Kamratrespons

Kamratrespons i skrivprocessen Efter att ha läst Christian Lundahls Bedömning för lärande fick jag ny energi att ta mig an kamratrespons på texter elever skrivit på lektionerna i Svenska B. Jag har gjort trevande försök förut, det har jag. Det har aldrig blivit särskilt bra. Jag har som mål den här terminen att utveckla formativ bedömning i alla ämnen. Hur gjorde jag? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Vad lärde jag mig? Eleverna kan vara resurs åt varandra. Bedömning av lärande – för lärande – mot lärande! Så var då dagen här. Den dagen då årets formativa undervisning och formativa bedömning skulle summeras i ett betyg. En bokstav som ska motsvara elevens kunskapsnivå. Tre saker kan jag konstatera efter att upploppet är avklarat: 1. 2. 3. Varje lektion har använts till att eleven har arbetat med förmågorna. Att sätta ett ”rättvist” betyg baserat på elevens måluppfyllelse utifrån kunskapskraven i respektive ämne har aldrig känts så enkelt som idag. Nu sätter vi nya mål.Vi blickar framåt mot ett nytt läsår. Dagens betygsättning är inte bara en avslutning av läsåret 2013-2014 utan även en bra start och riktmärke för läsåret 2014/2015. En bra grund till reflektion och utvärdering. Välkommen i mål!

Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag tror att det är för att det är ett jobb som är potentiellt gränslöst. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske?

Kamratrespons | Bajenpedagogen Kamratrespons innebär att du tar hjälp av dina kamrater för att skapa bra texter och för att utveckla ditt skrivande. Det innebär också att du på motsvarande sätt ger dina kamrater skrivstöd. Utgångspunkter för kamratrespons Tänk positivt och var konstruktiv.Försök att vara så konkret som möjligt, motivera och ge exempel. Arbeta så här när du får respons Kom ihåg att den text som du skrivit inte är den färdiga produkten, utan bara ett utkast som ska bearbetas. Använd den här mallen som utgångspunkt när du ska ge respons på en kamrats text. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Gäller responsen en argumenterande text ska du även ställa följande frågor: ● Kan du tydligt urskilja författarens tes? ● Vilka argument tycker du är allra bäst och varför? ● Saknar du något argument? ● Hur är urvalet av fakta?

Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Vid bedömning av elevtexterna rekomenderar jag Språket på Väg del 2 från Skolverket där det finns matriser för kriterier i de olika stegen. Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa – artikel | Utbildning Läs även ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” och följ Joakim på Twitter Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass Första dagen testade jag både ”No hands up” och ”Exit pass”. Värre var det med ”No hands up”. Det här var något som eleverna uppskattade.

Kamratrespons I onsdags testade vi kamratrespons. Eleverna delades in i par och fick läsa läsläxan för varandra. De skulle sedan ge positiv respons, beröm, till kompisen i form av två meningar. De skrev meningarna på en lapp med två stjärnor. De skulle också ge ett tips eller idé på vad kompisen ska tänka på att förbättra till nästa gång. Innan samtalade vi om hur man ger bra tips till varandra, att man är trevlig och ger tipsen på ett bra sätt, så att ingen blir ledsen. Du läser lugnt och med tydlig röst.Du läser korta ord med flyt.Du ljudar längre ord.Du pausar vid punkt.Du gör en kort paus vid kommatecken.Du läser det mesta av texten med flyt. Lappen med två stjärnor och en idé klistrade vi in där det fanns plats längst bak i läxboken. De konkreta tipsen har jag fått av Cecilia Seiman.

Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. En viktig aspekt vid planeringen är att läraren funderar på hur resultaten kommer användas (som underlag för ett betyg, eller i en formativ process eller som diagnos), men också hur klassrumsmiljön kan påverka resultaten och vad det får för konsekvenser för eleven men även bedömningen. Genom att samplanera bygger ni beprövad erfarenhet i kollegiet och utvecklar samstämmighet kring bedömning. Moment A – Individuell förberedelse Inledning Planering