Att läsa och förstå Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter. Forskning visar att läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen. LyssnaLadda ner som PDF (1005 KB) ”Skillnad mellan läsförmåga och läsförståelse” Läsförmåga och läsförståelse. Lars Melin skriver att Pisa mäter elevernas läsförmåga att läsa informativ text. Det är inte helt korrekt. Denna lässtrategi kan naturligtvis användas på olika textgenrer, såväl sakprosatexter som skönlitterära texter. Melin skriver om läraren, eleven och texten som om dessa tre befann sig i ett vacuum och inte i ett samhälle som förändrats sedan läxförhörens dagar. En informationstext är inte neutral. Med tanke på att hälften av alla elever är flickor och att många elever nu har en annan kulturell bakgrund än ”vit och västerländsk” är (läs)förståelsen att kunna värdera dessa informationstexter viktig. Annat samhälle, annan undervisning, andra elever. I våras följde jag eleverna i årskurs åtta som först läste en text från 1912 i vilket en läkare pläderade mot kvinnlig rösträtt och hur de sedan lyssnade på (och läste) Martin Luther Kings tal ”I have a dream” i vilket han beskriver drömmen om ett framtida samhälle. Lärandets och läsandet sociala kontext.
Långsamma pappersläsare minns mer Tryckta böcker och tidningar, läsplattor, datorer, smarta mobiltelefoner och e-böcker – aldrig tidigare har det funnits så många olika sätt att läsa på. För att kunna ta del av all information och alla berättelser vill många människor ”speeda” upp sin läsning. En del betalar stora summor för att lära sig bli snabbläsare. Professor Kenneth Holmqvist, som leder arbetet vid ett laboratorium för ögonrörelsemätning vid Lunds universitet, är en internationell auktoritet på området. – Redan för flera år sedan studerade vi deltagarna i en snabbläsningskurs. Han säger att först om man redan ”kan” innehållet i texten går det att läsa lite snabbare med bibehållen förståelse. – Våra ögon ser bara skarpt på en liten del, på en yta som täcker en och en halv grad av synfältet. Han har även studerat hur vi tar del av nyheter och reportage. – Men när vi gjorde försök med nättidningar på läsplattor där layouten liknade klassiska tidningar märkte vi inte någon skillnad i läsningen. Hur kan det komma sig?
A Skill Strong Readers Share Students in classrooms across the United States spend an estimated 85 percent of their school day on assignments that require reading texts. A key difference between students who can read well and those who cannot is the ability to use metacognition. Metacognition can be regarded as a conversation readers have with themselves about what they are reading. Metacognitive readers enjoy reading because they can find meaning in texts and think deeply to comprehend what they’re reading. Those who have not yet learned to be metacognitive often have trouble reading fluently and comprehending what they read. Before Reading We consider the prereading stage to be of critical importance. Allow students to select their reading material whenever possible. When students have made their selections, facilitate a class discussion around questions like these: Examining the cover, title, illustrations, and main headings, what do you think this text is about? While Reading Rereading Summarizing Evaluating
edutopia Writing is complicated. Depending on the study you read, strong writing requires a mastery of 28, 34, or 47 distinct skills. The fact that researchers can’t even agree on how many traits go into writing illustrates just how complicated it is. That makes the teaching of writing really complicated—writing teachers need to understand this complex skill and find a way to pass it on to 140 or more students, each with his or her own blend of prior knowledge, writing ability, and motivation. Faced with such a Herculean task, writing teachers need to be as efficient and effective as possible. Write More Most writing researchers and teachers of note now advise that students should write between 30 and 60 minutes every day. Many teachers want to add more writing but wonder where it would fit in their already packed curriculum. Writing about content allows students to simultaneously speed up both their building of knowledge and their growth as writers. Grade Less Respond Smarter, Not Harder
How to Build a Culture of Reading Posted by Jessica Keigan on Tuesday, 09/01/2015 Building a school culture is an overwhelming but important task. In 2009, my collaborative team and I read Readicide: How Schools are Killing the Reading and What You Can Do About It by Kelly Gallagher. Since reading Readicide, my peers and I have worked diligently to create a reading culture in our school. Teacher Buy-in Sometimes the hardest group to sell on trying something new is teachers. When we started our process of building a reading culture in our school, we had an entire common course team of English and Social Studies teachers willing to implement some sort of choice reading routine. After our first year, which had decent success, the initial group of teachers shared their excitement and ideas with other collaborative teams. Student Buy-In As Gallagher suggests in his book, getting students on board to read regularly poses some challenges. We learned early on that it was powerful to ask students why this was the case. The Results
Dagens Medicin - Ökad hjärnaktivitet hos barn som fått mycket högläsning Artikeln är uppdaterad den 12 augusti kl 11.22 med kommentar av Hugo Lagercrantz. Resultaten visar att ju mer högläsning som barnen exponerats för under tre- till femårsåldern desto mer aktiverades vissa delar av hjärnan när de fick lyssna på en uppläst berättelse. De aktuella delarna av hjärnan fanns i tinning-, hjäss- och nackloberna och är enligt forskarna inblandade i språkförståelse och visualisering. Studien gjordes på 19 barn och hjärnaktiviteten mättes med hjälp av magnetkamera. Resultaten var justerade för föräldrarnas inkomst. Hugo Lagercrantz, som är senior professor i pediatrik vid Karolinska institutet, tycker att fynden är spännande. – Varför sagoberättande är bra för barnen är bland annat att de lär sig förstå sammanhang och kan sedan lättare redogöra för händelseförlopp. Han poängterar att det är just själva berättandet som tros vara det kritiska. Läs abstract till studien: John Hutton med flera. Läs en översikt av området som forskarna nyligen publicerade i Acta Paediatrica.
Vad kännetecknar en skicklig läslärare? Tankar vid slutet av läsåret! Hej! Ni som följer den här bloggen vet att jag baserar min undervisning i stor utsträckning på Astrid Roes forskning och då framförallt hennes bok Läsdidaktik – Efter den första läsinlärningen. För er som inte känner till Astrid Roe så är hon en norsk forskare som vid institutet för lärarutbildning och skolforskning har arbetat med läsdelen i PISA. I bokens tredje del finns ett avsnitt som jag gillar extra mycket, nämligen det som heter ”Vad kännetecknar en god läslärare?” En god läslärare (Astrid Roe s. 100). Själva listformatet blir ju naturligtvis väldigt kortfattat, men boken fördjupar diskussionen kring de olika punkterna. Vad innebär då den här listan för mig idag? För det första vet jag nu med säkerhet att läsförståelse är något alla kan utveckla. ”But when I started teaching, we didn’t think about comprehension, much less rethink it. Citatet är en ganska träffande beskrivning av klimatet när jag började undervisa i slutet av 90-talet. Åsa Edenfeldt
Många aspekter att hålla reda på! Undervisning i läsförståelse gynnar våra svagaste läsare. Dock gör det ingen skillnad för de starkare läsarna. Christina Olin-Scheller, professor Karlstads universitet, skriver om detta i Gleerups gästblogg. Washington Post har en artikel på samma tema. Båda inläggen publiceras 150428. I Washington Post är läsexperten som refereras Daniel Willingham, professor i psykolog i vid University of Virginia. gynnar i sig inte förståelseindirekt fungerar de som stöd för förståelsen mende behöver inte övas specifikt. Utgångspunkten för läsförståelse är att den förutsätter att läsaren kan knyta ihop idéer och tankar från olika avsnitt i en text. ”Vi åker inte på semester till Miami trots allt. Här räcker det inte att enbart förstå vad man läser. Två strategier kunde vara lämpliga att lära ut för att klara ovanstående lilla text. Willingham menar att det inte leder någon vart att lära ut och träna dessa två strategier. Referenser: Washintong Post.
Om läshastigheten! Låt oss fundera över undervisningen! Idag skriver Jenny Lindh, bibliotekarie som svarar på läsarens frågor i DN, svar till den som undrar över sin läshastighet. I skolan är det en ofta förekommande fråga, den om läshastigheten. ”Hen läser långsamt” säger vi och ofta menar vi att eleven då inte kan läsa. Läsningen är för långsam. Detta med läshastigheten. Jag satt nyligen med en elev vars läshastighet inte liknade min. Om vi inte har utbildning i läsning är det lätt att göra läshastigheten till ett kriterium för att kunna läsa och att inte kunna läsa. Jag minns en långsam läsare. Jag undersöker ofta min läsning. I klassrummet låter vi ofta elever läsa högt. – Man får inte läsa långsamt. Berättelsen kom från en elev som lämnat skolan. – Jag vill inte känna mig dum så jag är väldigt noggrann då jag läser. Det är inte läsundervisning att låta elever läsa högt för varandra i texter de inte är bekväma med. Läshastighet handlar om demokrati.
Läs för livet 11: Att bli en sån som läser, med Catharina Schmidt « LäsAmbassadören 9 mars 2015 Nu finns det elfte avsnittet av Läs för livet även här på webben. Jag kör en repris på texten från första inlägget om det här avsnittet. Månadens gäst är Catharina Schmidt från Jönköpings universitet. Hon forskar i pedagogik och har skrivit avhandlingen ”Att bli en sån som läser” som kom 2013. I den här avhandlingen har hon följt 9 mellanstadiebarn under två år och sett vad de läser i skolan och hemma, alla sorts texter. En liten spoiler från vårt samtal: det är ofta ganska stora avstånd mellan läsning i skolan och barnens läsfritid och deras intressen då. Vi pratar också om konceptet bänkbok som vääääldigt många svenska grundskolor kör med. Blir ni sugna på att läsa avhandlingen så finns den här. Dela med andra:
Blogg | Bäst i text Läseboken/Skrivboken | - om hjärnan och kommunikation Unga läser inte bättre på skärm – jämfört med äldre Nej, unga läser inte bättre på skärm eller display jämfört med vuxna. Och de förstår inte heller texten bättre. I veckan fick jag än en gång höra att ”vi” är en annan sorts människor än ni äldre. Och det tragiska är att många vuxna också tror att det är så. När jag intervjuade Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, frågade jag honom om detta. Vi människor har i stort sett samma hjärna som neandertalmänniskan. Så unga är inte annorlunda än äldre. Mobilen är värdelös att läsa på Vi läser långsammare och förstår sämre när vi läser på skärm och display. Bland dessa andrahandslösningar är e-boken bäst, surfplattan är bättre än datorn, smartphonen är värdelös och datorn är sämst att läsa på, konstaterade Gustaf Öqvist Seimyr, är doktor i datorlingvistik och expert på ögonrörelsemätningar, vid Bernadottelaboratoriet, Karolinska institutet, när jag intervjuade honom. 25 minuter att komma tillbaka PS!