Läs- och språksatsningen Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart. När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok.
Följ T-shirten Följ T-shirten Ämnen: Hkk, Sh, Ge, Ke, Bi, Sl (Sv/SvA, Bl, Tk, Fy, Re) Övningen Följ T-shirten börjar med att följa en T-shirts resa från vagga till grav med diskussioner om energianvändning, klimat- och miljöpåverkan från bomullsplanta till att den blir avfall, alltså T-shirtens livscykel. Eleverna väljer sedan andra produkter och gör enkla livscykelanalyser (LCA) på dessa. På så vis får de reflektera över hur livsmedel och varor tillverkas, hur detta kräver energi samt påverkar människor, djur, klimat och miljö.
Om läshastigheten! Låt oss fundera över undervisningen! Idag skriver Jenny Lindh, bibliotekarie som svarar på läsarens frågor i DN, svar till den som undrar över sin läshastighet. I skolan är det en ofta förekommande fråga, den om läshastigheten. ”Hen läser långsamt” säger vi och ofta menar vi att eleven då inte kan läsa. Läsningen är för långsam. Detta med läshastigheten.
Vår stad 2030 Vår stad 2030 är en del i Världsnaturfonden WWFs arbete för minskade ekologiska fotavtryck, hållbara städer, lärande och delaktighet. I fokus för projektet ligger kommunens klimat- och energiarbete. Arbetssättet utmanar och motiverar eleverna att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. I arbetet tar eleverna ett fiktivt kliv till år 2030, då klimatmålen är nådda, eller på god väg att nås. Jordens temperaturökning väntas hålla sig under 2-gradersmålet och det ekologiska fotavtrycket minskar stadigt.
Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva. Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Jag har också tidigare använt mig av upplägget att skriva för att få fram elevernas läsförståelse men jag ville nu koppla det till ett eget val av texten för att öka elevernas delaktighet.
Grammatik med språklaboration i Svenska 2 (Uppdaterat 2018-04-05) Första gången jag hade detta moment gjorde jag på ett liknande sätt med presentationer, filmer och övningar om ordklasser, nominalfraser och satslära samt en avslutande språklaboration, där eleverna fick undersöka en egen text med hjälp av sina nyvunna kunskaper. Detta beskrev jag i inlägget Grammatiklaboration - svårt, men upplysande. Där länkar jag också till inläggen av Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin, vilkas upplägg jag har inspirerats av och anpassat vidare. Då fann jag att laborationen var både lärorik för eleverna och en tydlig examinationsuppgift, men att de hade behövt befästa sina begrepp bättre, för att kunna använda dem i sina analyser. Sedan dess har jag varje år gått igenom och ytterligare anpassat hela mitt material samt kompletterat arbetsområdet med ett grammatikprov.
Ett hål om dagen av Louis Sachar Elevgrupp: Elever som läser mot sva år 9 på SpråkintroduktionenFöre läsningen Samtal utifrån elevernas tankar kring boktiteln och de olika bokomslagen. Under läsningen Dialogisk lärarhögläsning, där elevtankar och elevfrågor kontinuerligt lyfts under läsningen. Lärarhögläsningen kan varieras med elevhögläsning av vissa kapitel och sedan samtal/sammanfattning av det lästa. Eleverna skriver in namnen på personerna i boken på en pappersremsa som kan användas som bokmärke. Läraren gör eleverna uppmärksamma på berättelsens olika tidsepoker och låter eleverna följa olika personer under läsningen. Efter ungefär halva boken så får/gör eleverna en tankekarta över alla personer och hur de hör ihop.Ett hål om dagen av Lois SacharTankekarta Eleverna får i läxa att läsa om dagens höglästa text hemma och titta närmare på ord och/eller göra särskilda iakttagelser kring texten.Efter läsningen Bokredovisningen sker gruppvis där de olika grupperna tävlar mot varandra.
Materialbank Många av våra material kan laddas ner och beställas kostnadsfritt. Vid beställning tillkommer porto. Använd sökrutan eller vänstermenyn för att hitta det material du söker. Jenny på Wendes: Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman.
Lärande för hållbar utveckling, LHU Skolans uppdrag Ett av skolans viktiga uppdrag är att få eleverna att förstå vad som menas med en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Skolan ska också ge eleverna redskap att själva kunna leva och arbeta på ett hållbart sätt. Fågeln i mig flyger vart den vill I höst har jag med min sva-grupp i åk 6 arbetat med ett temaområde jag kallat Modiga drömmar, där huvudboken är Sara Lundbergs underbara bilderbok Fågeln i mig flyger vart den vill. En bok inspirerad av konstnären Berta Hanssons måleri, brev och dagboksanteckningar. Berta Hansson (1910-1994) växer upp på en bondgård i jämtländska Hammerdal. Hennes mamma är sjuk i tbc, så hon och hennes systrar tvingas hjälpa till med arbetet på gården. Berta när en dröm om att få ägna sitt liv åt att måla. En dröm som inte uppmuntras av pappan som anser att Berta ska gå husmodersskola för det är vad flicka förväntas göra.
Undervisa om kontroversiella frågor Frågor som väcker starka känslor kommer då och då upp i skolan. Ibland kan de skapa spänningar i klassrummet och det behöver lärare hantera. Elever behöver få möjligheter att diskutera även kontroversiella frågor. Tillsammans kan lärare utveckla sitt arbete att leda också dessa samtal. Det är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag.
Lyfta svårare värdegrundsfrågor genom litteratur Båda böckerna tar upp ämnen som berör kön, religion eller annan trosuppfattning samt främlingsfientlighet och de krockar som kan uppstå både inom familjer, mellan vänner och samhället i stort. Det är frågor som elever i skolan har många funderingar kring och är intresserade av att veta mer om - vilket ger en perfekt ingång till litteratur. När Mats Berggren skrev den senare boken så utgick han från en diskussion om hedersvåld på Facebook.