LEKTION 1: Tema - Budskap - Skriva noveller Lektion 1: ANALYSUPPGIFT: Att döda ett barn Läs novellen och besvara frågorna nedan om novellens uppbyggnad. Skriv ner kort vad du tänker på när du läser titeln "Att döda ett barn", innan du vet vad novellen handlar om.Diskussion: Vilka tankar fick du av titeln, innan du visste vad den handlade om?Läs: Att döda ett barn.Vad tänker du om titeln nu när du läst/hört novellen? Jämför med det du skrev innan. untitled Australia Country Profile DECKARE by Anne-Li Lidman on Prezi Den elektriska flickan Ulf Nilsson Den elektriska flickan Man brukar tala om brinnande och förtärande kärlek. Det var när elektriciteten var ny och man även ute på landet kunde få elektriskt lyse vid köksbordet. Just när strömmen drogs till denna by föddes en flicka. Flickebarnet var ilsket och skrek och skrek. Det gick inte riktigt som han hoppats. Efter två år hade hon vuxit till sig. Det var något märkligt med flickan, det såg föräldrarna genast. Det kunde också spraka om henne och ibland om nätterna var hon liksom självlysande. Flickan hade energi på något vis, det var alla ense om. Hade föräldrarna varit riktigt uppmärksamma så skulle de anat oråd. – Det var en underbar trollerikonst hon lärt sig, sa hennes mor och far bara och applåderade. Det sprakade alltid i radioapparaten när hon kom in i rummet. Hade de varit lite mer uppmärksamma, så kunde de nog ha räddat henne. Katter aktade sig för flickan, som sagt – liksom läraren i byn. Tiden gick och flickan växte upp och blev den vackraste man sett.
Sommarpratarna – när besöken i klassrummet avlöser varandra Sommarpratarna har förgyllt människors somrar och liv länge. Redan 1959 sändes de första programmen. De har också tack vare kloka och inspirerade lärare under flera års tid inspirerat elever runt om i landet. Inspirerat dem till att fortsätta lyssna till ytterligare sommarpratare utan att någon ber dem om det eller att skriva ett eget manus, välja ut musik och faktiskt spela in ett eget sommar-, höst-, vinter- eller vårprat. Nu är det min och mina elevers tur att inspireras och också lära av några av alla de fantastiska sommarpratare som finns tillgängliga på Sommar & Vinter i P1. Jag har bestämt mig för att låta sommarpratarna löpa som en röd tråd genom läsårets undervisning. Samtidigt som gymnassievalet förmodligen är det viktigaste valet för eleverna i nian är det i år också val i Sverige. Att diskutera: Hur arbetar du för att lyfta in världen utanför i ditt klassrum?
Skola | lararmalin Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Nu är vi inne i fas 2 som handlar om att: läsa och visa förebilder inom texttypen samt uppmärksamma texttypens struktur och språkliga drag. Arbetet mynnar ut i att alla skriver en individuell text om ett av Sveriges landskapsdjur. Idag började jag lektionen med att skriva följande ord på tavlan: klassificeringfödalivscykelkänneteckenförekomst Eleverna fick först fundera själva kring orden för att sedan prata med en kamrat och slutligen lyfte vi upp orden till samtal i helklass. Nästa steg av lektionen var att eleverna fick en text i stycken i oordning om Anakondan och uppgiften var att i par klippa och lägga texten i en fungerande ordning gällande beskrivande text. Jag längtar!!! Kort går övningen till såhär: Renen
All Things Topics - Home Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. Först vi gick till bussen , sen åkte vi med bussen. ”Exkursion i stan Det var en härlig dag !
Skrivmall till sommarpratare – Ett öppet klassrum När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Ditt tal ska förstärkas med hjälp av bild och musik som du kommer få lära dig mer om hur du får använda. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Avtoning
Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Eftersom vi har en 1-3:a är det några elever som är precis i början av sin läs- och skrivinläsning.