Kritiskt tänkande
Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan.
Lärmiljö - Umeå
Det vägledande stödmaterialet har utvecklats i nära samarbete med pedagoger, specialpedagoger, rektorer och elevhälsopersonal. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning för att sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. En förskoleversion av formulären har utformats med anpassad terminologi och illustrationer. Vi som har arbetat i projektet heter Anna Boman, Erik Rova och Liselott Wihlbäck. I filmen nedan berättar skolpersonal hur de upplevt materialet.
Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande
Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos.
Skolbanken
Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken »
Föräldrautbildning om Lgr 11
Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter.
Skolbiblioteket - en pedagogisk resurs, på riktigt
Styrdokumenten - Vår grund för samarbete Den viktigaste insikten under all vår tid som skolbibliotekarier är att skolans mål måste vara desamma som skolbibliotekets mål. För att skolbiblioteket och skolbibliotekarien skall kunna bli helt inkluderade i skolans arbete och visioner krävs att all pedagogisk personal på en skola jobbar åt samma håll.
Språkutvecklande arbetssätt
Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas.
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel
Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas.
Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!
I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser.
Dylan Wiliam
Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. I kapitel 2 diskuteras forskningen om formativ bedömning i klassrummen.
Särskilt stöd sätts in för sent - Sverige
Ekonomen och nobelpristagaren James Heckman har i sin forskning visat att ju tidigare ett barn får hjälp att rätta upp svårigheter, desto bättre avkastning har insatsen. En satsad hundralapp på ett förskolebarn kan ge sju gånger tillbaka, enligt Heckman. Om samma hundralapp satsas på ett barn i slutet av grundskolan, har avkastningen minskat till mindre än hälften. Tidig hjälp sparar stor möda och känsla av nederlag för både elev och lärare.
Bilden av skolan har blivit missvisande
Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post
