
Öde ön- Skrivprojekt kapitelbok år 5 | Lär för livet! Här delar vi med oss av det Skrivprojekt som vi arbetat med i år 5. Eleverna har fått ett kapitel i veckan att skriva i dokumentet. Vi har använt oss av Classroom för att fördela uppdragen samt lätt ge eleverna återkoppling. Varje kapitel innehåller en tydlig instruktion för vad kapitlet ska handla om samt innehåller även en checklista för att eleven själv ska kunna bearbeta sin text. Vi har själva hittat på innehållet till öde ön. Idén kom till för att koppla ihop det vi läser och arbetar med i Kensukes rike ( vi har använt den fantastiska lektionsplaneringen med fokus på lässtrategier för Kensukes rike som Anna-Karin Bergwik gjort, den hittar ni här: Kensukes rike ) och med det tema vi hade om hur man blir en global Citizen med demokrati och diktatur ( finns beskrivet i föregående inlägg). Slutprodukten kommer att bli färdiga böcker i Book Creator. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Sista uppdraget ( checklista för hela boken, kriterier för kompisbedömning mm)
ABC-klubben Här kommer jag att dokumentera hur vi valt att arbeta med boken ”Den magiska kulan” ur serien ABC-klubben under vårterminen 2014. Vi kommer att använda oss av lässamtal och läsfixare för att ge barnen bra lässtrategier så att de lättare kan förstå vad de läser. Skrivuppgifter och bild kommer eleverna att kunna påverka så att de blir meningsfulla. Som vanligt handlar det om att göra arbetet till sitt eget, att plocka det man som lärare känner gör undervisningen meningsfull för eleverna. Handledningen till ”Den magiska kulan” samt tillhörande böckerMarika Eks blogg Marie Trapps blogg Facebookgruppen ABC-klubben. Då kör vi… Magiska kulan – arbetsgång under våren 2014 Lässamtal i grupp tillsammans med spågumman Spågumman – vad tror ni boken/kapitlet handlar om? Inför varje lässamtal så berättar jag vad kapitlet heter och så får eleverna ta hjälp av spågumman för att gissa vad de tror att kapitlet skall handla om. Skrivuppgift + bild till kapitlet
Storyjumper: Gör egna digitala böcker och Dramaturgi Dramaturgi betyder läran om en berättelses struktur och hur man bäst berättar sin historia. Först bör man ha en idé: Vad är det jag vill berätta om? Sen skriver man en synopsis, d.v.s. hur man ska gestalta idén. Berättelsen byggstenar: Hur man ska strukturera berättelsen med hjälp av olika byggstenar. Slutet: Hur slutar berättelsen? Här är vår berättelse: Idé: Man måste öva för att klara en färdighet. Detta är en linjerberättande men man kan ha en ickelinjerberättande genom att ha slutet först eller konflikten först.Boken är gjord i www.storyjumper.com/! Här finns böcker utan text som man kan jobba med: Musikern - handlar om en musiker som blir av med sina instrument. Fåglarna - handlar om en fågel som inte kan sjunga som de andra. "Fisken 2" (mer utbyggd) Här finns en bok med luckor som ni kan fylla i:
Läsförståelsestrategier del 4 En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. De fyra faserna Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld. Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz ”Men jag andades böckernas luft. Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.
sammanfattning Bedömningsuppgift källkritik år 7 Kunskapskrav: Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning. Din uppgift: Din uppgift är att nu visa på att du kan fullfölja hela kunskapskravet för källkritik enligt det som vi övat på under några lektioner. Du ska skriva en argumenterande text om ett valfritt ämne. När du valt ut din källa ska du skriva en argumenterande text med minst ett citat och en källhänvisning till använd källa. SkolmatenLäxorBetygBarnbidragetBra/dåliga förebilderEget ämne Din argumenterande text byggs upp enligt följande: En slagkraftig tes/åsikt för vad du tyckerTvå eller tre argument som stödjer din åsikt där du citerar din källa. Exempel: Enligt Giertz ”….” Ett motargument som du avfärdarSammanfattning av dina huvudargumentEn uppmaningEn signaturEn källhänvisning Lycka till!
åk 1 Planering för läsåret och veckoupplägg med Livet i Bokstavslandet Livet i Bokstavslandets ord- och bildkort Tema Valet Läsläxa i läseboken Livet i Bokstavslandet Läsläxor och upplägg i åk 1 med Livet i Bokstavslandet Läsning på olika sätt i Bokstavslandet Information om läsläxan - igen Övningar inför FN-dagen Barnboksveckan 12 - 16 november Glimtar från barnboksveckan Värdegrund i skolan Läsupplevelsekalendern Välkommen in! Livet förr och nu, del 1 Vänskapstema Mumintrollen i undervisningen - berättelseskrivande och skapande Livet i Bokstavslandet läromedlet Barn och ord i centrum Här är länkar där följande ämnen beskrivs: Narrativa genren och storyjumper Under arbetet med den narrativa genren har jag gjort egna modelltexter som jag använt i undervisningen. Utifrån modelltexterna har eleverna gjort dictogloss, lucktexter, sönderklippta meningar och skrivit egna meningar med hjälp av nyckelord som plockats ut. Förra veckan gick vi igenom strukturen i en narrativ text och utifrån en modelltext gjorde vi tillsammans en skrivplanering. Eleverna ska nu göra en uppgift i Storyjumper där de ska skapa en egen bok. Storyjumper fungerar endast på enheter som har flash player installerat. Uppgiften eleverna fått är att göra en egen narrativ text utifrån den planering vi gjort tillsammans.De ska både skapa bilder och skriva text. Eleverna (i åk 2) kom snabbt på hur de skulle skapa sin berättelse och de var väldigt duktiga på att hjälpa varandra.
Läsförståelsestrategier del 3 Förklaringen till att andelen starka och mycket starka läsare har minskat bland svenska elever kan vara att det i svenska skolan inte finns någon tradition av att undervisa om olika sätt att läsa texter. ”Att läsa mycket är nödvändigt, men inte tillräckligt för att öka läsförmågan. Man måste också få hjälp med olika lässtrategier” Det gäller både avkodning och förståelsearbete inklusive att öka ordförrådet. Detta kan man läsa om i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Här kan man också bli påmind om att svenska lärare i ett internationellt perspektiv avsätter mycket lite tid för att förbättra elevernas läsförmåga. Vad menas med lässtrategier? Här sker en progression från de yngsta barnen som dels ska knäcka koden men också förstå och tolka texter. Som jag skrivit i tidigare inlägg så kan man inte nå någon större framgång om man undervisar om olika lässtrategier som någon slags information som görs under vecka 40-43 på hösten. Föreställningsvärldar Föreställningbyggande klassrum
elevunderlag Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Analysera och bygga meningar Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. Andas halva andetag! Ord och uttryck Det finns mängder med ord som eleverna inte känner till och/eller har svårt att förklara. När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han? Hur ser Omar ut?
Läsundervisning med ABC-klubben I läs- och skrivundervisningen använder jag mig av läromedlet ABC-klubben från Natur och Kultur. Läseböckerna finns på tre olika nivåer i åk 1. A-boken (blå) är för nybörjarläsaren, B-boken (röd) är för de som fått visst flyt och C-boken (grön) är egentligen en högläsningsbok, som läraren använder sig av. Böckerna är skrivna av Mats Wänblad och det är en spännande mystisk berättelse från pärm till pärm. Mats vågar krydda texterna med annorlunda ord, som är perfekta att ta upp till diskussion. Huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar hamnar ofta i kniviga situationer som ger tillfälle till samtal om kompisskap, livsfrågor, rätt och fel. Inför vare kapitel är det en ny bokstav och några nya ordbilder som tas upp. När man ska börja med en etta kan det kännas klurigt att veta hur många böcker man ska beställa. Det finns olika vägar att ta reda på hur eleverna ligger till i sin läsutveckling. Titta gärna in under flik åk 1 på min blogg, så kan du ta del av vad vi gjorde i ettan.
StoryJumper, ett berättarverktyg | it-Heléne Hem > ASL, Presentera, Skriva > StoryJumper, ett berättarverktyg Hittade en trevlig webbresurs StoryJumper där man kan skapa egna böcker. Det är visserligen en engelsk resurs men väldigt enkel att förstå sig på, så jag är säker på att även yngre barn kommer att kunna använda sig av den. Boken går sedan att titta på via en länk som man kan skicka till föräldrar eller andra som man vill ska läsa boken. StoryJumper tycker jag kan användas av allt från yngre barn som skriver tillsammans med en vuxen, till äldre som skriver egna berättelser, varför inte på engelska. Om det är svårt att komma på ämnen att skriva om finns det bra tips på sidan. En film om hur du skapar en bok i StoryJumper
Läsförståelse och lässtrategier Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Jag svarade att det blir lite förvirrat när vi ibland pratar om läsförståelsestrategier och ibland lässtrategier och att jag föredrar Skolverkets begrepp läsförståelseprocesser som i sin tur kräver att eleverna kan olika lässtrategier. Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande