
Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017. Läs mer på regeringens webbplats Grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Läroplanen har förändrats i sin första och andra del, bland annat den del som heter ”Skolans uppdrag” och under rubriken ”Rektorns ansvar”. biologi fysik geografi historia idrott och hälsa kemi matematik religionskunskap samhällskunskap slöjd svenska svenska som andraspråk teknik Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
IKT på Johannes skola: Lektionsplanering: Skriv en klassbok om Sveriges landskap med BookCreator Här följer ett förslag på upplägg för att gå igenom Sveriges landskap med åk 3/4 med ikt-inslag. Sveriges landskap ingår i det centrala innehållet i geografi för årskurs 4-6: Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Här tar vi också hänsyn till delar av det centrala innehållet i svenska för åk 1-3: Att skriva på datorSkapande av texter där ord och bild samspelarSpråkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord.Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för bbarn, och hur deras innehåll kan organiseras.Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Samt för årskurs 4-6: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Det här behöver du: OBS!
Resurser - Kodknäck Webbsajter där du kan lära dig programmering Kodboken – www.kodboken.se Code.org – code.org Programvara för programmering Scratch (online och kräver dator med Flash) – scratch.mit.edu Scratch Jr (app) – Google Play | App Store Swift Playgrounds (app) – App Store Programvara för 3D Tinkercad (online) – www.tinkercad.com Webbsajter där du kan lära dig mer om Datalogiskt Tänkande och Computational Thinking Google for Education – www.google.com/edu/resources/programs/exploring-computational-thinking BBC Bitesize – www.bbc.co.uk/education/guides/zp92mp3/revision Wikipedia – sv.wikipedia.org/wiki/Datalogiskt_t%C3%A4nkande Online-kurser att gå för lärare IIS Programmeringskurser – kurser.iis.se/kurser/amne/programmering
Programmering lektion 8 – eliseklassrum Programmering med 100-ruta Vad: Koda med hjälp av fysisk programmering och hundraruta. Hur: Vi följer uppdragskorten och använder oss utav en ”hundraruta”. Skriv koden i t.e.x skrivboken. För att följa koden lättare kan man t.ex. använda sig av en legogubbe eller en lite plastfigur som ska följa koden. Denna övning kan antingen göras enskilt eller tillsammans med en eller flera klasskamrater. Varför: Vi tränar på taluppfattning med programmering. Skriv ut Hundrarutan från NCM Man kan också välja att använda 100-rutan i appen ”Montessori siffror” (Hundrabrädet, kontrollbräde)
Padlet – ett favoritverktyg! Häromdagen fick jag en fråga på Twitter om jag hade skrivit någonstans om hur jag använder Padlet i undervisningen och kom då på att jag nog bara beskrivit detta i en artikel om digitala ytor för återkoppling i Grundskoletidningen (nr 6 2013). Därför kommer här en lite bättre förklaring: Jag använder många digitala verktyg för att förbättra och effektivisera redan fungerande pedagogiska metoder och arbetsformer, till exempel ett formativt arbete. Ett exempel är att använda digitala ytor för avstämning, till exempel via så kallade exit tickets. Exit tickets är ett bra sätt att ge eleverna möjlighet att förklara hur de till exempel har uppfattat eller tillgodogjort sig undervisningens innehåll. För mig och mina elever är det värdefullt att de på ett smidigt sätt kan utvärdera moment i kurserna kontinuerligt så att jag kan förändra och anpassa innehållet i dem. Via sv.padlet.com klickar man på ”Bygg en vägg”.
Medie- och informationskunnighet (MIK) – NG bibliotek På biblioteket har vi ett uppdrag och ett särskilt ansvar att stärka elevernas medie- och informationskunnighet (MIK). MIK är ett samlingsbegrepp som bland annat innebär: att förstå mediers roll i samhället och hur de påverkar oss (mediekompetens)att kunna hitta relevant information (informationskompetens)att kunna värdera information med kritisk blick (källkritik) MIK är extra viktigt eftersom vi lever i ett förändrat medielandskap, där tidningar, radio och TV har fått konkurrens av medier som enbart finns på internet. Nyheter som publiceras digitalt sprids mycket snabbare än tryckta nyheter. Nya begrepp som ”alternativa fakta”, ”fake news” och filterbubblor gör att det är viktigare än någonsin att förstå hur medier fungerar och att kunna avgöra om en nyhet är trovärdig eller inte. MIK-resurser för lärare I Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i gymnasieskolan nämns MIK som en viktig del i elevernas digitala kompetens. Är nyheten falsk? Kunskapsresistens och alternativa fakta
Ljudbok – en multimodal novell Under senare delen av vårterminen har våra klasser i åk 6 jobbat med berättade text, något som vi såg var ett utvecklingsområde efter att ha granskat resultaten på de nationella proven. Min kollega och jag ville göra något extra och inte bara ”skriva en berättelse”. Vi bestämde oss för att kombinera berättande text med kunskapsmålet att eleverna ska förstärka och levandegöra sina texters budskap med olika estetiska uttryck. Vi hade tidigare arbetat lite med sociala medier och internet och beslöt oss för tema ”framtid och teknik”. Eleverna gjorde en planering av novellen och den godkände lärarna. Det digitala verktyget Wevideo användes för att göra novellinspelningen. Bilderna skulle vara Creative commons och dem hittade eleverna främst på Unsplash och Pixabay. Till sist var det dags för eleverna att ladda upp sina inspelningar/filmer på Youtube. Instruktionsvideor hittar du här:
Programmering - Skellefteå kommun I förskolan handlar programmering om att få en första förståelse vad det kan innebära. Barnen ges ett kreativt utrymme och har möjlighet att forma sin egen lärprocess samtidigt som de bli bekanta med programmering och kodning. En varierad arbetsgång med analoga lekar som tillsammans med digitala verktyg lägger grunden. Det ger möjlighet till att arbeta brett med både matematik, språk, NO- och SO orienterade ämnesområden. När det gäller skola så är ovan nämnda arbetsområden lika väsentliga och regeringen har beslutat om förtydliganden och förstärkningar i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Skolkontorets mål är att ge pedagoger likvärdiga förutsättningar att jobba med programmering och det här materialet erbjuder praktiskt arbetssätt för att arbeta med programmering i förskola och skola. För att kunna ta del av Kodväskorna ska pedagog genomgå en kort fortbildning.
Programmering dans lektion 9 – eliseklassrum Förberedelser för pedagogen • Se detta klipp som varar i 3 min • Skriv ut ”dansrörelser”. Här är tre olika varianter: (kopieringsunderlag 8) • Skriv ut looptecken Begrepp som tränas: Kod Sekvens Loop Bugg Vad: Träna programmeringsspråket genom att genomföra en dans. Hur: • komma på en egen dans efter danskorten. • alla kort behövs inte användas • Gruppen visar dansen för de andra i klassen. Varför: • Eleverna övar på att prata datorns språk och ge instruktioner för att få förförståelse för kommandon och algoritmer. • Eleverna får förståelse för hur viktigt det är med exakta instruktioner. Förmågor som tränas • Att kunna analysera och dela upp instruktioner i mindre steg. Fördjupning
Vad är Padlet och hur kan du använda det i undervisningen? Jag brukar ofta lyfta Padlet som ett bra verktyg för en rad olika pedagogiska syften jag tänkte här kort stanna upp vid några sådana syften. Först och främst är Padlet är en digital skrivyta för att kunna samla länkar eller tankar tillsammans så att man slipper skriva i ett dokument och på löst papper. Du kan därför också komma åt den när som helst och från vilken enhet som helst. Så här kommer du igång Först skapar du ett konto loggar du in med Facebook- eller Googlekonto men du kan även skapa konto genom att ange din e-postadress. Dela elevarbeten De elevarbeten som eleverna skapar kan man lätt samla via en Padlet då eleverna kan länka upp dem själva som fil från dokument eller som ljudfil eller en länk om ni arbetar i google dok via den kortlänk som du skapade när du gjorde Padleten. Resurs för eget ansvar Jag har t ex satt ihop en samling av instruerande texter för de vanligaste texttyperna. Texttyper i svenska på Padlet Texttyper i svenskaTexttyper i engelska Samla tankar tillsammans