The Big 5 Tydliga mål väg till skolors framgång Varenda svensk 15-åring vet om det: Den svenska skolan är usel. På Rönnenskolan i Malmö nickar niondeklassarna – hur skulle de ha kunnat missa det? Det är snart skolavslutning och de intensivjobbar för att få färdigt sina NO-arbeten. – Vi har det alldeles för bra i Sverige. Mer disciplin, tycker han. I hans ena öra sitter en mobillur. Solen skiner in genom det öppna fönstret. Det senaste året har präglats av nattsvarta rapporter om den låga kvaliteten i svensk skola. Det är bara det att det inte är sant. Ungefär vid en tredjedel av alla landets skolor gick i fjol drygt en av fyra elever ut nian utan fullständiga betyg. Så vad gör de som lyckas? Har det dubbla lärarskapet vid Smedshagsskolan i Hässelby gjort att andelen elever som når målen har ökat från 45 procent 2009 till 71 procent i fjol, trots att bara en bråkdel av eleverna pratar svenska hemma? För precis det var vad många av dem gjorde. För fem år sedan gick 39 procent av skolans elever ut nian med godkänt i alla ämnen.
Blankettbanken Självvärdering Självvärdering och förmågan att reflektera över kvaliteten på det egna arbetet kan bestå av både själv- och kamratvärdering. Kamratvärdering kan vara ett mellansteg till självvärdering, eftersom eleven bedömer och jämför sina egna arbetsprestationer med andras. Det blir en ett sätt att identifiera styrkor och svagheter i det egna arbetet, vilket bidrar till att eleverna blir bättre på att granska, bedöma, planera och ta ansvar för det egna lärandet. Självvärdering handlar om bedömning för formativa ändamål.Självvärdering görs för elevens skull.Självärdering ska göras kontinuerligt och som en integrerad del i undervisningen. Eleverna kan göra detta med att dokumentera händelser, lärprocesser och resultat genom att använda loggbok, flödesschema, ”mind-maps”, ritningar, kalkyler, bilder, filmer och ljudupptagningar. Dessa dokumentationer ger eleverna möjlighet att reflektera över och bli medveten om sina styrkor och svagheter och genom det utveckla sitt yrkeskunnande.
Applistor - Skolappar.nu Ibland har du behov av att göra egna listor med appar. Listor är ett väldigt bra sätt för pedagoger som vill organisera appar eller bara ett enkelt sätt att sprida vidare tips om appar till andra. För att skapa listor med appar använder du dig av Pinterest. Listorna kallas på Pinterest för ”boards”. Att lägga till någonting till en lista kallas för att ”pinna”. Det finns flera fördelar med att använda Pinterest för att skapa listor Du är inte begränsad till appar som är recenserade på Skolappar.nu utan kan själv välja att lägga in recensioner från exempelvis PappasAppar.se i dina listor.En ”board” (lista) kan vara publik eller privat. Att registrera ett konto på Pinterest är helt gratis och tar bara några minuter. Lägger du till appar som vi recenserat kommer din lista (med viss fördröjning) att synas på Skolappar.nu.
Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Det i sig tror jag många gör utan att egentligen veta att det heter så. Ibland skriver jag själv till: Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. formulera sig och kommunicera i tal och skrift,läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochsöka information från olika källor och värdera dessa. Läxa skriver du om du har och vad. Du hittar Lgr11-poesi här!
TodaysMeet - Give everyone a voice Kamratbedömning/Kamratrespons Att få respons från andra är en ovärderlig hjälp när eleverna arbetar med såväl en text, en produktion eller praktisk arbetsuppgift. Att ge respons på andras texter och produktioner gör också eleverna till en mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i det arbete de ska respons på. Respons kan öppna deras ögon för det de inte ser, både starka och svaga sidor. Vid förberedd respons, som oftast är av högre kvalitet än vid muntlig, föreslås följande tillvägagångssätt av Dysthe m.fl. (2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus eller syfte. Diskussionsfrågor:Under vilka läraktiviteter i ditt yrkesämne kan du använda kamratrespons? På vilka sätt anser du att elever kan lära av varandra? Litteratur:Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel (2011). Hattie, John & Timperley, Helen (2007).
”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.
jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S.