Visualizing $69 Trillion of World Debt in One Infographic From bean to bar, the cocoa supply chain is a bittersweet one. While the end product is something most of us enjoy, this also comes with a human cost. Based on how much cocoa comes from West Africa, it’s likely that most of the chocolates we eat have a little bit of Cote d’Ivoire and Ghana in them. The above graphic maps the major trade flows of cocoa and allows us to dive deeper into its global supply chain. From Bean to Bar: Stages in the Cocoa Supply Chain Cocoa beans go through a number of stages before being used in chocolate products. Harvesting, Fermenting, and Drying First, farmers harvest cocoa beans from pods on cacao plants. Cocoa farming and trade are at the roots of the chocolate industry, and the consistent supply of cocoa plays a critical role in providing us with reasonably-priced chocolate. So where exactly does all this cocoa come from? The Key Nations in Cocoa’s Global Supply Chain Growing cocoa has specific temperature, water, and humidity requirements. Thank you! Oops.
Nerdgraph Ny statistik visar: Svenskar köper godis och alkoholfri öl som aldrig förr Under 2018 ökade samtliga varugrupper inom livsmedel och drycker. Störst ökning stod gruppen mineralvatten, läsk och juicer för. Gruppen ökade med 11 procent mellan 2017 och 2018 och totalt såldes det för 19,5 miljarder svenska kronor, enligt myndigheten. Samtidigt blir svenskarna allt mer onyttiga. Försäljningen av godis per capita (per person) uppgick till 2 289 kronor i fjol, vilket motsvarar en veckoförsäljning på cirka 44 kronor per person. – Det är en trend som funnits sedan flera år tillbaka. Alkoholfria drycker ökar Det är dock inte bara konsumtionen av sött som ökar. Även konsumtionen av alkoholfri öl, som trots sitt namn – ingår i varugruppen alkoholhaltiga drycker ökar. – Det som är mest förvånande är att alkoholfri öl och energidrycker ökar väldigt mycket jämfört med alla andra varugrupper, säger Daniel Wester. Han menar ett en rimlig förklaring till ökningen är att handlarna har satsat väldigt mycket på exponering av dessa varor i reklam och skyltning under de senaste åren.
Infographic Expo - Free infographic Submission Skattekraft och kommunalskatt idag och för tio år sedan - SVT Nyheter i dag och för tio år sedan Den totala kommunalskatten har höjts i 270 av Sveriges 290 kommuner de senaste tio åren, varit oförändrad i sju och blivit sänkt i 13. Den beskattningsbara inkomsten per invånare (skattekraften) har i genomsnitt ökat med 29 500 kr räknat i dagens penningvärde. Men det finns stora skillnader mellan kommunerna. Den svagaste utvecklingen ligger på ökning runt 5 000 kronor och den starkaste på 53 000 kronor per invånare. Vi börjar med att gå igenom hur utvecklingen har sett ut i stort, du behöver bara scrolla vidare. Diagrammet visar kommunernas skattesats och skattekraft - varje prick är en kommun. Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer eller tätorter och landsbygdskommuner Kolla upp din kommun Den här delen av tjänsten visar hur kommunerna ligger till i förhållande till varandra när det gäller skattesatsen och skattekraften, dels utifrån årets läge men också utvecklingen de senaste tio åren. Arjeplog Filtrera
Videoinfographic Gapminder: Unveiling the beauty of statistics for a fact based world view. Infographicszone Samhällsekonomi | Ekonomi och handel | Samhällskunskap BNP och HDI Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt mått på välfärd är att mäta ett lands bruttonationalprodukt (BNP). Ett lands BNP är den sammanlagda produktionen av varor och tjänster under ett år. Hög BNP innebär oftast att tillväxten är hög. Den säger också att medborgarnas genomsnittliga inkomst är hög, vilket förr ansågs innebära att levnadsstandarden var hög. Idag mäts oftast BNP i förhållande till andra faktorer: fattigdom, sociala skillnader, utbildningsnivån och livslängden hos medborgarna. Konjunkturer Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn. Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Olika ekonomiska system Text: Jonas Ahlberg, statsvetare