Vygotskij i praktiken
Från Vygotskij till lärande samtal - Petri Partanen Vygotskij i praktiken – Leif Strandberg ———————————————————————- ”Det jag idag kan göra med hjälp av någon annan, kan jag imorgon göra på egen hand!” (Lev S Vygotskij) Det inkluderande synsättet handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära och det är just det som den pedagogiska utvecklingspsykologen Lev Vygotskijs teorier handlade om. Lev Vygotskij lanserade idén om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning. I Petri Partanens bok Från Vygotskij till lärande samtal kopplar Partanen, Vygostskij tankar till läroplanens. 1. Läs mer här, om hur Vygotskijs tankar kan omsättas i praktik genom bedömning för lärande. Se Partanen föreläsa om utveckling och lärande (51:13)Petri Partanen, leg. psykolog och Skolutvecklarna, har skrivit boken ”Från Vygotskij till lärande samtal”.
Språkutvecklande arbetssätt
Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Anna Kaya
Lär dig grunderna
Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:
Magister Björn
Vad är genrepedagogik?
Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
Anne Månsson
Hanna Lär
Kommunikation, läs- och skrivutveckling
Marie Trapp
Marika Ek
Jag heter Marika Nylund Ek och är 42 år. Jag tog min grundskollärarexamen 1994 med inriktning 1-7, Sv/So och idrott vid Högskolan Falun. Mina erfarenheter som lärare under de 18 åren (varav c:a 4 års föräldraledighet) har jag ifrån åk 1-6, men jag har mest undervisat i åk 1-3. Nu med mitt försteläraruppdrag ser jag en stor fördel i att få chansen att fördjupa mig ytterligare i det som står mitt hjärta närmast, nämligen svenska och IKT. Jag är född och uppvuxen i finlandssvenska Österbotten, men det var idrotten som förde mig till Sverige. I samband med mina lärarstudier ingick jag i en elitgrupp vid orienterings-högskolan Falun/Borlänge. Efter några års boende på olika ställen i Sverige känns det som att vi nu har hittat hem till Nyköping, men jag håller ögon och öron öppna för skolutvecklingsfrågor och gärna de som rör mitt andra hemland, Finland. Läromedlet ABC-klubben, som jag använder mig av och föreläser om i svenska, förespråkar undervisning. Utmaningar är spännande!
Anne-Marie Körling
Läs- och språksatsningen
Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
