11 Alternatives to "Round Robin" (and "Popcorn") Reading Round Robin Reading (RRR) has been a classroom staple for over 200 years and an activity that over half of K-8 teachers report using in one of its many forms, such as Popcorn Reading. RRR's popularity endures, despite overwhelming criticism that the practice is ineffective for its stated purpose: enhancing fluency, word decoding, and comprehension. Cecile Somme echoes that perspective in Popcorn Reading: The Need to Encourage Reflective Practice: "Popcorn reading is one of the sure-fire ways to get kids who are already hesitant about reading to really hate reading." Facts About Round Robin Reading In RRR, students read orally from a common text, one child after another, while the rest of the class follows along in their copies of the text. Popcorn Reading: A student reads orally for a time, and then calls out "popcorn" before selecting another student in class to read. Why all the harshitude? Stigmatizes poor readers. 11 Better Approaches 1. 2. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
check Genrepedagogik är fusk? "Det här är ju som fusk!" sa en av mina elever idag. "Fusk! Ska vi verkligen få ha fusklappar när vi skriver? Wow!" Det eleven tycker är fusk kallar jag för planeringsmodell eller skrivmodell och det kommer jag beskriva lite närmare längre fram i inlägget men först lite bakgrundsinformation. Jag berättade för eleverna att vi skulle börja med ett nytt arbetsområde, att vi ska lära oss mycket om olika svenska djur som lever vilt i vårt land men att vi även skulle lära oss att läsa och skriva texter som handlar om olika djur. Vi tittade på en exempeltext, en av de genre-affischer som finns i boken Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken som vi har uppsatt på väggen. Jag pekade sedan på textens olika stycken och frågade eleverna varför det var luft mellan en del meningar och varför texten är uppdelad i olika stycken. "De andra styckena då, vad står det där tror ni?" När vi tittade på en av rådjursbilderna var det en elev som undrade vad det var för bruna små bollar i bilden.
Skolbiblistans wiki - Boksamtal - Chambers År 1-4 Petter Lidbeck - Anna Larssons hemliga dagbok 1-3 Frida Nilsson - Apstjärnan 1-3 Matter - Får i stövlar 2 Steinsdóttir - Ängeln i trapphuset 2-3 Håkan Jaensson - Bullers bluff m.fl 2-4 Shemin - De små ryttarna 2-4 Per Nilsson - Flickan jag älskar heter Milena 2-4 Per Nilsson - Inte som andra 3-4 Per Nilsson - Hälften har pinne 3-4 Babbitt - Speldosan 3-5 Colfer - Legenden om potatishäxan 4 Mats Wänblad - Hög press 3-4 Tove Jansson - Farlig midsommar, t ex 2-6 År 4-6 French - Hitlers dotter 4-5 Karlsson - Om man heter Robin 4-5 Rick Riordan - Född till hjälte 4-6 Talvik - Doften av vanilj 4-6 Novell: Per Olov Enquist - Mannen i båten 4-6 Lidbeck - Flickan utan minne 5 Morgenstern - Hemliga brev 5-6 Mikael Engström – Isdraken 5-6 Lois Lowry - Den utvalde 5-6 Per Nilsson - Baklängeslivet 5-6 Almand - Han hette Skellig 6 Den där Jenny - Eva Wikander 6 Jag ska döda dom - Eva Wikander 6 Sofia Nordin - Nästanhuset 6 Whyman - Rätt att döda 6
Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Jag ville skapa en mekanism som aktiverade alla elever under högläsningen och kom att tänka på mini-whiteboards. Den tredje uppgiften var en typisk ”mellan raderna”-fråga.
Språk i alla ämnen, Runering on Prezi Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4
Genrepedagogik - det fungerar Vår kommun deltar i Läsa-Skriva-Räkna-satsningen och det har inneburit att många pedagoger som arbetar med de yngre eleverna har fått ta del av väldigt intressanta workshops och föreläsningar inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Dessutom har vi fått träffa andra lärare i kommunen och diskuterat viktiga frågor som man aldrig hinner med annars. Utöver det har vi fått litteratur, pedagogiskt material, matte-spel och annat som man kan använda direkt i sina klasser. Ett mycket bra upplägg med många intressanta träffar. Idag var det dags för en uppföljning av förra årets boksamtalsprojekt. Jag berättade om vårt projekt som heter "Faktaboken - vägen till språk- och kunskapsutveckling". Vi arbetar efter den cirkelmodell som jag beskrivit lite mer i inlägget Genrepedagogik på mitt sätt och i detta projekt har det inneburit att vi har valt ut olika djur som vi ska arbeta med. Sedan är det dags för fas 2, att läsa en faktatext gemensamt. Jag ska exemplifiera. Intressant?
Läsnycklar och handledningar för boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på. Några av Alma-pristagarna.Alvina förlag gör riktigt bra och genomarbetade lärarhandledningar till sina böcker som ofta är ämnesövergripande.Bonnier Carlsen har ett lärarrum med lärarhandledningar. Läsnycklar och handledningar av skiftande karaktär. Bilderböcker Främst lågstadiet (Hcf) Länkar är en färskvara.
Skapa, omskapa, återskapa – Critical Literacy med Karin Jönsson I går måndag (15/12) föreläste Karin Jönsson, lektor från Malmö högskola, som en del i vår forskarstödda seminarieserie. Vad är då critical literacy? Jag börjar där Karin slutade, dvs. med ett citat om vad literacy är. ”Literacy är framför allt något människor gör; det är en handling, som äger rum i en rymd mellan tanke och text. Literacy är inte något som finns i människors huvuden som en uppsättning färdigheter man ska lära sig, och inte något som finns på papper fångat i en text som ska analyseras. Fokus ligger på literacy som en social handling. ”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld” (Vasquez utgår från Comber & Kamler 1997). Själv fastnar jag för tanken om att läsning gör något med läsaren. Vi filmade föreläsningen och jag hoppas att Hasse och Magnus blir klara med den under dagen.
Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre. Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.
Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.
Ny i svenska skolan: Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.