Picture Perfect Narrative Writing Our new reading series at school uses a lot of photo cards. We use them to introduce our new vocabulary words and to retell our stories. The students absolutely love looking at real pictures. After learning about a fabulous site where you can purchase photographs to use, I knew that I wanted to come up with a writing unit where students could tell and write about real pictures. This past week, we wrote about one of our pictures from the packet. I displayed this picture with my projector. We had a discussion about the picture and the students brainstormed what they think may be happening. Next, we began filling in our graphic organizer to tell about our story. The next day, we looked at our story again and began our writing. When the students were finished with their writing, they used an editing checklist to edit their own papers, then switched with a classmate to edit each others papers. This particular unit includes 30 photo picture prompts to use for narrative writing.
Skrivövning: Att beskriva platser Med en bra platsbeskrivning kan man ta med sig läsaren vart man vill! Beskriv platsen med så många detaljer att läsaren kan skapa sig inre bilder och känna sig förflyttad dit! Några tips när du beskriver en plats: Beskriv alltså inte bara vad som SYNS och HÖRS, utan vad som LUKTAR, SMAKAR och KÄNNS. Exempel: Stenarna skimrar i vattnet. Om man beskriver kan det bli så här: Kalle var arg. Men om du gestaltar kan du skriva så här i stället: Kalle kastade fiskepöt i sjön medan han svor så det osade. Och i stället för att skriva "det var en stormig höstdag" kan du beskriva platsen utan att ens använda orden storm och höst. Vid en bestämd årstid / Vid ett bestämt klockslag / Vid ett bestämt väder Välj årstid, tidpunkt på dygnet eller väder så att det ger din berättelse den stämning du vill skapa - en läskig berättelse blir ju till exempel ännu läskigare om det är sent på natten och det stormar ute. Exempel: Trädets grenar slog mot fönsterrutan. Exempel: Det luktar bensin.
Progression 4-rutan. Fler personer. | Malins PPlugg Då fortsätter vi progressionen i att skriva berättelser i den Narrativa genren. Vi började arbetet med att skriva i 4-rutan för att alltid skriva med ”röd tråd”. Vi fortsatte med 8-rutan för att behålla den röda tråden men att även göra berättelserna mer beskrivande. Progressionen efter det blev att skriva berättelser med röd råd som var mer beskrivande men där det skulle vara fler problem med. Vi använde då ”flerproblems-mallen”. Nu var det dags att öka progressionen lite till vi ska skriva beskrivande berättelser med röd tråd där det är fler problem och dessutom fler personer, i det här fallet misstänkta med. Vi kommer inom den närmsta tiden få författarbesök av Petrus Dahlin så vi läser just nu Kalle Skavank-böcker. Nu ska vi prova på att vara deckar-författare. Vi jobbar ju såklart mot målen att skriva med röd tråd (inledning, problem, lösning och slut), använda punkt och stor bokstav på rätt sätt och att skriva läsligt dvs tänka på att ha mellanrum mellan orden.
Öde ön- Skrivprojekt kapitelbok år 5 | Lär för livet! Här delar vi med oss av det Skrivprojekt som vi arbetat med i år 5. Eleverna har fått ett kapitel i veckan att skriva i dokumentet. Vi har använt oss av Classroom för att fördela uppdragen samt lätt ge eleverna återkoppling. Varje kapitel innehåller en tydlig instruktion för vad kapitlet ska handla om samt innehåller även en checklista för att eleven själv ska kunna bearbeta sin text. Vi har själva hittat på innehållet till öde ön. Idén kom till för att koppla ihop det vi läser och arbetar med i Kensukes rike ( vi har använt den fantastiska lektionsplaneringen med fokus på lässtrategier för Kensukes rike som Anna-Karin Bergwik gjort, den hittar ni här: Kensukes rike ) och med det tema vi hade om hur man blir en global Citizen med demokrati och diktatur ( finns beskrivet i föregående inlägg). Slutprodukten kommer att bli färdiga böcker i Book Creator. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Sista uppdraget ( checklista för hela boken, kriterier för kompisbedömning mm)
Språkutvecklande övning: Springdiktamen | Miss Åsa Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Uppdaterad skrivprocess | Fröken Evas skola Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? Det gäller att sortera bland alla blogginlägg, facebook-inlägg, twittertrådar, filer och tips för att inte drunkna i detsamma. Ibland känner man sig som sämsta sortens lärare bara för att man inte har gjort det eller det med sina elever, eller börjat jobba med det som just nu verkar vara det mest omtalade? Just nu rasar det en debatt om katederundervisningens vara eller inte vara, igen. Men, det viktigaste är att se och förstå den grupp du just nu har framför dig. Nåväl, jag fastnade för Annika Sjödahls inlägg på LR-bloggar där hon skriver om ”Hur bedömer du skrivuppgifter?” Det som brukar hända när gruppen väl ska sätta igång med att skriva sina texter är att de hoppar i princip direkt till bild 4, dvs de sätter genast igång med skrivandet utan att ha planerat i förväg.
Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Här kommer ytterligare ett exempel på mening som berättar, d v s är ogestaltad: ”Han blev ledsen.” Om du stället vill gestalta kan du skriva: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till på en ogestaltad mening: ”Noor var lycklig.” Samma mening gestaltad: ”Noor hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar spred sig över hela ansiktet.” Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Kan du se skillnaden nedan? På engelska heter det Show, don´t tell!
SÅ SKAPAR DU QR-SAGOR – PEDAGOG INSPIRATION Jag har lovat ett inlägg om hur man enkelt gör QR-sagor. Kom lite senare än planerat men bättre sent än aldrig! Jag brukar oftast använda mig utav appen Cloud QR som finns att ladda ner på AppStore och Googleplay. Det är en väldigt simpel app, som är väldigt lätt att förstår sig på med många olika funktioner. Jag kommer att gå in på det andra funktionerna och hur man kan använda sig utav dom på förskolan i senare inlägg. Här nedan hittar du steg för steg hur du kan skapa egna QR-sagor.Börja med att ladda ner appen, skapa sedan ett konto. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Volia! Pre-Cursive Handwriting Practice Practice writing words in slanted print (pre-cursive) This page allows you to create a worksheet of text for pre-cursive lettering practice. Enter the text you want to be on the page in the large box below, and it will be rendered using slanted, slightly stylized print lettering. This worksheet is still under development.
Den magiska dörren -ett romanprojekt – Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Det finns antydningar till att antagonisten i den verklig världen påminner om fienden i den magiska världen. Det vore också roligt om du återkopplade till mig om ni använder materialet. Framsida – Hej!
Gestaltande beskrivningar by Johan Rasmusson on Prezi Livets lotteri – ett skrivprojekt Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande. Eleverna måste ju veta vad reportage, resonerande text, beskrivande text och mininovell är för något eller för den delen hur man genomför en intervju eller hänvisar till källor för att kunna skriva de olika texterna. Delarna introduceras en i taget för att ge eleverna tid att tänka, samtala och påbörja sitt skrivande. Antal lektioner totalt, inklusive introduktioner, genomgångar, övningar och skrivande, ca tolv-femton (tre lektioner/vecka i fyra-fem veckor). Nedan presenteras enbart delar av uppgifterna. Du ska ta med foton så att boken blir trevligare att läsa. Tid till förfogande: Ca fyra veckor
Djurboken – och tankarna kring den. | Tangentdansen I kursplanen för åk 1-3 kan vi läsa att eleverna ska bekanta sig med beskrivande och förklarande texter, faktatexter för barn. Arbetet med djurboken är en start på att lära sig läsa och skriva små korta faktatexter. Först har vi pratat om skogen och de svenska djuren och gjort en liten mindmap om vilka djur vi vet som smyger omkring i våra svenska skogar. Det finns faktiskt ingen Anakonda där ute. Uppdrag 1 är att göra en fin framsida till våra personliga djurböcker innan vi fyller böckerna med djurfakta. Variationen är härlig att se. Nästa steg är att tillsammans bestämma vilka djur vi ska arbeta med. Sista punkten (lärt oss) vet vi ju förstås inte än, men det greppade ni nog. Tillsammans valde vi ut fem djur som vi alla ska undersöka och forska om och sen får alla elever välja minst två egna djur av alla de som finns i de svenska skogarna och skriva och rita om. Vi bestämde att vi skulle skriva lite fakta om varje djur, göra en bild på djuret och på djurets spår. Vi började med – Vargen