Veckobok 2.0 | Språkutveckling – ASL Hur ger vi elever förutsättning att få en bra veckoöverblick? I ett tidigare inlägg har jag beskrivit hur vi haft en veckobok i årskurs ett. Se inlägg här veckobok åk1Jag upplevde att mina elever hade svårt att orientera sig över veckan, några hade svårigheter med veckans dagar och ordning. Vi har som rutin att skicka veckobrev en gång i veckan till föräldrarna, i höstas insåg jag att eleverna inte blev delaktiga i brevets innehåll. Då gjorde vi som rutin att på måndagen skriva i veckoboken, vad kommer att hända och vad har vi för mål med veckan? Nu när eleverna ska börja årskurs 2 så kommer de att få en veckobok, kallar den 2.0 Syftet är att eleverna ska fortsätta bli medvetna om sin tid. I veckoboken finns också två linjerade rutor. Gör såhär1. 2. 4. 6. Här kan du ladda ner veckoboken: Veckobok2.0
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: - Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Elevaktiv helklassundervisning The Big Five
Modell för ämnesövergripande planering I vårt arbetslag (åk 4) har vi under en tid diskuterat hur vi ska kunna planera och samköra vår undervisning på ett effektivt sätt. Vi har velat minska antalet pågående arbetsområden för eleverna och få ihop ämnesövergripande arbete för att skapa ett mer meningsfullt sammanhang för eleverna. Vi bestämde oss för att använda oss av cirkelmodellen (Pauline Gibbons) som bas för vår planering och ta hjälp av läsförståelsestrategierna som presenteras i En läsande klass i den första fasen som innebär att samla på sig kunskap inom området.
Lärmodul för rektorer, "Lektionsobservation 1" | Kvutis Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I denna lärmodul ska du, som rektor eller som kollega, få möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning. Det finns starkt stöd i senare års forskning att rektorns förtrogenhet med den dagliga praktiken i skolan, tydlighet i det pedagogiska ledarskapet och förmåga att kommunicera och förankra skolans mål, är grunden i en väl fungerande skola. Rektorer behöver i högre grad synliggöra och driva de pedagogiska frågorna och intensifiera sin dialog med lärarna om elevernas lärande och deras undervisningssituation. Av skollagen framgår att rektor har ansvar för skolans inre styrning och Skolinspektionen hävdar i sin kvalitetsgranskning Rektors ledarskap att rektor måste ta ansvar för både struktur och kultur. Moment A - individuell förberedelse Framgångsrik undervisning Några viktiga slutsatser BFL i undervisningen
Blank Board Game Template Printables | Make Your Own Board Game – PDF Make your own board game using a blank board game template! On this page you’ll find 4 unique board game templates in black and white and color. Throughout elementary, middle, and high school, students sometimes have to make their own board games as part of a Language Arts or Social Studies assignment. Blank Board Game Templates Download the game board you like best, and print it onto sturdy card stock paper. Printable Dice Templates Don’t have any dice for your game? Dags för betyg – glöm inte pysparagrafen! – Pedagog Malmö Det är dags för betyg och för många elever kan det bli omöjligt att nå upp till målen på grund av funktionsnedsättning, ofta osynlig sådan. Av denna anledning finns undantagsbestämmelsen som till vardags ofta kallas pysparagrafen. En anledning till att det kallas pysparagrafen är att meningen är just att vi ska ”pysa” de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Detta ska självklart inte vara någon kompensation för anpassningar och åtgärder i undervisningen. Varje elev har alltid rätt att få de åtgärder som krävs för att det ska vara möjligt att nå upp till målen och undantagsbestämmelsen får alltså aldrig användas i stället för nödvändiga åtgärder. Ibland räcker det ändå inte hela vägen. Anledningen till detta är enkel.
En pedagogisk planering Att presentera och kommunicera undervisning är en svår konst både digitalt och på tavlan i klassrummet: Att med ord och bild formulera sig så att eleven förstår uppgiften eller temat (VAD), i vilket syfte eleverna tränar på just detta (VARFÖR), samt hur arbetet ska genomföras (HUR). Många huvudmän tvingar in lärare i administrativa plattformar med förutbestämda mallar som inte är ändamålsenliga för varken elever, lärare eller vårdnadshavare (skrivit om det tidigare: Lärplattformar – på gott och ont). Dessa planeringar är ofta fyllda med svårtillgänglig LGR11-text (copy-paste), visuellt en Berlinmur att forcera och på grund av fixeringen vid styrdokumenten riskerar de att lura bort både elev och lärare från undervisningens innehåll. Mina åttor ska göra egna reklamfilmer. Så här har mina planeringar sett ut ett tag med undantag för de färgade cirklarna, men jag funderar nu på om dessa ändå kan fylla en funktion? Ibland är alldeles för mycket text.
Lärarbesök i klassrum bästa fortbildningen Var tredje svensk lärare säger sig aldrig ha fått återkoppling på sitt arbete, varken av rektor eller kollegor. Svenska skolan är bland de sämsta i OECD på att utvärdera lärarnas arbete. Det försämrar lärarnas motivation och därmed elevernas resultat. Men framför eleverna gör han som han brukar. – Vilka högtider finns, och varför firar man dem? Längst bak i klassrummet sitter hans kollega Malin Edroth och antecknar. – Vad gör du, undrar en av eleverna. – Mer eller mindre, ler Malin Edroth. Malin Edroth och Lars Strindelius delar på mentorskapet i klassen och känner både eleverna och varandra väl. – Man ser ju sig själv när man tittar på andra, säger Malin Edroth. När Lars Strindelius har avslutat lektionen går Malin Edroth igenom punkt för punkt vad hon har sett. – Den återspeglar sig både innan, under och efter lektionen. Det visar sig att de två gör tvärtemot varandra på vissa punkter, så det diskuterar de. Ändå förekommer det sällan i den svenska skolan. – Man får vara tålmodig.
Äppelsaga För länge länge sedan sov en liten kärna under sitt jordtäcke hela vintern ända tills tidigt en vårmorgon när solen började skina och väckte den lilla kärnan. Det var ett äppelträd som börjat växa i marken. Nu sträckte det på sig och gäspade. Rötterna spred ut sig och tryckte sig djupare ner i jorden och ett skott sträckte sig upp mot himlen och såg sig om i den vida världen. Efter alla långa vintermånader i jordbädden tyckte det lilla skottet att hon aldrig hade sett något så vackert som gräset och blommorna och hon såg med vidöppna ögon med förundran på världen. Dagen lång lyssnade det lilla skottet på fåglarnas sång och vindens sus. Efter många besök av Kung storm vaknade trädet en morgon och fanns sina grenar övertäckta med blommor. Älvan påminde äppelträdet om att hon kommit för att bevilja trädets önskan. Där kan du hitta stjärnan. Förra årets äppelsaga
Exempel: Elevinflytande Denna Lärmodul är skapad av:Jane SjögrenYtterharnäs skolajane.sjogren@gavle.seTel: 026/98368 Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Elevers inflytande kan dessutom kategoriseras i två olika konstellationer, den formella delen där inflytandet består av exempelvis planerade klassråd och lektioner under temat elevens val och den informella delen där vikten av inflytande läggs på undervisningssituationen och möjligheten att kunna påverka denna. Den formella delen är ofta vanligt förekommande i skolans verksamhet och lätt att se medan den informella delen är mer osynlig och något svårdefinierad. Se filmen: Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Planera
Kompetens i klassrumsbedömning – Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande. Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, som genomfört forskningsstudien. Klassrumsbedömning inbegriper de formella och informella procedurer som lärare kontinuerligt använder för att dra slutsatser om vad deras elever vet och kan göra. Fredrik Thornberg har i sin forskning studerat NO-undervisning i grundskolans låg- och mellanstadium. Studiens resultat består av tre teman med olika fokus – bedömningens intention, bedömningens realisation och bedömningens konklusion. – Lärare och elever måste samarbeta och ett fördelat inflytande och ansvar krävs för att alla delar skall kunna genomföras.