100 gånger är hon en dubbel vinnare. Lycka till! Ladda ner lässpelet som pdf här. Du får bra barnboktips här.
”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Tidigare generationers läsfärdigheter kan inte bara förklaras av ett fungerande skolsystem. 40 timmars arbetsvecka och en hög levnadsstandard gjorde en aktiv fritid möjlig, och hyggliga löner gjorde att en marknad kunde utvecklas så att nära nog alla hushåll fick möjlighet att hålla sig med tidningar och böcker.
Datorerna utmanar skrivandet – Det här är ett outforskat område, men det behöver uppmärksammas. Det digitala skrivandet påverkar elevernas skrivande med andra förutsättningar än vad tidigare forskning har undersökt. Nu använder nio av tio gymnasieelever datorer när de ska skriva i svenskundervisningen. – Mina resultat visar att skolan måste ha ett tydligare literacy-perspektiv i svenskundervisningen, att språkandet handlar om hela processen att läsa, att skriva, att tala och att lyssna samt i vilken miljö och med vilka hjälpmedel det sker, säger Marie Nordmark, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet har studerat skrivprocessen i svenskundervisningen. Hon har gjort en etnografisk studie i tre gymnasieklasser vid två skolor under en hel termin. – Det digitala skrivandet är väldigt komplext. Traditionellt har elever fått lära sig att lägga ned mycket möda på att förbereda sitt skrivande, göra en disposition där de först tänker igenom det som ska skrivas. – Datorer är bra redskap för skrivandet.
Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Analysera och bygga meningar Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. Andas halva andetag! Ord och uttryck När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han?
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.
Är pojkar sämre på att läsa än flickor? Enligt internationella studier har flickor betydligt bättre kunskaper i läsförståelse än pojkar. När det gäller könsskillnaden i läsförståelse följer den samma utveckling i nästan alla länder. I den PISA-studie som presenterades i december 2010 visade det sig också att skillnaden i Sverige mellan könen är betydligt större än OECD-genomsnittet. Nästan en fjärdedel av pojkarna som deltog i testet 2009 nådde inte nivån, som enligt Skolverkets definition är nödvändig som bas för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. I sökandet efter tänkbara förklaringar har forskarna hittat ett litet, men ganska svagt samband mellan kön, socioekonomisk bakgrund och läsförståelse. En "riskgrupp" när det gäller dålig läsförståelse är kombinationen lågutbildad arbetsklassbakgrund och pojkar. Under 2010 kom två rapporter från Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, om forskning kring könsskillnader i skolprestationer. Ett annat begrepp som dyker upp är "antipluggkultur". Rapporterna:
Boktips kring jul och advent - f r alla ldrar Skorstensjul av Mårten Sandén och Lina Bodén Vid midnatt anländer Stella, Issa och Mago till Stockholms central. Vart ska de nu ta vägen? På centralen träffar de en tiggare. LYSSNA på DN.se Tro på tomten av Lotta Olsson och Benjamin Chaud Adventsstjärnorna fungerar inte, stearinljusen slocknar hela tiden, lussekatterna smakar bajs och granarna tappar alla barren. Jul i Stora Skogen av Ulf Stark och Eva Eriksson Vrese är en sur tomte som helst vill ha det tyst och lugnt. Tomtemaskinen av Sven Nordqvist Pettson har bekymmer med tomten. God Jul av Arne Norlin Olle har längtat så efter julafton. God jul, Lilla Lök av Frida Nilsson och Maria Nilsson Thore Lilla Lök har ingen pappa. Herr Fikonhatt och slottet Thufve av Annelis Johansson Wilhelms pappa visar stolt och glad den gamla teater han just köpt. Efterlysta: Harry Hansson och jag av Elin Lindell Jördis bästa kompis åker till Kina över jullovet. Lilla E ger sig ut på resa av Charlotta Lannebo Lilla E får en fin grön resväska i julklapp.
Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji.
Lärare får F i betygsättning - Annika Sjödahl ”Jag får inte sätta F om det inte finns ett ÅP”.”Jag får inte sätta F om jag inte varnat eleven”.”Jag måste sätta F om en elev ”restar” centralt innehåll från tidigare terminer”. Det cirkulerar många påståenden om vad som gäller kring betygsättning. Jag förvånas över att man inte vet vad som gäller. Kanske är det så illa att man inte vet var man hittar information kring betygsättningen? Myndighetsutövningen kräver att vi är professionella Jag vänder mig till Skolverket för att ta reda på vad som gäller om man inte får informationen via rektor. Risken med att inte följa anvisningarna är att man kan bli varnad av Lärarnas ansvarsnämnd eller fråntagen sin legitimation. Vi måste därför skaffa oss kunskapen om betygsättning för att återta vår trovärdighet som myndighetsutövare. Stöd för att öka trovärdigheten och samstämmigheten En viktig fråga att ställa sig kring citaten ovan är att de utgår från föreställningar av vad som gäller. Skolverket har gett ut diverse bedömningsstöd.