VÖL Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier. Filmen om läsfixarna. Modellektioner
Läs- och skrivundervisning : Boksamtalsfilmer Idag var det världspremiär för mina små boksamtalsfilmer, som jag satt ihop i ett Thinglinkprogram! Börja klicka på den röda pilen i bilden (till vänster om spågumman) så får du se den första informationsfilmen, som berättar hur boksamtalet går till. Sedan är det bara att klicka sig vidare ruta för ruta från vänster till höger. Tidigare har jag skrivit om hur jag arbetat med läsläxsamtal och dator i läxsamtal. Utvärderingen efter boksamtalet idag med barnen var mycket positiv. Själv kände jag att det var lätt att fånga barnens uppmärksamhet. Hoppas att boksamtalsprogrammet även kan vara till nytta för andra!
MediaCenter i Västerbotten » Se föreläsningar från Temadagen – Ökad läsförståelse Den 28 januari genomfördes temadagen Ökad läsförståelse på Nordanåteatern i Skellefteå inför 350 deltagare från Västerbotten och Norrbotten. Temadagen arrangerades av MediaCenter tillsammans med Skellefteå kommun och Länsbiblioteket Västerbotten. Här nedan kan du i efterhand se några av föreläsningarna. Först ligger åhörarkopior(.pdf) för några föreläsningar: Anne-Marie KörlingSkellefteå kommunInga-Maj EliassonMTMMichael Tengberg Inledning – Staffan Åkerlund Språket, en demokratisk rättighet – Ann-Marie Körling Skellefteå kommun om sitt arbete för ökad läsförståelse – Brita Hjelm-Brännström och Cecilia Kåmark Talböcker direkt till eleven : hur tjänsten Egen nedladdning fungerar - Jenny Nilsson (och Annalena Hedmans presentation) Undervisningsmodellen dialogisk strategiundervisning – Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Avslutning – Ann-Marie Körling
Läsförståelsestrategier i praktiken: Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. När vi har arbetat oss igenom alla strategier grundligt är det dags att applicera vår kunskap på olika typer av texter. Marie och Elisabeth
Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Nyheter <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>8 min 17 sek</time></span></div></div> Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Tisdagen besked om de dystra resultaten i den svenska skolan fick författaren Martin Widmark som skrivit böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå att skämmas. Längd: 8 min 17 sek Tillgänglig till: tor 4 dec (238 dagar kvar) Publicerades: Rättigheter: Kan ses i hela världen. Kan ses i mobilen. Facebook83 Twitter4 Google+0
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar
Att lära tillsammans: Läs och redovisningsuppdrag - Stormaktstiden Nu är vi i full gång med historiatemat och just nu stormaktstiden. Det här uppdraget till onsdag vecka 4 innehåller: repetera lässtrategier, läsa och sedan redovisa. Du behöver ha med dig ett häfte hem. Det finns tre olika varianter på häften. Starta med att se filmen som repeterar strategier som man kan använda när man läser svår text: Därefter: 1. - Träna på att berätta om det du läst. - Berätta gärna för någon där hemma. 2. 3. Fundera och diskutera med någon vuxen; - Hur kan man veta så mycket om något som hände på 1600-talet? Vad tror du? Glöm inte att använda dig av lässtrategierna när du läser dina texter! Ser fram emot att lyssna på redovisningar och få prata om de frågor som finns!
Läs-med-sagor: Lill-Zlatan och morbror raring Animerad saga med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Lill-Zlatan och hennes morbror fikar, går och simmar och gör roliga saker tillsammans. Men en dag dyker Steve upp hos morbror. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. En språkutvecklande NO-lektion | Min undervisning Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände. Sedan läste vi olika texter, pratade och funderade över vilka av frågorna vi skulle kunna ta reda på genom att göra undersökningar. Idag smög vi också igång med fas 2, att studera olika exempeltexter och hitta genretypiska drag hos texttypen vi ska arbeta med.
Text, underlag, nyhet lässtrategi – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Visar. Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. – Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. – Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. – Om du inte förstår vad som står på raderna så är det svårt att förstå det som står mellan raderna. – Cirkus!
Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.