background preloader

What the World Will Look Like 4°C Warmer

What the World Will Look Like 4°C Warmer
Micronesia is gone – sunk beneath the waves. Pakistan and South India have been abandoned. And Europe is slowly turning into a desert. But there is also good news: Western Antarctica is no longer icy and uninhabitable. This map, which shows some of the effects a 4°C rise in average temperature could have on the planet, is eight years old, but it seems to get more contemporary as it ages (and the planet warms). Few serious scientists doubt that climate change is happening, or that it is man-made. Those on the fact-based side of this argument should realise that continuously bombarding the opposition with doom and gloom is likely to reinforce their resistance to accepting the new paradigm. This map offers an alternative: lots of misery and disaster, but also plenty of hope and solutions. First, the bad news. Orange is not much better: 'Uninhabitable desert'. Red is for lands lost to the rising tide (assuming +4°C adds two metres to ocean levels). But there is a flipside. Strange Maps #842 Related:  Klimat och resurserWeatherJordens resurser

Klimat- Hållbar utveckling i skolan Tipping point ahead Tecknad film om "The tipping point in climate change" Engelskt tal med eller utan svensk text. Tipping point >> Klimat-X Läromedel framtaget av Mats Areskoug och Margareta Ekborg på Malmö högskola. Klimat-X >> Håll Sverige Rent - material och inspiration kring tema Klimat och Energi Håll Sverige rent har två guider kring Klimat, dels för åk 1-6 och dels för åk 6-9 Åk 1-6: Denna guide är tänkt att fungera som en vägledning och ge en röd tråd till hur undervisning i klimat och energi kan struktureras. Åk 6-9:Ett ämnesövergripande utbildningsmaterial för pedagoger i hållbar utveckling med inspirerande bildmaterial! Tema Klimat och Energi >> CO2nnect är utformat för att bidra till ett lärande som ger elever de färdigheter och skapar de attityder och den medvetenhet som de kommer att behöva, samtidigt som de tillägnar sig kunskap får en djupare förståelse kring problemställningarna. CO2nnect >> Läromedel Klimat >> Klimatet i hetluften >> Lärarhandledning >> Klimatkontot >>

Arctic stronghold of world’s seeds flooded after permafrost melts | Environment It was designed as an impregnable deep-freeze to protect the world’s most precious seeds from any global disaster and ensure humanity’s food supply forever. But the Global Seed Vault, buried in a mountain deep inside the Arctic circle, has been breached after global warming produced extraordinary temperatures over the winter, sending meltwater gushing into the entrance tunnel. The vault is on the Norwegian island of Spitsbergen and contains almost a million packets of seeds, each a variety of an important food crop. But soaring temperatures in the Arctic at the end of the world’s hottest ever recorded year led to melting and heavy rain, when light snow should have been falling. “A lot of water went into the start of the tunnel and then it froze to ice, so it was like a glacier when you went in,” she told the Guardian. But the breach has questioned the ability of the vault to survive as a lifeline for humanity if catastrophe strikes.

Gustafssons SO: Klimat, klimatzoner och klimatförändringar. Del 1 av 2 Efter att ha skrivit fyra inlägg om stöd i undervisningen tänker jag fortsätta med att ge exempel på hur ett arbetsområde kan utformas där det här stödet finns med. I geografi ska vi jobba med klimat och klimatförändringar, ett arbetsområde som är både aktuellt och viktigt. Jag har utarbetat ett arbetssätt som fungerar bra för mig och som är både språk- och kunskapsutvecklande och tänkte dela med mig av det till er som läser. Jag kommer att beskriva planeringen i två inlägg där detta första inlägg introducerar arbetsområdet och tar upp planeringen om klimat och klimatzoner. Jag använder mig av läroboken SOS – geografi ämnesboken från Liber. Det centrala innehållet som tillhör detta moment är: De kunskapskrav som tillhör detta moment är (utifrån skrivningarna om E): Men då till planeringen Fråga eleverna varför vi har olika årstider. Fråga sedan eleverna varför vi har olika klimat. Nästa steg är att gå in på klimatzoner. Material:

Ta tempen på klotet - testa din kunskap - SVT Nyheter Smältande glaciärer, stigande havsnivåer, en temperatur som höjs. Den globala uppvärmningen är en av vår tids ödesfrågor. Den genomsnittliga temperaturen på jorden har stigit sedan 1850. Det påverkar bland annat vädret och havsnivån vilket i allra högsta grad påverkar både människor, djur och växtriket. Hur mycket tror du temperaturen har stigit med sedan 1850? Dra i grafiken och gissa. Isen på Arktis har i många år varit lika stor som Australien. Hur mycket mindre har Arktis blivit sedan 1979? Den stigande havsnivån gör att det blir allt vanligare med översvämningar i kustområden både i Norden och globalt sett. Hur mycket har havsnivån stigit sedan 1900? FN:s klimatpanel har arbetat hårt för att få ner användningen av fossila bränslen globalt, och visst har det gett resultat. Hur många gånger större var investeringarna i förnyelsebar energi år 2015 jämfört med år 2004? Sverige har i enighet med EU-beslut åtagit sig att höja sin användning av förnyelsebar energi till 49 procent till år 2020.

Life on Earth is getting a major redistribution, and the consequences are serious Last year in Paris, for the very first time, English sparkling wine beat champagne in a blind tasting event. Well established French Champagne houses have started buying fields in Britain to grow grapes, and even the royal family is investing in this new venture. At the same time, coffee-growing regions are shrinking and shifting. Farmers are being forced to move to higher altitudes, as the band in which to grow tasty coffee moves up the mountain. The evidence that climate change is affecting some of our most prized beverages is simply too great to be ignored. Dramatic examples of climate-mediated change to species distributions are not exceptions; they are fast becoming the rule. These changes are already having serious consequences for economic development, livelihoods, food security, human health, and culture. Species on the move Species have, of course, been on the move since the dawn of life on Earth. Why does it matter? Knock-on effects Winners and losers

Malena Ernman: 11 tips - så kan DU rädda klimatet 1. Åk mindre bil Bild: Gorm Kallestad/scanpix Bäst är ingen bil alls. Näst bäst är att använda sin befintliga bil så lite som möjligt. Elbilen finns idag och fungerar hur bra som helst. Gillar du det vi gör? 2. Kan du inte bli vegan, bli vegetarian (som jag). 3. Twitter styr nyhetsflödet och nyhetsflödet styr opinionen, vare sig vi vill eller inte. Att sluta äta kött är att skapa opinion. 4. Bild: Henrik Montgomery / TT Helst vind och solel. 5. Skaffa solpaneler eller hyr ut ditt tak till ett elbolag om du har möjlighet. 6. Bilder: Henrik Montgomery / TT Köp bara kläder och saker du behöver. 7. För väldigt många svenskar är flygandet vårt i särklass största klimatavtryck. 8. Klimatkrisen innebär också oändliga möjligheter. 9. Gör allt det enkla och självklara som ingen enda människa kan motsätta sig. 10. Bild: Fredrik Sandberg / TT Byt till grönt sparande. 11. Kom ihåg att de verkliga miljöhjältarna inte är sådana som jag. De verkliga miljöhjältarna finns överallt.

Rätt diet för den klimatoroliga Just nu figurerar en rad olika sätt att räkna på livsmedels klimateffekter och många gamla sanningar är inte så självklart sanna. Ekologiska odlingar gör av med större marker än traditionell odling, det krävs fler portioner av grönsaker än av kött för samma näringsvärde och transporter kan vara miljövänligare än att odla känsliga grönsaker i växthus nära. Dessutom är de riktigt stora miljöbovarna matsvinnet och hur jordbruket och transporterna bedrivs, så det är lätt att misströsta som enskild konsument. Men finns det några bra knep för den som vill vara klimatsmart i sin kosthållning? Enkla råd Line Gordon, hållbarhetsforskare och chef för Stockholms Resilience center, bästa råd är att inte krångla till det. 1) Kött – ät mindre mängder. Kött-, ägg- och mjölkproduktion gör av med 70 procent av all jordbruksmark globalt. 2) Frukt- och grönsaker – välj hårda grödor i säsong, som växer i fält eller i träd. Kål och äpplen är bra exempel. 4) Fisk och skaldjur – inget som trålas.

What's Really Warming the World? Climate deniers blame natural factors; NASA data proves otherwise Climate scientists tend not to report climate results in whole temperatures. Instead, they talk about how the annual temperature departs from an average, or baseline. They call these departures "anomalies." The simulation results are aligned to the observations using the 1880-1910 average.

Rapport: Mer plast än fisk i haven år 2050 | SVT Nyheter – Jag välkomnar att nya siffor tas fram. Det belyser verkligen vilken absurd situation vi har och att något måste göras omgående för att minska tillförseln, säger Mårten Wallberg, vice ordförande på Naturskyddsföreningen. Det är välgörenhetsorganisationen Ellen MacArthur Foundation som i dag presenterade de nya siffrorna under Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos. Enligt rapporten har produktionen av plast ökat från 15 miljoner ton år 1964 till 311 miljoner ton år 2014. Dessutom används 95 procent av plastförpackningar bara en gång. – Som det framgår i rapporten är förpackningsindustrin den stora boven. Om människan fortsätter att sprida plast i naturen i samma takt som vi gjort de senaste decennierna kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050 står det i rapporten. – Rapporten utgår från att det kommer att finnas lika mycket fisk år 2050 som i dag. Europeiska länder är bättre på att återanvända plast än övriga i världen, något som är avgörande för nedskräpningen av haven.

De har ställt om sina liv för klimatet Lämnade kontorsjobbet i USA för minihus En barndomskärlek förde Eliza Roxendal till Stjärnsund och ett helt nytt liv närmare naturen. Hon lämnade ett kontorsjobb i USA för självhushållning och hårt arbete. Sedan tre år tillbaka bor hon och maken David i ett minihus med dass och vatten på dunk. Men huset är välordnat som en husvagn och har nedfällbar tv och hembyggd köksfläkt. – Jag ville vara mer självförsörjande, vara utomhus mer istället för att vara fast framför en dator, närmare naturen. - Jag tror inte att alla plötsligt kan bli självförsörjande och omställning löser inte allt. – Jag försöker undvika att tänka på vart vi är på väg för det gör mig lätt deprimerad, men jag tror att den här livsstilen är på väg tillbaka. Webbutvecklaren som valde livet på landet David Roxendal lämnade livet som webbutvecklare i storstan för ett liv på landet. – Vi vill ju inte vara bortkopplade från samhället, utan att det ska utvecklas och bli mer hållbart. Miljöingenjören: ”Omställning betyder allt”

Asian cities set to benefit most from green growth as US retreats | Cities Asian cities will gain by about $1.5 trillion (£1.1tn) a year by 2030 if predictions on green and sustainable growth are proved correct, with tens of millions of new jobs created, and cities across the region seeing improvements in their liveability and environment. But achieving those goals, and the attendant growth, would be dependent on governments and businesses investing in sustainable cities, and targeting green growth above high-carbon infrastructure. The report, from the non-profit Business and Sustainable Development Commission (BDSC), found that Asian cities would be among the biggest beneficiaries of the move to achieve the global sustainable development goals. It points to improved air and water, better-designed buildings and public spaces, investment in low-carbon transport, and better use of physical resources, with less waste. “I suspect [President Trump] will be surprised how unpopular this decision will be with business,” Malloch-Brown said.

5 viktiga varor att byta till eko Kaffe På kaffeplantager används flera giftiga kemiska bekämpningsmedel. De skadar – och kan i värsta fall döda – natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe, det gör stor skillnad för alla inblandade. Bananer och vindruvor Två frukter som är riktigt hårt besprutade. Mejeriprodukter För några kronor extra kan du få ekologiska mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. Kött Vill du ha kött från gladare djur? Potatis Visste du att det finns bekämpningsmedel i nästan alla svenska vatten? Rapport: 2018 var fjärde varmaste året Temperaturen var 1,16 grader mer än medeltemperaturen på 1850-talet, enligt rapporten. Om nuvarande utveckling står sig kommer jorden att ha värmts upp med 1,5 grader redan 2035 och med 2 grader redan 2060. Det är långt från målsättningen om max 2 graders uppvärmning vid nästa sekelskifte, som världens länder kommit överens om i Parisavtalet. Victor Galaz, docent och tf föreståndare på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, har inte läst den aktuella rapporten. – Vi vet inte hur känsligt klimatsystemet är och hur det kommer att svara på våra utsläpp. El Nino bakom årsvariationer De variationer som uppstår år från år beror till stor del på väderfenomen som El Nino. 2016, det varmaste året hittills, var El Nino starkare än någonsin tidigare. 2018 inleddes i sin tur med El Ninos motsats, La Nina, som orsakar lägre medeltemperatur på jorden. Myndigheter nedstängda Myndigheternas datainsamling har en bärande roll i klimatforskningen.

All hell breaks loose as the tundra thaws | Environment Strange things have been happening in the frozen tundra of northern Siberia. Last August a boy died of anthrax in the remote Yamal Peninsula, and 20 other infected people were treated and survived. Anthrax hadn’t been seen in the region for 75 years, and it’s thought the recent outbreak followed an intense heatwave in Siberia, temperatures reaching over 30C that melted the frozen permafrost. Long dormant spores of the highly infectious anthrax bacteria frozen in the carcass of an infected reindeer rejuvenated themselves and infected herds of reindeer and eventually local people. More recently, a huge explosion was heard in June in the Yamal Peninsula. Over the past three years, 14 other giant craters have been found in the region, some of them truly massive – the first one discovered was around 50m (160ft) wide and about 70m (230ft) deep, with steep sides and debris spread all around. Methane is of huge concern.

Related: