Anonymitet på nätet – ett måste för yttrandefrihet Anonymitet är ett tveeggat svärd som antingen kan skydda eller skada. Det är inte ett fenomen som föddes med internet, men debatten har förts under många år inom internetvärlden om det finns anledning att förbjuda möjligheten att uppträda anonymt på nätet, eller om den ska försvaras och finnas kvar. Hur anonymitet används på internet, eller hur anonym en internetanvändare faktiskt är har också diskuterats genom åren. Så var står vi nu? Om bloggaren Anne-Marie Eklund-Löwinder Säkerhetschef, .SE Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. Etiketter: Anna Troberg, Annie Johansson, anonymitet, demokrati, EU, Facebook, IP-adresser, Ipred, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Twitter Foto: venetians av Anjan Chatterjee (CC BY-NC-ND 2.0) På Internetdagarnas sajt skrev jag 2009 ett inlägg och ställde frågan om rätten att vara anonym på nätet var i farozonen. Allt fler svenskar väljer att vara anonyma Övervakning är inte vägen framåt Lästips
Sven-Eric Liedman: Vad innebär det att vara kritisk och vad har det med skola... ”Invandringskritiska partier”. Jag vet inte när ordet först dök upp, men plötsligt fanns det där, i nyhetssändningar, på ledarsidor, i insändarspalter, överallt. Det var den nya beteckningen på partier som såg frågan om invandringen som politikens a och o. Front national i Frankrike, Jobbik i Ungern, Dansk Folkeparti i Danmark, Sverigedemokraterna här hemma förenades alltså i att de var invandringskritiker. Beteckningen är grotesk. Det är en mycket slapp användning av ordet ”kritisk”. Men språkbruket har kommit in i de bästa salonger. Att vara kritisk innebär inte att vara negativ utan att noga pröva grunderna för ett påstående. Kritik är därmed också motsatsen till vad de partier som nyhetsmedierna kallar invandringskritiska levererar. Helmersson svarade att han förstod vad jag menade med tillfogade att han trodde att ”ytterst få gör den kopplingen”. Det är möjligt att han har rätt. Borde inte då ett så centralt ord som ”kritisk” också förmedlas till eleverna?
Elever som kan läsa i bok och på skärm Fokus på undervisningens mål och syfte Frida Monsén, foto: Christina Fischer Godin Fjällenskolan är en F-9-skola där alla lärare och elever i årskurs 4 till 9 har varsin dator sedan 2011. De yngre eleverna har ipads och de äldre har laptops. − Det är hög tid att vi slutar fokusera på tekniken. I Järfälla kommun är det en uttalad ambition att alla skolor ska utveckla undervisningen i en digital riktning. Digital läsförståelse som samlande begrepp − Själva grunden ligger i att kunna söka, värdera, skapa och dela information, och att ha en grundläggande förståelse för hur nätet och de digitala medierna fungerar. Digital läsförståelse är ett ganska nytt område inom pedagogisk forskning och praktik, men det blir allt viktigare efterhand som läsning och kommunikation via skärm tar över. − I januari disputerade Maria Rasmusson på Mittuniversitetet med avhandlingen Den digitala läsförmågan. Navigation är den tredje kategorin. Tränar läsning i böcker och på nätet Digital läsförståelse i alla ämnen
Här är tipsen som gör ditt googlande lättare | Digital livsstil Känner du dig som en expert på Google? Eller är du en novis på att använda sökjätten? Var du än står inom det spannet så kan vi garantera dig att de här tipsen kommer revolutionera sättet du använder dig av Google. Är du redo för en lista som kommer få dig att se på Googles ensamma sökfält på ett helt nytt sätt? Sök efter citat Säg att du letar efter vem som är upphovsman till ett bra citat du har hört. Gör så här i stället: Sätt ditt citat inom citationstecken. Leta efter relaterade ord Ett vanligt problem när man sätter sig vid Google är att den sökning man ska göra oftast har flera olika synonymer, och på förhand är det svårt att veta vilket av orden som ger bäst sökträffar. Gör då så här: Sätt tecknet ~ framför "smärtor" och Google kommer söka på alla relaterade ord samtidigt. Exkludera vissa ord Vi ponerar att du är sugen på att baka bröd, men vill då helst undvika recept som innehåller socker. Sök då efter "recept på bröd" men skriv sen "- socker". Håll dig inom budget Ställ in ett alarm
”De förstår inte hur journalistik går till” Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation.FOTO: Tor Johnsson 22 mars, 2016 Samtal med De som anklagar traditionella nyhetsmedier för att vara vänster, höger, eller för att ägna sig åt mörkläggning – de förstår ofta inte hur journalistik går till. Det säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation på JMG vid Göteborgs universitet. Dagens Nyheters reportage om medieförakt på Östermalm där bland andra tidigare kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth hävdar att medierna mörkar känsliga uppgifter om invandring har skapat debatt. – DNs reportage är intressant på flera sätt, säger Jesper Strömbäck när vi får tag på honom per telefon. – Apropå reportaget tycker jag inte att det konstigt att Lena Adelsohn Liljeroth eller någon annan politiker någon gång går in på Avpixlat eller andra sajter för att orientera sig i vad som skrivs där. Finns det verkligen ingen mörkläggning i det avseendet? – Det innebär inte att medierna rapporterar allt.
Fridas digitala klassrum Tema källkritik: Kan man lita på Mia Skäringer eller inte? » Mediekompass Publicerad: 17 mars 2014 Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som driver kampanj under rubriken ”Det räcker” som syftar på alla människor som kör olika bantningsmetoder. Författaren och komikern Mia Skäringer flyttar sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari skriver hon sitt första inlägg på sin blogg som publiceras på Provivas site. Den 7 mars publicerar hon en debattartikel i Aftonbladet. Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. 1 Läs, lyssna och diskutera! Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips” Läs om Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig” 2 Följ upp Vilka bloggare följer ni i klassen?
Spurious Correlations Informationssökning | MIK-rummet Att hitta relevant och riktig information handlar mycket om att ställa rätt frågor och att ställa dem på rätt sätt. Dessutom gäller det att kunna sålla i resultatet och att ha ett kritiskt förhållningssätt till informationen man får fram. Nedan ger vi ett antal råd på vägen när det gäller informationssökning. Råden är baserade på vad Skolverkets Kolla källan rekommenderar. Här kan du ladda ner en checklista för informationssökning på nätet. Vad vill jag veta? Det första man bör göra när man söker information är att formulera frågeställningen – vad är det jag vill veta? Ibland har man inte tillräckligt med förkunskaper om ämnet för att kunna formulera relevanta frågor. Välj ut sökord När man ringat in frågeställningen är det dags att testa olika sökord. Välj källor Vilka källor som är bäst beror till viss del på vad du vill veta och din förkunskap om ämnet. Om det är historisk information som söks kanske det är bäst att leta i uppslagsböcker eller en historiebok. Anpassa sökresultatets omfång