Är grammatik viktigt, och måste det vara så tråkigt? Svaret på frågorna är "ja" och "nej" i tur och ordning. Kan du ingen grammatik får du ingenting sagt och kan inte heller förstå något. Men det finns två sorters grammatik: den i boken och den i huvudet. En enkel dialog får visa hur det fungerar: - Har Nisse också en cykel? Dialogen är dock inte enklare än att talarna måste bemästra skillnaden mellan också och heller. - Har Nisse heller någon cykel? Det som gnisslar i språkörat är huvudets grammatik, och inte alls några regler vi lärt oss i tjocka grammatikboken. Lustigt nog blir huvudets grammatik inte ett dugg bättre därför att man kan bokens grammatik. Att bokens grammatik inte visat sig pedagogiskt framgångsrik beror på att grammatik alltid är ett systematiskt sätt att beskriva språk. Förklaringen till att bokens grammatik blir så invecklad, så omfattande och så detaljrik är lustigt nog att huvudets grammatik är ännu mer invecklad, omfattande och detaljrik. Men bokens grammatik är bra till annat än att utveckla elevers språk.
Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) och språket är starkt färgat av sin tid och av den värmländska dialekten. Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den.
Debatt: Grammatik – ett nödvändigt gott Nästan alla är överens om att det är viktigt och angeläget att vara hjälpligt bevandrad i de flesta av våra skolämnen, till exempel musik, religion och samhällskunskap. Det är vad samhället kräver att den svenska skolan ska utrusta oss med inför vuxenlivet. Men när det gäller grammatik är det en vanlig inställning att det är okej, ja till och med lite högstatusbetonat, att inte ens ha de mest elementära baskunskaperna. Grammatisk okunskap verkar nästan vara något att kokettera med. Det är både dumt och synd! Och det är inte coolt att inte veta skillnaden på prepositioner och pronomen. Den allmänna attityden till grammatik har länge varit att man egentligen inte behöver lära sig någon grammatik alls. ”Jag kan använda språket korrekt, men jag har aldrig lärt mig någon grammatik”, är ett vanligt påstående. Svårt att diskutera text utan grammatik Mobbat skolämne Grammatiken är även mobbad i skolan. Ge grammatiken den status den förtjänar Grammatikdagen förändrar attityder
”Men vad ska man ha grammatik till egentligen?” | LINGVISTBLOGGEN Vad är poängen med att ha undervisning i sitt modersmåls grammatik? Det kan man fundera på när småtimmarna närmar sig. Jag vill så gärna dela med mig av ett förtjusande stycke ur "Igelkottens elegans" (orig: L'Élégance du hérisson) av Muriel Barbery, den svenska översättningen (av Marianne Öjerskog och Helén Enqvist). Det är ett lite långt stycke – men tro mig det är värt det. Vi får följa brådmogna Paloma, en av bokens huvudgestalter, på en fransklektion (sida 161-164). "Det är inte klokt och se elever som är så odugliga i grammatik" tillade hon [franskläraren] och tittade på Achille Grand-Fernet. Då trodde jag att jag skulle få en hjärtattack. Personligen tror jag att grammatiken är en ingång till skönheten. […] Grammatiklektionerna har alltid varit efterkonstruktioner och eventuellt terminologiska förtydliganden. […] Så jag sade till madame Maigre: "Inte alls, det är en totalt förenkling!". En tolvåring som vet vem Jakobson är, det är inte varje dag man hör om en sån! 1. 2. 3.
Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och internet i skolan? Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och upphovsrätt i skolan när det gäller publicering på internet? Det delas flitigt på sociala medier boktips och bokrecensioner från olika skolor. Någonstans i min ryggmärg blir jag alltid lite orolig (fast jag är en flitig delare) Inte först, först imponerad, sedan beundrande, sedan funderar jag på vem jag kan dela det vidare till för att få en följdeffekt och sedan inträffar det som alltid kommer… Men vänta nu, är detta ok? Jag tror en del lärare avstår att arbeta med detta eftersom man är osäker på vad som gäller; får man? På Facebook delades detta boktips som lockade mig till att trycka på playpilen. Jag tog kontakt med Marie Trapp, som är lärare i klassen och frågade om det var ok att använda deras Animoto-presentation i detta inlägg:) Länk till bilden ovan för att se boktipset: Här finns en bra förklaring om upphovsrätt som kan delas med dina elever: PDF Publicera på internet
Svenska är kul Adjektiv Adjektiven talar om hur substantiven ser ut. En röd hatt. En glad flicka. Adverb Adverben är en ganska stor grupp med många olika ord. Adverben berättar något något om ett adjektiv, verb eller annat adverb. Hästen springer fort. Interjektioner Det är korta ord som visar reaktioner. Aj, oj, Hjälp! Konjunktioner Konjunktioner binder i hop satser och meningar. Kalle bakar och Karin läser. Boken är mycket intressant men svår. Prepositioner Små ord som står framför ett substantiv och berättar något om en position. Hon går till skolan. Katten sitter i fönstret. på, vid, om, i, efter, under, över.... Pronomen Pronomen ersätter ett substantiv eller en person. Kalle jobbar på en restaurang. Han, hon, den, det, de, henne, honom.... Räkneord ett, två, tre... Substantiv Namn på olika saker. En bil, ett hus, en orm, en läkare Verb Verben berättar vad någon gör Han arbetar. tänker, jobbar, pratar, lyssnar...
Svenska verbundret förundrar | Språktidningen I slutet av mars var jag i Lyon på bokmässa. Jag satt i paneler och pratade om det för fransmännen så exotiska ”svenska deckarundret”, signerade böcker i timslånga sjok, åt Lyons berömda mat och njöt av att solen värmde så pass att man frivilligt tog av sig sin jacka. Men de bästa två timmarna var ändå de jag tillbringade på ett översättarseminarium. Två översättare hade i förväg fått en text av mig på svenska (de inledande kapitlen i boken Finns det hjärterum). Mitt i seminariet började det nämligen handla om grammatik. – Det är ju så svårt att översätta från svenska, sa den ena översättaren. Jag tog med mig denna spaning hem. Jag och min amerikanska student började lägga märke till att de ord som var svårast att översätta till engelska ofta var just verb. ’Vi hinner’ blir på engelska We have time. ’Jag heter Sara’ blir My name is Sara. För att inte tala om den där gången när jag försökte förklara att jag unnade Kaden att ha fest med min sambo när jag inte var hemma. – Hm.
Naturvetare löser grammatikproblem - Två pedagoger - ett klassrum I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Förmodligen inte ens halvvägs. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Slutligen. Vi jobbar vidare och återkommer till dig!
Grammatikövningar för skolan | Grammatikdagen Här kan du som är svensklärare eller annan språklärare kan ladda ner grammatikövningar att göra med dina elever på Grammatikdagen. De flesta av övningarna kan anpassas till både äldre och yngre elever. (Pst. Har du egna grammatikövningar som du vill dela med dig av? Våra första övningar är ursprungligen publicerade i Fyrans svenskbok och Femmans svenskbok utgivna på Gleerups förlag, författare Lena Alvåker och Ann Boglind samt Svenskboken åk 9, Gleerups förlag, författare Ann Boglind och Bengt Brodow. En grammatiklektion i Svenska 2 I förmiddags var det dags för mig att köra igång en av mina Svenska 2-kurser som jag undervisar detta läsår och vi har inlett kursen med grammatik. Just grammatikdelen är en del av kursen som jag reviderar och omarbetar extra mycket från år till år, hela tiden med syftet att allt mer försöka knyta samman grammatikundervisningen med undervisningen i (vetenskapligt) skrivande. I år fortsätter jag att undervisa de klasser som jag hade i Svenska 1 föregående läsår och jag har därmed koll på flera av de utmaningar och styrkor som gruppen och individerna har. Något som många kämpade med i Svenska 1 var att utveckla just skrivandet, och då framförallt att skriva mindre talspråkligt och ordrikt och mer formellt och koncist. Grammatiklektion 1 På första Svenska 2-lektionen i morse introducerade jag först kursen och vilket innehåll vi ska arbeta med och vad vi ska lära oss mer om. Efter en stund stannade vi övningen och grupperna fick berätta lite kort om hur de hade resonerat. Trevlig helg!
Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Biografier & memoarer Essäer
Spela Öva ordklasser 25 sekunder sedan: Någon hade problem på nivå 2. Öva ordklasser 2 som tog 7 sekunder. 1 minut sedan: En elev fick alla rätt på nivå 1. 2 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 3 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 4 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 5 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 1. 1 timme sedan: Någon hade problem på nivå 1. 1 timme sedan: Någon hade problem på nivå 1. 1 timme sedan: En elev hade problem på nivå 2. 1 timme sedan: Någon hade problem på nivå 2. Här övar du verb, adjektiv, substantiv och pronomen. Läs meningarna noga. Nivå 1, 2 Frågor med fritextsvar - På varje nivå får du upp till tio frågor med eller utan bild, video och ljud. Spelskaparen kan ha tillåtit dig att få feedback på det du skriver. Beräkning av kunskapspoäng Varje avklarad nivå ger 1 kunskapspoäng i detta spel. Spelinfo Det finns totalt 6 kommentarer om detta kunskapsspel.
grammatikprov - håkan