Pojkars läsning
Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet. Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan. Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har syftat till en ökad kunskap så att förutsättningarna ökar för att framgångsrikt genomföra en längre marknadsföringskampanj. Syftet med en sådan marknadsföringskampanj skulle vara att förändra attityden till litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar 13-25 år. Förstudien har genomförts av Marianne Redman, bibliotekarie på Örebro Stadsbibliotek, genom inläsning av forskningsresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt.
Barn blir bokslukare genom samtal
Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? – Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Kortvarig läsningMen hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. – Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. – Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Lyhörda sponsorerSkolan har ett stort ansvar men Catarina Schmidt pekar även på vad hon kallar sponsorer. – Det handlar om att uppmuntra allting.
EN LÄSANDE KLASS
25 Reading Strategies That Work In Every Content Area
25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. To the above list, we’d add:
”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras”
Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. • Tydligare etappmål för vad som ska uppnås i läsförståelse i varje årskurs.
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse
Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Engagerad och intresserad ledning Lässtrategierna Filma undervisningen Goda ruáre
Cirkbloggen
Digitala boktips
Nu börjar det blir dag för mig att presentera mina idéer kring de digitala boktipsen för mina elever. Inte nog med att jag måste presentera det jag vill att de ska göra, jag måste ju även motivera varför jag vill att de ska göra det här. Under min semestervecka fick eleverna besöka vår fantastiska bibliotekarie som plockat fram massa böcker under temat Lika/Olika som hon presenterade för dem. Eleverna brukar göra bra ifrån sig och vid sådana här tillfällen tycker jag att det är synd att boktipsen ska stanna kvar i klassrummet. Nu är jag inge proffs än, men har i alla fall lyckats lura ut att man kan skaffa en eduinloggning som gör att filmklippen kan bli lite längre. Eftersom vi kommer att sprida dessa boktips kommer jag den här gången jobba med egenproducerade bilder och måste på att sätta CClicenser på dem. För att sedan kunna sprida dessa hade jag tänkt att koppla dessa filmklipp till QRkoder som jag sedan kommer att sätta upp i vårt skolbibliotek och runt om på skolan. So long Linda
Related:
Related: