LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag värderar inte det barnen benämner. Jag ser 18 fönsterrutor. Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor: Hur läser vi titeln på boken? VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill! Lärarens förhållningssätt vid moment två: Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis: ”snarkningar”ungsluckanmörkretRosalindahotfulltköksklockanplåtfyrtio Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla!
På föräldramötet: Modella högläsning och förklara varför Det är ett ypperligt tillfälle att tala om det vi gemensamt kan göra för varje barns språkutveckling – att tala om den på föräldramötet. Skolan har ett övergripande nationellt mål som säger att skolan ska ansvara för att varje elev: ”kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” Lgr 11, s. 13. Att skolan ska berätta om hur detta språkutvecklande arbete ser ut och att språket och förmågan att berätta, lyssna, förklara, resonera och uttrycka sig finns med i varje ämnes kunskapskrav. Varje ämne är i sig språkutvecklande och har ett specifikt språk. Allt detta är skolans ansvar. Föräldrar vill naturligtvis hjälpa till. Jag brukar berätta hur jag högläser för eleverna. Jag skrev lite om en nödvändig skrämselhicka i min lilla bok om högläsning. Då barn får höra berättelser i högläst form får de: Böcker ska blänka som solar skrev någon. Ja, jag önskar er lycka till på vartenda föräldramöte där ni diskuterar språkutveckling och läsutveckling.
Undervisning: Rubrikerna att härma genom Jag tycker mycket om Elin Lindells sätt att skriva kapitelrubriker till sina böcker. Jag har gjort undervisning av dem tidigare. Nu kan jag inte låta bli att göra något av ”Hemligt: Jördis hjärta Harry”, Alfabeta 2015. Låt oss skriva ned alla rubrikerna till kapitlen (så gör jag då jag förbereder min undervisning): H som i HarryVi som i VildaV som i vårtorS som i svarvP som i pyjamaspartyS som i spökeC som i Coca-ColaF som i femmans gångertabellL som i leverpastejS som i speciellD som i dansF som i friluftsdagP som i pungB som i blickarU som i utflyktF som i fönsterB som i boom-disch-kasch-dischT som i tisdagT som i tvåhundraåttiofyra kronorC som i chansL som i lördagK som i konsertE som i en månad senare Nu har jag skrivit ned alla rubriker till kapitlen. Vad kommer att hända i de respektive kapitlen? Det går att tänka platser, vilket gör att frågor om plats är viktiga. Jag kan alltså både samtala och ge infallsvinklar om vad att skriva samt väcka intresse för boken. Hej HOPP!
Jag delar med mig: Utgå från författarna och modella meningarna! ELEVERNAS MEDVERKAN OCH PÅVERKAN I KLASSRUMMET, undervisar Anne-Marie Körling ständigt om. Det finns dagligdags ett samspel som är möjligt. Samspelet mellan de lärande och de fokus undervisningen har. Här har vi lagt ut blädderblock på golven i klassrummet. hur meningen ska läsas – och självklart läser vi meningarna högt och ljudligt tillsammansvi diskuterar hur vi kan förkorta meningen, vilka ord som vi kan ta bort om vi vill göra meningen kortare och tydligareVI HÖGLÄSER ALLA MENINGAR HÖGT TILLSAMMANS – jag modellar och ingår givetvis i detta sammanhangvi diskuterar hur vi kan göra meningen längre, fylligare, vilka ord vi kan förstärka och knyta an till.vi diskuterar om vi kan byta ut ord mot andra ord, varför och hur vi skulle göra och vad som händer med meningen om vi gör såvi diskuterar alla tecken, kommatecknet, frågetecknet, utropet och … semikolonet… och namnger dem, läser meningarna med betoningarna som tecknen framskapar och syftar till. Detta gör vi inte under en lektion.
Det pedagogiska samtalet och den kollegiala läsningen Eleverna samlas kring en bok som bara handlar om frågeställningar. Den blev en favorit. Vilka frågor är feta och vilka är inte det? De formulerade egna frågor under några minuter. Ur undervisningen, Körling 2002. De pedagogiska samtalen kan ha innehåll som kommer ur de böcker lärare läser vid kollegiet. PEDAGOGISK LITTERATUR diskussionsfrågor kan vara: Vad känner vi igen? Låt säga att vi gemensamt läser ett stycke ur de kursböcker eleverna ska läsa ur, kanske en matematikuppgift eller ett stycke ur kemiboken. LÄROBOKSTEXTER Frågor för diskussion: Hur förstod vi texten? Det är också nödvändigt att lärare får läsa barn- och ungdomsböcker för att få inblick i utgivning men också få lära sig av andra lärare hur man kan tänka och undervisa. LÄSNING av BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER Diskussionsfrågor: Hur gick det att läsa? Jag återkommer! Anne-Marie
Vänta inte! Var resursen! Läslyftet börjar med dig! Rörande elevers läsförmåga kan varje lärare kan göra något genast. Ett är att vi själva kan läsa och skriva. Vi kan läsa. Vi har gått grundskola, gymnasium, högskola. För varje lärare kan göra ordrika lektioner. Börja med: i varje lektion lyfta fram tre begrepp, låt dessa tre komma i omlopp i klassrummet.högläs en text, en kort novell, en dikt, en saga, en artikel, bara ge ut det språk som döljer sig för den som inte kanfråga kollegorna om att dela högläsningsberättelseren sida ur en bok tar knappt 60 sekunder att högläsa ur och vi öppnar horisonter till texternas mångfaldkopiera texter för följande läsning, eleverna ska inte läsa tyst utan följa med då du modellar läsningställ frågor till allt som presenteras i textbunden form, ställ öppna frågor till textenvåga göra texten till ett äventyr för undervisningen och samtalen mellan lärare och elev.lyssna till de frågor eleverna ställer. Kära lärare; Kidnappas inte in i uppgivenheten.
Skolstartslektion och frågor om sommaren Jag skulle starta en skolvecka med frågor. Varje lektion skulle jag ge en sommarlovsfråga: Berätta om ett möte med en insekt?Berätta om en glass du ätit?Berätta om en regnig dag? Jag skulle låta eleverna få byta samtalspartner och diskutera frågan under en minut. När eleverna har fått prata kan man be varje elev berätta något som klasskamraten berättade. – Är det något som ska tilläggas? Jag har genomfört de här lektionerna, eller lektionsstarterna, och det blir livlig och roligt i klassrummet. Skolans regler: enklare kan det inte bli! Jag har grubblat länge på hur vi kan ta fram skolregler eller trivselregler som kan vara generella. Det enkla värker fram och så här ser det ut nu. Det har tagit lång tid, alldeles för lång tid innan dessa skolans regler blev klara Jag tänker så här: Om vi har dessa ord på en tröja så bär vi hela värdegrunden med oss. Det betyder: Jag ska ta hand om mig i mötet med dig, vi ihop ska ta hand om varandra och där vi är blir platsen vi ska ta hand om varandra på. Ta hand om mig – betyder just att ta hand om mig. Ta hand om dig – när jag är i närheten av dig är vi två ihop och tar hand om varandra Ta hand om oss – nu är vi två eller tre eller fyra tillsammans och då ska vi kunna verka ihop. Ta hand om den här platsen – här är platsen där jag är ensam, eller där du står och vill vara, eller där vi alla är ihop och den har vi ansvar för precis här och nu. Det betyder att förflyttningarna som görs skapar nya platser och nya möten. Det kan också betyda att skolkoderna blir verkliga. magisterB
Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: ”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska: boringstomachcabbage Begrepp jag lyfter fram är:
Att bygga upp en lektion Att bygga upp en lektion handlar för mig om att inkludera innehållet för lektionerna med elevernas aktioner (tänkande och görande) och utvärdera och summera det som ägt rum, såväl inne i elevernas huvuden som utanför på pappret och i samtalet. Det betyder att jag måste bygga upp lektionen så att den kan innehålla allt detta, möjliggöra för lärandet i lektionen. Jag tänker så här: Inledande av lektionen, ingressen, kan vara ett tydligt anslag från lärarens sida, förberedd med en text, ett fotografi, en mötesplats för det som lektionen ska handla om.Elevernas tankar och reflektioner kring det fokus läraren harLärarens modell av det arbete som knyts till detta fokus. Det slutliga arbetet jag gör som lärare – jag går igenom undervisningen i efterhand.
Hur hinner du? Något om att börja en lektion! -Jag börjar varje lektion med högläsning, berättar jag. - Va, varje lektion? Hur hinner du det? frågar lärare. Skolan är en plats för innehåll. Kring innehållet samlas vi, lärare och elever. Eleverna får vänta på lektionsstarterna. I en av mina klasser kom lektionerna igång inom två minuter angiven tid. Så här kunde jag läsa: ”En gammal tant gick förbi, och plötsligt sprack hennes påse. Ur: Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? Självklart väcker texter frågor.
Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”
Lektion: Vilket djur talar jag om? Denna lektion bidrar till elevernas förmåga att lyssna, fundera, tänka och argumentera, analysera och fundera över fakta de hör eller tar del av. Lgr 11 berättar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt som eleverna ska få denna möjlighet ska undervisningen vara saklig och allsidig. Gör så här: Förbered med att välja en text. Förbered dig genom att ta bort det texten beskriver: Här är den text jag kommer att göra med mina elever. Alltid, alltid en tydlig koppling till Lgr 11. Undervisningen brukar utvecklas till att bli mycket språkrik. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende att pröva egna idéer och lösa problem. Undervisningen ska vara balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Innan jag berättar vilket djur/insekt det är ger jag lite mer information: simmabakbenväxtätaresjöbotten Tre till fyra begrepp ska åskådliggöras. ”Om du inte är försiktig kan de sticka dig ordentligt.”