Adam Lundgren döljer sin göteborgska En skådespelare med dialekt måste kunna prata rikssvenska. Adam Lundgren, från Göteborg, får nästan jämt dölja sin dialekt i film och på tv. Det är rikssvenska, eller stockholmska, som gäller. – Oftast, eller nästan alltid ska det pratas rikssvenska eller stockholmska. Stockholmska som rikssvenska I ”Känn ingen sorg”, filmen om Håkan Hellström, spelar Adam Lundgren huvudrollen. – Det handlade om en göteborgare i Göteborg. ”Låt folk ha kvar sina dialekter” Att stockholmskan blir synonym med rikssvenskan i film och tv är inte konstigt, tycker Adam Lundgren. – Även grov stockholmska räknas som rikssvenska, för de flesta producenter är bosatta i Stockholm. – I ”Wallander”, som utspelar sig i Ystad, pratar de rikssvenska. Finns en rädsla Men dialekt är inte gratis. – Om dialekten inte har någon betydelse för historien kan jag förstå att man väljer att fokusera på någonting annat. Adam Lundgren tror att det finns en rädsla.
Kalla mig gubbjävel - Sydsvenskan Servitrisen ger mig en blank blick och fortsätter – säkert i bästa välmening – att nia mig medan vi gör upp om notan. Niandet har blivit vanligt i Sverige. Det är unga människor som säger ni och allra vanligast är det inom servicesektorn. Men att tilltala folk med ni är för många svenskar djupt problematiskt. ”Faktum är att jag hellre blir kallad gubbjävel än ni”, skriver en man i 60-årsåldern i ett kommentarsfält när det nya niandet avhandlas. På 1960-talet genomfördes en du-reform i Sverige. Reformen drevs på av att Dagens Nyheter övergick till du-bruket. Men du-reformen var inte ett påbud uppifrån utan ett uttryck för en folklig strävan efter jämlikhet. Till du:et hör också ett tonfall. Så tilltalar man inte främlingar i Italien eller Frankrike. En vän, född i Västerås på 1960-talet, berättade nyligen att under hans uppväxt tillbringade man fritiden med familjen. Du-reformen handlade också om det. Som grädde på moset är niandet inte naturligt på svenska. Herr Johansson. Ni där.
Klasskillnader syns i språket Öppningsscenen skakar om. Ett bedövande vackert fjällandskap blir kuliss när kameran zoomar in på en man som ligger fastbunden med vajrar på en helikopters rotorblad. Helikoptern startar och bladen snurrar fortare och fortare. Tills de till slut snurrar så fort att den fastspände mannens kropp inte längre håller ihop. Regissörerna Måns Mårlind och Björn Stein, som bland annat ligger bakom den tidigare SVT-succén "Bron", tycker själva att deras nya serie innehåller mycket mer än brutala mord och sökande efter mördare. De säger att det de skapat kan upplevas som en politisk berättelse förklädd till kriminalhistoria. De fick upp ögonen för den samiska kulturen genom artisterna Maxida Märak och Sofia Jannok, som också medverkar i serien. – Det finns en stark ny våg av energi som kommer från unga samer men det är också en hel kultur och historia kantad av förtryck. – Vi har haft samer omkring oss som sagt till oss när saker inte varit okej. Men det finns förstås franska kopplingar i serien.
Hälsingeord från A till Ö - helahalsingland.se Revyrävarna Petters-Börje Olsson, Cia Olsson och Lennart Hämäläinen, som står stadigt fast i den hälsingska dialektmyllan, har hjälpt till att gestalta en del av alla dessa finurliga och användbara ord och begrepp. Christina Busck Några användbara hälsingeord på A: Aglös – respektlös, har inte respekt för något Annersia – andra sidan Annavar, annervar – varannan Assint – ingenting Atmä – bredvid Agsamt – gruvsamt Bra nog – rätt mycket Bakan – på baksidan, baktill Bangen – förvånad Bedlundsam – tålmodig Beskyttad – bekymrad, orolig, upprörd Cedera – förlora, tappa, mista Chalur – misstänksam - enbart bild porträtt på ngn som ser misstänksam ut. Dalmig – fjantig, fjollig Divla – diskutera något man är oense om Dänne – där Dôrgvagel – spindelnät Dôven – känna sig hängig, olustig Efterlut – utförsbacke, medlut Efterpå – efteråt Exmera – godta något Falas – färdas Flessa – skratta Fjaskig – opålitlig, narraktig Flurig, floke – trasslig, rufsig, oredig Frössam – frusen av sig, ömtålig för köld Gammelvâla – gammeldags
Våra svenska dialekter - SweDia 2000